Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dorn, Johannes Albrecht Bernhard, tysk (rysk) orientalist - Dorn, Alexander von, tysk nationalekonom och publicist - Dornach - Dornbirn - Dornech, schweizisk by. Se Dornach. - Dorner, Isaak August, tysk protestantisk teolog - Dorogoi - Dorotea, socken i Lappland - Dorotea, svensk-norsk-dansk drottning - Dorotea, dansk-norsk drottning - Dorotea, markgrefvinna af Baireuth - Dorow, Wilhelm, tysk arkeolog
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
derstädes och 1843 överbibliotekarie vid kejserliga
biblioteket. Om afganernas och de kaspiska landens
historia och språk har D. utgifvit mycket värdefulla
arbeten, bl. a. Mohammedanische quellen zur geschichte
der südllchen küstenländer des kaspischen meers
(1850–58).
Dom, Alexander von, tysk nationalekonom och publicist,
f. 1830 i Wien, blef 1860 juris doktor, tjenstgjorde
några år i handelsministeriet i sin födelsestad,
inträdde 1868 i redaktionen af "Pester Lloyd"
och började 1872 utgifva "Triester zeitung",
hvari han med kraft och sakkännedom häfdat den
österrikisk-ungerska monarkiens handelsintressen,
särskildt i orienten. Skrifter: Zur exportfrage (1864)
och Aufgaben der eisenbahnpolitik (1874) m. fl.
Dornach. 1. Fabriksort i tyska rikslandet
Elsass-Lothringen, 3 kilom. (nära 1/2 mil) v. om
Mülhausen. 4,750 innev. (1875).– 2. (Dorneck l.
Dornek). By i schweiziska kantonen Solothurn, vid
Birs. Kejsar Maximilian I förlorade der d. 22 Juli
1499 ett slag mot schweizarna. På D:s kyrkogård är
matematikern Maupertuis begrafven.
Dornbirn (Tornbüren), köping i Vorarlberg,
i Tyrolen (Österrike). Omkr. 8,000 innev. Liflig
industri.
Dorneck (Dornek), schweizisk by. Se Dornach.
Dorner, Isaak August, tysk protestantisk teolog af
positivt förmedlande riktning, föddes d. 20 Juni 1809
och blef 1861 öfverkonsistorialråd och professor i
Berlin. Han har på den kristologiska forskningens
område utgifvit Entwickelungsgeschichte der lehre
von der person Christi (1839), hvilket kompletteras
af det biblisk-dogmatiska arbetet Die lehre von der
person Christi (1845–46; 2:dra uppl. 1853–57), samt
dessutom offentliggjort Der pietismus, insbesondere in
Würtemberg (1840) och Geschichte der protestantischen
theologie (1867) m. m.
Dorogoi, Dorohoi l. Dorohoïu, stad i furstendömet
Rumania, i norra delen af Moldau, vid floden
Sjiska. Omkr. 10,000 innev. Stor transitohandel med
nordeuropeiska produkter. Vigtiga marknader.
Dorotea, socken i Lappland, till en del i
Vesterbottens och till en del i Vesternorrlands
län, Åsele lappmarks tingslag. Arealen 282,503
hekt. (572,263 tnld). 2,117 innev., 2,007 i
Vesterbottens och 110 i Vesternorrlands län
(1878). Konsistorielt lappmarks-pastorat, Hernösands
stift, Södra Lappmarkens kontrakt.
Dorotea, svensk-norsk-dansk drottning, dotter af den
brandenburgske markgrefven Johan Alkemisten, föddes
1431, förmäldes i Sept. 1445 med unionskonungen
Kristoffer samt fick då af honom i morgongåfva
bl. a. Örebro hus med Nerike och Värmland – en för
Sveriges och Danmarks lugn högst olycksbringande
skänk. Redan 1448 blef hon enka, men d. 28 Okt. 1449
förmälde hon sig för andra gången, med Kristian
I, som gaf henne Kalundborgs län och Samsö i
lifgeding. Hennes anspråk på den af Kristoffer
fastställda morgongåfvan vägrade svenskarna
emellertid att uppfylla, dels emedan hon var gift
med Sveriges uppenbare fiende och dels emedan
morgongåfvebrefvet, mot landslagens föreskrift,
var utfärdadt utan råds råde. Efter Kristians
uppstigande på Sveriges tron (1457) stadfäste rådet
likväl (Maj 1458) Kristoffers morgongåfva, hvarjämte
D. af Kristian fick Norbergs bergslag. När Kristian
1463 fördrefs från Sverige, miste D. å nyo sitt
lifgeding, och denna förlust gick henne djupt till
sinnes. Hon pantsatte sina juveler i Lybeck för att
skaffa sin make medel till det krig, hvarmed han –
såsom det troddes, till följd af hennes eggelser –
hemsökte Sverige och som slutade med hans nederlag
på Brunkeberg (1471) mot Sten Sture d. ä. D:s hat
vände sig derefter framför allt mot denne. Ehuru
1472 års fredsfördrag mellan Sverige och Danmark icke
betog henne utsigten att erhålla sin rätt, förmådde
hon, under ett besök i Rom, Sixtus IV att slunga
bannstrålen mot Sture, såsom den der förhölle henne
hennes rätt. Sedan hennes make dött (1481), uppträdde
hon en tid litet fogligare för att derigenom icke helt
och hållet stänga sin son Hans’ utsigt att få den
svenska kronan; men efter några år började hon åter
processa och reste 1488 å nyo till Rom, fastän med
mindre framgång än förut. "Med den hos en del gamla
qvinnor vanliga hätskheten och envisheten" fortsatte
hon likväl sina stämplingar mot Sture. – D. var i
hög grad kraftfull och hushållsaktig. 1480 lånade
hon sin nödställde make 100,000 lybska mark. Genom
Kristian blef hon moder till fyra söner, af hvilka
två, konungarna Hans och Fredrik I, hunno mogen ålder,
och en dotter, Margareta. Sedan Hans blifvit konung
(1481), arbetade hon ihärdigt på att äfven Fredrik
skulle få land att regera öfver och genomdref, att
Slesvig-Holstein (1490) delades mellan bröderna. Hon
dog d. 22 Nov. 1495. J. Th. W.
Dorotea, dansk-norsk drottning, f. 1511, d. 1571,
var dotter till hertig Magnus II af Sachsen-Lauenburg
och syster till Gustaf I:s första gemål, Katarina,
samt äktade 1525 prins Kristian af Holstein-Gottorp
(sedermera Kristian III). Hon utöfvade stort
inflytande på sin make och var bl. a. orsaken till att
den skicklige statsmannen Peder Oxe undanträngdes från
sin plats. Efter Kristian III:s död motarbetade hon
med stor ifver utbrottet af ett krig med Sverige.
E. Ebg.
Dorotea, markgrefvinna af Baireuth, var dotter
till Fredrik Ludvig af Holstein-Sonderburg-Beck
och föddes d. 24 Nov. 1685. Hon förmäldes 1709 med
markgrefven Georg Fredrik Karl af Baireuth, blef för
äktenskapsbrott skild från honom 1716, hölls derefter
fängslad i Nürnberg ända till 1734 och utgafs då för
död, men öfverfördes hemligen till Sverige. Der lefde
hon sedan, under namnet öfverstinnan Zeidewitz, på
Stäflö gods, nära Kalmar. Död d. 25 Dec. 1761. Hennes
och markgrefvens son, Fredrik, förmäldes med
Fredrika Sofia Vilhelmina af Preussen, drottning
Lovisa Ulrikas syster.
Dorow, Wilhelm, tysk arkeolog, f. 1790 i Königsberg,
blef 1817 legationssekreterare i Köpenhamn och
1820 direktor i förvaltningen af Westfalens
fornminnen. 1822 grundade han i Bonn ett museum
för tyska fornminnen, och 1827 anställde han på
regeringens bekostnad omfattande gräfningar i det
gamla Etrurien samt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
