- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 3. Capitulum - Duplikant /
1417-1418

(1880) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Doxologi - Doyen - Dozy, Reinhart, nederländsk orientalist - Draba - Drabant - Drabeskos, fordom stad i Macedonien. Se Drama. - Drabo - Drac - Dracaena - Drach, Johann, tysk teolog. Se Draconites. - Drachenfels - Drachma, Lat., vigt- och myntenhet. Se Drachme - Drachmann, Anders Georg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Doxologi (af Grek. doxa, mening, omdöme, ära, och
logos, ord, lära), Guds lofprisande, företrädesvis
om slutorden i Fader vår: "ty riket är ditt och
makten och härligheten, i evighet". (Jfr Bön.) I den
katolska liturgien förekommer en liten och en stor
doxologi. Den lilla (doxologia minor) består af orden:
Gloria patri, filio et spiritui sancto in saecula
saeculorum
("Ära vare fadern, sonen och den helige
ande i all evighet"); den stora (doxologia major)
utgör en utveckling af änglarnas lofsång vid Jesu
födelse och börjar med orden Gloria in excelsis Deo
("Ära vare Gud i höjden"). Jfr Gloria.

Doyen [dåajä’ng], Fr. (af Lat. decanus), den främste,
den äldste (i en diplomatisk kår, i en fakultet vid
ett universitet o. s. v.). Jfr Dekanus. – Doyen du
sacré collége
[-dy sakre kållesch], den främste i
kardinalkollegiet.

Dozy [dåsi], Reinhart, nederländsk orientalist,
föddes d. 21 Febr. 1820 och utnämndes till professor
i historia i Leiden 1850. Hans förnämsta verk är
Histoire des musulmans d’Espagne de 711-1110
(1861), i hvilket en omfångsrik och vigtig del
af verldshistorien för första gången framdrogs i
historiens ljus. D. är medlem af Franska institutet
och flere lärda samfund.

Draba, Nagelört, bot., växtslägte af
nat. fam. Crutiferae, kl. Tetradynamia L. Alla arterna
äro låga örter med ovala skidor och hvita eller gula
kronblad. De flesta tillhöra den arktiska (eller
alpina) floran; nio finnas i Skandinavien. S. A.

Drabant (T. trabant, Fr. draban l. traban,
af T. traben; jfr Sv. trafva), egentl. löpare;
ledsagare. – 1. Milit. Under nyare tidens första
århundraden var drabant titel på dem, som tillhörde
furstliga personers lifvakt. I Sverige förekom denna
benämning redan i 15:de årh. Karl XI upprättade två
sqvadroner drabanter med tillsamman 200 man till
häst, hvilka likställdes med vanliga ryttare. År
1700 ombildade Karl XII denna kår, som då fick
namnet Lifdrabantkåren, så att den kom att utgöras
af 200 officerare, alla med ryttmästares rang. Till
drabanter uttogos under kriget officerare, som utmärkt
sig för synnerlig tapperhet. Kapten vid kåren var
konungen sjelf. Kaptenlöjtnanten hade generalmajors
rang. Drabanterna voro alltid främst i striden. 1780
delades kåren i 4 små kompanier (Svea, Göta, Vendes
och Finska). 1821 ombildades den och erhöll namnet
Lifbeväringsregementet, som fick till uppgift att
vapenöfva beväringsmanskapet inom Stockholms stad och
län. Enligt en kongl. förordning af 1858 skall detta
regemente försvinna i mån af personalens afgång. –
2. I astronomien betecknar drabant en mindre stjerna,
som ledsagar en större och derjämte gör sitt omlopp
kring henne. Flere bland planeterna i vårt solsystem
hafva sådana ledsagare, eller månar (se
Biplaneter). Drabanternas rörelse kring hufvudplaneten
sker i ett plan, som i allmänhet obetydligt afviker
från planetens eget banplan, och i riktningen från
v. till ö., hvilken i allmänhet är gemensam för hela
systemet. Det tyckes vara en för dessa drabanter
allmän lag, att de göra ett omlopp kring planeten på
samma tid som de i samma

led vrida sig ett hvarf kring en mot banan
vinkelrät axel, eller – hvilket deraf är en följd
– att de alltid vända samma sida mot planeten,
hvarför således en åskådare, som befinner sig
på denna, lemnas i okunnighet om utseendet af
drabantens andra sida. – Dubbelstjernorna hafva
likaledes sina drabanter (se Dubbelstjerna).
C. O. N.         E. J.

Drabeskos, fordom stad i Macedonien. Se Drama.

Drabo heter en på senare åren i ropet kommen
jernhaltig källa i en naturskön trakt vid sydöstra
änden af sjön Berkern, Oppeby socken af Kinda härad i
Östergötlands län. Vattnet, som med fördel begagnats
mot bleksot och magkatarr, innehåller på 100,000
delar endast 10,8 delar fasta ämnen, bl. a. 2,84 delar
jernmonokarbonat (kolsyrad jernoxidul). Jernhalten i
denna källa är således ungefär densamma som i Lunds
brunn i Vestergötland och i Ängskällan vid Medevi,
men mindre an i de flesta andra jernkällor. Nära
invid D. har en ordnad brunsinrättning uppstått.
O. T. S.

Drac, bergsflod i sydöstra Frankrike. Straxt
nedanför Grenoble förenar den sig med Isère. Längd
105 kilom. (14,15 mil).

Dracaena Vand., bot., växtslägte af
nat. fam. Liliaceae, kl. Hexandria L.,
ordn. Monogynia, omfattar palmartade, stundom mycket
höga träd, som växa i Ostindien och på Kanarieöarna
samt hafva enkel eller slutligen grenad stam och
smala, jämnbreda eller lansettlika blad, samlade
i stammens eller grenarnas spets; der sitta äfven
blommorna, som vanligen äro hvita, i greniga
klasar. Den mest bekanta arten är D. Draco L.,
drakblodsträdet. Denna växt når en höjd af ända till
22 m. (75 f.) och en tjocklek af 13,4 m. (45 f.) i
omkrets samt en mycket hög ålder. Ett exemplar,
som fordom växte på ön Teneriffa, har fått en stor
ryktbarhet, såsom det sannolikt äldsta af alla
hittills kända träd. Man har beräknat dess ålder
till minst 5,000 år. 1868 blef det omkullblåst
af en häftig storm. Redan år 1402, då européerna
upptäckte Tenerifia, var stammen lika tjock som på
senaste tiden. Ur stammen hos denna art afsöndras ett
slags drakblod. – Flere arter, ofta med röda blad,
odlas som prydnadsväxter i växthus och boningsrum,
t. ex. D. terminalis Lindl. och D. australis Hook.
Ldt.

Drach, Johann, tysk teolog. Se Draconites.

Drachenfels, bergskägla och borgruin vid Rhen,
nära Königswinter, på en af Siebengebirges
toppar, 314 m. (1,058 f.) öfver hafvet, 260
m. (876 f.) öfver floden. Man har derifrån en
af Rhentraktens mest berömda utsigter. Det gamla
feodalslottet uppfördes i 12:te årh. och förstördes
under trettioåriga kriget. En del af händelserna
i Nibelungenlied röra sig omkring berget D.
A. G.

Drachma, Lat., vigt- och myntenhet. Se Drachme.

1. Drachmann, Anders Georg, dansk läkare, född d. 22
Nov. 1810 i Köpenhamn, fick 1860 professors titel och
utnämndes 1864 till öfverläkare vid krigslasarettet
vid kadettskolan i nämnda

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:14 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfac/0715.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free