Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 3. Capitulum - Duplikant / 1423-1424 (1880) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dragare - Dragatsjan - Draga vexlar, handelst. Se Trassera. - Dragbarhet, fys. Se Sträckbarhet. - Dragbasun, musikt. Se Basun. - Drage - Dragée - Draget - Dragfjärden - Dragg - Dragharmonika, musikt. Se Accordion. - Draghällan - Dragmedel - Dragning - Dragningskraft, fys. Se Attraktion. - Dragomän - Dragomir - Dragon, lätt ryttare - Dragon, farmak.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

under åtta timmars arbete per dag, anföra vi följande
af Perels beräknade tal:

	kilogram	kilogram
	meter pr sekund.	meter pr dag.
på jämnt plan vid
ansträngdt arbete ..	82,00	2,361,600
på jämnt plan vid
medelmåttigt arbete	62,50	1,800,000.

Vid anskaffande af dragare för landtbrukets behof bör
man beräkna huruvida det kan vara förenadt med större
fördel att använda hästar än oxar, hvarjämte man bör
taga i betraktande jordmånens beskaffenhet, enär man
i stenig och sank jordmån ej med fördel kan använda
hästar. För att ersätta den arbetskraft, som ett par
medelstora hästar kunna lemna, måste man underhålla
ungefär två par oxar, och inköpet af ett par hästar
samt kostnaden för deras vård är i det närmaste
lika med kostnaden för tvänne par oxar. Men som man,
vid försäljningen af oxarna efter fem års arbetstid,
förlorar endast en ringa del af köpeskillingen, men,
vid försäljningen af hästarna efter tio års arbetstid,
förlorar större delen deraf, skulle det likväl tyckas
som vore det fördelaktigare att använda oxar än
hästar. Dervid måste man likväl taga i betraktande,
att det till ett jordbruksarbete med oxar behöfves
dubbelt så många körare, som det erfordras till
hästar, hvarför kostnaden för ett arbete med oxar är
större än kostnaden för ett arbete med hästar. Också
har man, hufvudsakligen af detta skäl, i Sverige
allt mera minskat oxarnas antal. – Som anspann
är sele, försedd med lokor, det fördelaktigaste
för både hästar och oxar. Jfr Arbetsboskap.
C. A. L.

Dragatsjan, kloster i Moldau. Der stod i Juni 1821
ett slag, hvari Alexander Ypsilanti besegrades af
turkarna.

Draga vexlar, handelst. Se Trassera.

Dragbarhet, fys. Se Sträckbarhet.

Dragbasun, musikt. Se Basun.

Drage, biflod till Netze, uppflyter i Obernsee i
Pommern, upptager tvänne smärre sjöars vatten och
faller ut i Netze, på gränsen mellan Posen och
Brandenburg. Längd 165 kilom. (22 mil).

Dragée [-sje], Fr. (af Med. Lat. dragata), ett slags
sockerbageriprodukt, sockerpullor, sockergryn o. d.

Draget, en mindre kanal, som genomskär den landtunga,
hvarigenom den i Kalmar sund, 13 kilom. (1,22 mil)
n. om Kalmar, utskjutande halfön Skäggenäs är förenad
med Smålands fastland.

Dragfjärden, sydvestra delen af sjön Runn i Dalarna.

Dragg, sjöv., ett slags båt-ankare af jern,
utan ankarstock, försedt i den ena änden med en

ring för draggtågets fästande och i den andra
med fyra eller fem utåtgående böjda armar med
flyn. Jfr Ankare och Äntra. – Dragga, med en dragg
uppfiska någonting ur vattnet. Ett ankare säges
"dragga med", då det ej gripit fast tag, utan af
fartyget drages med långs sjöbottnen. Jfr Drifva.
R. N.

Dragharmonika, musikt. Se Accordion.

Draghällan, skär uti inloppet till Sundsvall. 1878
uppfördes der, på stadens bekostnad, en fyr, som året
derpå öfvertogs af kronan. A. G.

Dragmedel, med. farmak., sådana läkemedel (plåster
eller salvor), som användas för att reta huden och
göra den röd eller framkalla en utgjutning af vatten
(serum) under öfvrerhuden (ytterhuden, epidermis),
hvarigenom denna upplyftes såsom en större eller
mindre blåsa och kan aflossas. De flesta s. k. skarpa
läkemedlen kunna hafva en sådan verkan. Det
mest bekanta och mest anlitade dragmedlet är den
s. k. spanska flugan, d. v. s. ett plåster, som är
beströdt med pulver af skalbaggen med detta namn. Man
afser med dylika medels användning att leda en
ymnigare saftströmning till huden och derigenom minska
eller bortleda utgjutningar eller vattensamlingar
i närgränsande organ. Genom spanska flugor kan en
utgjutning i lungsäckarna eller hjertsäcken försvinna,
en efter lunginflammation qvarstående förtätning
resorberas o. s. v. Den svenska farmakopén innehåller
flere dragmedel: emplastrum cantharidum colatum
(spanskflugeplåster), emplastrum cantharidum
c. euphorbio (Janini-plåster), tela vesicatoria
och unguentum cantharidum (spanskflugesalva).
O. T. S.

Dragning, fys. En färg säges hafva en dragning till
en annan färg, då denna senare endast svagt gör
sig gällande. L. A. F.

Dragningskraft, fys. Se Attraktion.

Dragoman, Turk. (en förvridning af Arab. terguman)
l. Drogman, tolk vid de österländska hofven, i
synnerhet hos Porten.

Dragomir (Drahomira), Böhm., den fredsälskande, den
fridsälla, sannolikt den tsjechiska formen för det
danska namnet Dagmar.

Dragon (Fr. dragon, Lat. draco, drake), lätt
ryttare. Namnet härleder sig deraf att dragonerna
till en början voro väpnade med korta skjutvapen,
hvilkas kolfvar liknade drakhufvud. Redan under
medeltiden förekommo i Frankrike s. k. argoulets, ett
slags armborstskyttar till häst, af hvilka ett antal
medföljde hvarje kavalleritrupp. Sedermera försågos
dessa skyttar med korta skjutvapen samt indelades
i särskilda afdelningar, och under hugenottkrigen
(1562–98) fingo de namnet dragons, dragoner. De hade
lättare utrustning än det öfriga kavalleriet och
stridde vanligen till fots samt begagnade hästarna
hufvudsakligen såsom fortskaffningsmedel. Detta
slags rytteri infördes snart i Nederländerna och
derefter i alla europeiska härar. Efter trettioåriga
kriget blefvo dragonerna, som redan då upphört att
begagna skyddsvapen och voro väpnade med musköter,
småningom helt och hållet likställda med det öfriga
lätta kavalleriet, och numera skiljas de från
detsamma endast genom uniformen. Kejsar Nikolai
i Ryssland sökte att i sin dragonkår upplifva
den gamla föreningen af infanteri och kavalleri,
genom att låta största delen af det sistnämnda
strida till fots; men försöket måste öfvergifvas.
C. O. N.

Dragon (af Fr. estragon), farmak., benämning på
Artemisia Dracunculus L., nat. fam. Synanthereae
Rich., kl. Syngenesia L., hvilken ört, odlad

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>