- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 3. Capitulum - Duplikant /
1435-1436

(1880) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Drance - Drangiana - Drank - Dranse, namn på tvänne floder. Se Drance. - Dranske - Drapa, metr. Se Dråpa och Assonans. - Drap d'argent - Draper, John William, engelsk-amerikansk fysiolog, kemist och historieskrifvare - Drapera - Drap impérial - Drapp - Drascovics, Georg, ungersk prelat och statsman - Drastisk - Drau, biflod till Donau. Se Drava. - Draud, Georg, musikbibliograf - Draugar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

44 kilom. (6 mil). – 2. (D. valaisane.) Flod i
schweiziska kantonen Valais (Wallis). Den faller vid
Martigny ut i Rhône. Längd 48 kilom. (6,5 mil).

Drangiana ("sjöns land"), provins i det forna
persiska riket, mellan Gedrosia, Karmania, Aria och
Arachosia. Det motsvaras ungefär af det nuv. Seistan
i Afganistan.

Drank, tekn., en vätska, som erhålles såsom biprodukt
vid bränvinsbränning. Den innehåller samma mängd
af närande beståndsdelar, som den till mäskning
använda säden eller potatesen, med undantag deraf
att större delen af den i nyssnämnda råmaterial
befintliga stärkelsen blifvit förvandlad till alkohol
och aflägsnad genom destillation. Enär de vigtigaste
näringsämnena i fodermedlen äro ägghvite- (protein-)
ämnen, fett och kolhydrat (socker och stärkelse)
och då bland dessa stärkelsen har det minsta
näringsvärdet, så blifver torrsubstansen i sädes-
och potatesdranken ett kraftigare näringsmedel än
torrsubstansen i den säd och potates, som blifvit
använd till bränvinsbränningen. Emellertid innehåller
drank 88–97 proc. vatten, och af denna anledning är
den det på näringsämnen fattigaste fodermedel, som man
använder till husdjurens utfodring. Jfr Fodermedel.

Utfodring med drank kan ej med fördel användas
till hästar och arbetsoxar, men väl till mjölk-
och gödboskap samt till får och svin. Vid utfodring
med ifrågavarande fodermedel måste dranken gifvas
afkyld och blandad med hackelse samt icke i för stor
mängd. Öfvergången från drankfodring till utfodring
med stråfoder bör ock ske småningom, emedan vid
en hastig öfvergång djuren ej kunna tillräckligt
digerera sistnämnda foderslag i de genom en ymnig
drankfodring utvidgade och förslappade magarna och
tarmarna. – Stundom innehåller dranken en stor mängd
alkohol eller ättiksyra, och den kan då hafva ett
menligt inflytande på husdjurens helsa. Svin kunna
dock utan synnerlig olägenhet förtära sur drank.
C. A. L.

Dranse [drangs], namn på tvänne floder. Se Drance.

Dranske, by på nordvestra kusten af ön Rügen, nära
Arkona. Lifräddningsstation för skeppsbrutne.

Drapa, metr. Se Dråpa och Assonans.

Drap d’argent [dra darsja’ng] och Drap d’or [-dår], Fr.,
silfver- och guldbrokad. Jfr Brokad och Drapp.

Draper [drepör], John William, engelsk-amerikansk
fysiolog, kemist och historieskrifvare,
f. 1811 i närheten af Liverpool, flyttade 1833
till Nord-Amerika, blef 1836 professor i kemi,
naturalhistoria och fysiologi vid Hampden Sydney
college i Virginia samt 1839 professor i fysiologi
vid universitetet i New York och erhöll 1841
enahanda lärarebefattning i kemi vid University
medical college i samma stad, hvilket läroverk han
till en del grundlagt. 1868 upphörde han att verka
som lärare. D. har gjort betydliga förbättringar i
fotograferingskonsten och var den förste, som tog
ljusbilder af menniskoansigtet. Skrifter: On the
process of daguerreotype and its application to taking
portraits from life
(1840),

Treatise on the forces, which produce the
organization of plants
(1844), Text-book on
chemistry
(1846), Textbook on natural philosophy
(1847; 3:dje uppl. 1853), Human physiology, statical
and dynamical
(1856), History of the intellectual
development of Europe
(1864) och History of the
american civil war
(1869–71) m. fl.

Drapera (Fr. draper, af drap, tyg, kläde), ordna
tyger, så att de falla i smakfulla veck, dels
om förhängen, gardiner m. m. (på teatern, i rum
o. s. v.), dels om klädseln för lefvande eller af
konsten framställda personer; konstnärligt ordna
klädseln (drägten) på en modellfigur (lefvande
modell eller mannekin). – Draperi (Fr. draperie),
drapering, ett i veck smakfullt ordnadt tyg (förhänge,
gardin, mantel o. s. v.); en konstnärligt anordnad
beklädnad. Draperiet får icke dölja gestaltens
form, utan bör anbringas så, att det bidrager
att höja formens skönhet och framhålla kroppens
rörelser. Draperingskonsten stod högst under den
grekiska plastikens blomstringstid (under Fidias,
Praxiteles m. fl.).

Drap impérial [dra äng-], ett slags tyg. Jfr
Circassienne och Drapp.

Drapp (Fr. drap, af Ital. drappo, Med. Lat. drappus,
inslag i väf), kläde; benämning på åtskilliga
slags tyg.

Drascovics [-skåvitsch], Georg, ungersk prelat och
statsman, f. 1515, blef 1557 biskop i Fünfkirchen, var
som sådan en af Ungerns sändemän vid Tridentinska
mötet (1545–63), blef sedermera vice konung af
Kroatien, Dalmatien och Slavonien samt utnämndes 1573
till ärkebiskop af Kalocsa och 1586 till kardinal
och riksståthållare af Ungern. Död 1588.

Drastisk (Grek. drastikos, af dran, utföra),
verksam, snabbt och kraftigt verkande, begagnas
företrädesvis om sådana beskrifningar eller
skildringar, i hvilka mycket kraftiga och realistiskt
målande uttryck användas. – Drastiska medel,
remedia drastica, med., kallas vissa afförande
medel, som ega en häftig och kraftig verkan,
såsom jalapa, koloqvint, scammonium, gummigutta,
elaterium och gratiola. En dylik verkan hafva
äfven vissa metallsalter, t. ex. kalomel, som
ofta begagnas för att kraftigt rensa tarmkanalen.
O. T. S.

Drau, biflod till Donau. Se Drava.

Draud (Draudius), Georg, musikbibliograf, f. 1573 i
Davernheim (Hessen), d. 1625 som prest derstädes, är
berömd som författare till de numera mycket sällsynta
verken Bibliotheca classica (2:dra uppl. 1625),
hvilket innehåller en fullständig förteckning på
författare och arbeten på musikens område intill år
1625, Bibliotheca exotica (1625), en förteckning
öfver alla intill nämnda år på utländska språk
tryckta musikaliska verk, och Bibliotheca librorum
germanicorum classica
(1625).

Draugar, Nord. mytol., en i den fornnordiska
literaturen förekommande benämning på gengångare
(spöken), särskildt sådana, som visade sig på
ställen, der menniskor omkommit eller der någon
olycka förestod. – Draugadrotten l. Drögadrotten
(Fornn. draugadróttinn), gengångarenas herre, var
ett af Odens tillnamn.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:40:14 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfac/0724.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free