Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Drenthe - Drepanon - Dresden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
folk, äro i allmänhet brunetta, med matt, ljus
ansigtsfärg, bredt hufvud och satt växt – alltså
betydligt olika den frisiska typen. Under medeltiden
var hela landet en för alla innevånarna gemensam
egendom. Numera hafva de gamla s. k. "markerna" till
största delen försvunnit, men den ouppodlade delen af
dessa betraktas i allmänhet fortfarande såsom öppen
betesmark, och den odlade delen är ett vidsträckt
fält, kalladt "esch", på hvilket alla delegarna måste
arbeta, så och skörda samtidigt. Hufvudstad: Assen.
A. G.
Drepanon (Grek., "lie"), Lat. Drepana
l. Drepanum. 1) Stad på en landtunga å Siciliens
nordvestra hörn. Den befästes under första puniska
kriget (264–241 f. Kr.) af kartagern Hamilkar och
fick sina förste innevånare från det närbelägna
Eryx, hvars hamn det förut hade varit. 241 f. Kr.
kom D., jämte det öfriga Sicilien, under Rom samt
blef en blomstrande handelsstad. Kartagerna vunno
249 f. Kr. utanför D. en sjöseger öfver den romerske
konsuln Claudius Pulcher. Stadens nuv. namn är
Trapani. – 2) Plats vid Ismid-viken af Marmorasjön, på
den asiatiska sidan, nära staden Kara Mussal. Fordom
varma bad. Konstantin den stores moder, Helena,
föddes i D., hvilket derför af Konstantin kallades
Helenopolis. Nu Hersek.
Dresden. 1. Regeringsområde ("kreishauptmannschaft")
i konungariket Sachsen. Arealen 4,336
qv.-kilom. (78,74 qv.-mil). 749,503
innev. (1875). Detta område, hvilket sträcker sig
öfver hela Sachsens bredd, från Erzgebirge till
preussiska prov. Sachsen, omfattar Erzgebirges
malmrikaste trakter och kärnan af sandstensbergen
i Sachsiska Schweiz. Marken är fruktbar och väl
odlad. 140,700 hekt. (285,000 tnld) upptagas för
sädesodling, 93,800 hekt. (190,000 tnld) för odling
af baljfrukter och grönsaker. Bergshandtering och
stenbrytning äro de förnämsta näringskällorna. –
2. Hufvudstad i konungariket Sachsen, belägen i
en vacker dal på båda sidor om Elbe, på 51° 3’
n. br. och 13° 20’ ö. lgd fr. Gr. samt på 116,8
m. (393 f.) höjd öfver hafvet. Stadsplanen omfattar
1,958,18 hekt. (22,213 qv.-ref). Klimatet är sundt,
men företer hastiga tempefaturvexlingar. Genom sitt
läge, sina byggnader och sina rika konstsamlingar
har D. gjort sig förtjent af binamnet "Tysklands
Florens". Det består af fyra stadsdelar: Altstadt
(med trenne förstäder) och Friedrichstadt
(skild från Altstadt genom Weisseritz, ett litet
tillflöde till Elbe) på venstra Elbestranden samt
Neustadt och Antonstadt på den högra. Tre broar
(Elbe- l. Augustusbron, Maria- l. jernvägsbron och
Albertbron) förbinda de båda stränderna. D. har
omkr. 350 gator, 36 torg och öppna platser samt
5 offentliga parker. Bland byggnaderna märkas, i
Altstadt: det kungliga slottet (uppfördt 1534 och
sedan flere gånger tillbygdt och förändradt), den
vackra katolska hofkyrkan (1737–56, i rococostil,
efter Gaëtano Chiaveris ritning), Zwinger (1711–22)
och det dermed sammanbyggda museet, vidare Brühlska
palatset, konstakademien, Frauenkirche (1726–75,
efter mönstret af Roms Peterskyrka), Sofiakyrkan
(1351–57, i gotisk stil), arffurstarnas palats (med
ett bibliotek om
20,000 bd), hofteatern (uppförd, i renaissancestil,
af M. Semper 1871–78) och Museum Johanneum (med
ett rikhaltigt historiskt museum och en dyrbar
porslinssamling), samt i Neustadt: Japanesiska
palatset (1715, med ett bibliotek af 500,000
bd, 400,000 dissertationer, 30,000 kartor och
4,000 handskrifter äfvensom en urkundsamling och
ett myntkabinett). Kungliga slottet innesluter
det s. k. "Grüne gewölbe", med Europas största
samling af konstarbeten och dyrbarheter, i synnerhet
ädelstenar (en grön briljant på 160 gran, verldens
största onyx m. m.). Den katolska hofkyrkan eger
en altartafla af R. Mengs, vägg- och takmålningar
af Mengs och Rotari m. fl. samt en berömd orgel af
Silbermann. Zwinger är en i yppig rococostil uppförd
byggnad, bestående af sex genom gallerier förenade
paviljonger, mellan hvilka en staty af Fredrik
August I befinner sig. Det var af August II ämnadt
som förgård till ett stort slott. Nu innesluter
det zoologiska och geologiska museer äfvensom en
samling fysikalisk-matematiska instrument. Dess
ena sida bildas af det i renaissancestil uppförda
konstmuseet, en af den moderna arkitekturens bästa
skapelser (bygdt af G. Semper 1847–54), värdigt att
innesluta det storartade, af August II grundlagda
tafvelgalleriet. Detta, som räknar omkr. 2,500 taflor,
mest tillhörande italienska och nederländska skolorna,
eger af Raphael "Sixtinska madonnan", af Correggio
"Natten", af Tizian "Skattepenningen" och "Venus",
af Rubens 41 taflor, bl. a. "Lejonjagten", och af
Rembrandt 22, bl. a. det berömda porträttet af målaren
sjelf och hans hustru. Museet innehåller dessutom en
samling kopparstick (350,000 blad) och handteckningar
(370 blad) samt det s. k. Mengs’ska museet, en
kronologiskt ordnad samling gipsafgjutningar af
konstverk från äldsta till nuvarande tid. Från
slottsplatsen leder en bred, 41 steg hög och med
fyra sandstensgrupper prydd trappa upp till den
för sin härliga utsigt ryktbara Brühlska terrassen,
anlagd 1738 på en af de forna fästningsvallarna och
fordom utgörande trädgård till Brühlska palatset,
hvilket numera tillhör den kungliga familjen.
Befolkningen i D. har på fyratio år nästan
tredubblats. Den uppgick näml. 1834 till 66,133
personer och 1875 till 197,295 (8,878 krigsfolk),
af hvilka 162,655 protestanter, 9,680 katoliker
och 1,927 reformerta samt 1,279 judar. D. är säte
för regeringen och en mängd centrala ämbetsverk
samt eger ett stort antal undervisningsanstalter,
bl. a. en medicinsk-kirurgisk akademi, ett
veterinärinstitut, en kadettskola, en handelsskola,
en Polyteknisk anstalt, tre gymnasier, två realskolor
och en mängd lägre läroverk. De två förnämsta
konstinstitutionerna äro konstakademien (stiftad 1764)
och hofkapellet. Konstföreningen (grundad 1824) har
sin utställningslokal på Brühlska terrassen. –
Industrien omfattar i synnerhet beredandet och
förfärdigandet af ljus, halmhattar, handskar, guld-,
silfver- och juvelarbeten, färgadt papper, blommor,
tapeter, målarefärger, öl och socker. Staden har
äfven kanongjuteri, fabriker för tillverkning af
musikaliska, matematiska och kirurgiska instrument,
symaskinsfabriker m. m. Sedan sjöfarten på Elbe blef
fri, har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
