Print (PDF) - On this page / på denna sida - Dreyer, Georg Leonard, militär, tecknare och litograf - Dreyer, Dankvart Kristian Magnus, dansk landskapsmålare - Dreyschock, Alexander, tysk pianist - Dreyse, Johann Nikolaus, tysk tekniker - Driburg - Drickbart guld. Se Alkemi. - Dricksvatten. Se Vatten. - Driesen - Drif-ankare - Drifbänkar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
straxt efter sin ditkomst utöfva den konstnärliga litografien, i det han utförde ett efter en gravyr kopieradt utmärkt porträtt af dåv. ryska sändebudet i Stockholm, P. van Suchtelen, samt en efter Sandberg tecknad, ganska lifligt återgifven bild af Lars Hjortsberg. Under de följande åren utgaf han flere nya arbeten: Galleri af svenska scenens artister (2 häften, 1828), ett stort porträtt af Karl XIV Johan till häst (efter Sandberg, 1830), porträtt af J. Berggren, A. W. von Schlegel, Samuel Ödmann, prins Karl (sederm. Karl XV) m. fl. 1829 anlade han ett eget litografiskt tryckeri, från hvilket åtskilliga vackra blad utgingo, men upphörde med dess drifvande 1830, då han, förmodligen på uppmaning af v. Suchtelen, begaf sig till Petersburg. I denna stad arbetade han i tre år med mycken framgång, särdeles såsom porträttlitograf. Hans bästa och äfven flesta bilder härröra från denna tid och utmärka sig genom en alltid säker, ofta smakfull teckning, en mjuk crayon och ej obetydlig förmåga af karakteristisk uppfattning. På sommaren 1833 återvände han till Stockholm, erhöll s. å. svensk officersfullmakt, blef 1834 kapten vid Vestmanlands regemente och kort derefter inspektör för generalstabens litografiska inrättning, hvilken då uppstod derigenom, att D:s tryckeri blef statens tillhörighet. I sistnämnda egenskap var han oafbrutet verksam intill 1873, då inrättningen omorganiserades i samband med generalstaben. Under denna långa tid utförde D. väl sällan något eget litografiskt arbete, men han var fortfarande lifligt intresserad för sin konst och gjorde vid inrättningen försök att införa nya förfaringssätt: stengravyr, zinkografi, färgtryck o. d., samt ledde med nit och skicklighet de allt jämt pågående kartarbetena. Under dessa år befordrades han 1843 till major och 1864 till öfverstelöjtnant i armén, men qvarstod äfven efter afskedstagandet vid regementet såsom kapten. Han afled i Stockholm d. 18 Sept. 1879. -rn. Dreyer, Dankvart Kristian Magnus, dansk landskapsmålare, f. i Assens 1816, d. 1852, utbildade sig på konstakademien i Köpenhamn och vann, trots sin tidiga död, ett ansedt namn bland sin tids landskapsmålare. Samlingen på Kristiansborgs slott eger sex taflor af honom, bl. a. Utsigt åt Vedelsborgs skog på Fyen. Ph. W. Dreyschock, Alexander, tysk pianist, f. 1818, spelade redan vid åtta års ålder offentligt, studerade sedan under Tomaschek och gjorde från 1838 konstresor i Ryssland, Belgien, Frankrike, England, Holland, Österrike, Danmark samt (1856 och 1862) Sverige. 1862 blef han professor vid konservatoriet i Petersburg. Död 1869. -- D. var en af sin tids mest betydande virtuoser. Förvånande voro i synnerhet hans oktav-, ters- och sextpassager äfvensom hans färdighet i venstra handen, hvilken föranledde J. B. Cramer till yttrandet "D. har ingen vensterhand, men väl två högerhänder". Hans kompositioner tillhöra den korrekta, men sterila salongsstilen. A. L. Dreyse, Johann Nikolaus, tysk tekniker, f. 1787 i Sömmerda vid Erfurt, d. 1867 som chef för en preussisk gevärsfabrik, är bekant såsom upphofsman till ett gevärssystem, hvilket, mer eller mindre modifieradt, blifvit antaget i flere land. Den egentlige upphofsmannen till detta system är likväl en schweizisk gevärssmed vid namn Pauly, som var bosatt i Paris och redan 1808 konstruerade ett bakladdningsgevär, hvilket dock sedermera glömdes. D., hvilken arbetade hos Pauly, utvecklade dennes idé med sådan framgång, att han lyckades framställa en gevärsmodell, tändnålsgeväret, som redan 1841 blef antagen i Preussen. Utgången af slaget vid Königgrätz (1866), i hvilket preussarna besegrade österrikarna, berodde till stor del derpå att de förre använde D:s gevärsmodell. W. G. B. Driburg, stad och badort i preussiska regeringsområdet Minden (Westfalen), vid floden Aa. Omkr. 3,000 innev. Glasfabrikation. D. är bekant för sina mineralkällor, af hvilkas vatten 40--50 tusen buteljer årligen sändas i handeln. I närheten ligga ruinerna af fästet Iburg, som Karl d. store eröfrade (775) och skänkte till stiftet Paderborn. Drickbart guld. Se Alkemi. Dricksvatten. Se Vatten. Driesen [dri-], stad i preussiska regeringsområdet Frankfurt (Brandenburg), på en ö i Netze. 4,260 innev. (1875). Fabriker. Drif-ankare, sjöv., ett på ett kryss eller en trekantig ram utspändt segel, hvilket, när det är
</img> lodrätt nedsänkt i vattnet, minskar afdriften hos ett fartyg, som under storm ligger bi, samt hindrar "affall", eller att fartyget kommer tvärs för sjön, hvarigenom det utsättes för brottsjöar och svår rullning. Sådana ankaren begagnas numera nästan endast af fiskare, för att hålla fartyg eller båtar upp mot vinden. Ankartåget fästes i bukten af en hanfot, eller så att kraften verkar på seglets medelpunkt. R. N. Drifbänkar, trädgårdssk., med fönster betäckta, varma plantlafvar, som användas för drifning af växter. Till uppvärmningsämne begagnas halmblandad hästspillning, eller s. k. "strö". Deraf lägges en -- allt efter årstiden och de växter, som skola odlas -- 30--90 centim. (1--3 f.) hög
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
