Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Drosera - Droska - Drosometer - Drossel-slägtet - Drossen - Droste-Hülshoff, Anette Elisabeth, friherrinna von D., tysk skaldinna - Droste von Vischering, Klemens August, friherre, ärkebiskop af Köln - Drothem - Drots
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
med qväfvehaltiga ämnen. Derigenom bevisas,
att insektfångsten är af väsentlig betydelse för
växtens näring. Genom denna beredes ersättning
för den brist på qväfvehaltig föda, som växten
nödvändigt måste lida, då dess föga utvecklade
rotmassa endast är i beröring med hvitmossa e. d.,
hvarur föga är att hemta. – Daggörter förekomma
i alla verldsdelar och alla zoner. Sveriges flora
räknar tre arter, alla mer eller mindre allmänna.
S. A.
Droska (Droschka), ett ursprungligen ryskt,
öppet åkdon på låga hjul. De äkta ryska droskorna äro
vanligen tvåsitsiga, men hafva stundom ett tredje,
längsgående, säte, på hvilket en person kan sitta
baklänges eller vänd åt sidan. Då de hel- eller
halftäckta hyrvagnarna (de s. k. fiakrarna), hvilka
först kommo i bruk i Petersburg och Varsjav, antogo
droskform, öfvergick namnet droska äfven till dem.
Drosometer (af Grek. drosos, dagg, och metron,
mått), fys., daggmätare, ett instrument, hvarmed
man bestämmer den relativa mängden af den dagg,
som bildat sig på en viss tid. Det består af en
känslig våg, med bomull eller ejderdun på den ena
skålen. På dessa ämnen utfälles dagg i riklig mängd,
och det deraf orsakade vigtstillskottet iakttages.
L. A. F.
Drossel-slägtet, Pastor, zool., ett till de
star-artade foglarnas familj (Sturnidae), kråkfoglarnas
afdelning (Corviformes) och tättingarnas ordning
(Passeres) hörande slägte, hvars arter igenkännas
på den tämligen korta, svagt krökta, spetsiga,
från sidorna hoptryckta näbben, de långa, spetsiga
vingarna, den lagom långa stjerten o. s. v. Dithörande
foglar lefva af insekter och blifva i vissa trakter
nyttiga derigenom att de utrota gräshoppor. Liksom
stararna, med hvilka de hafva mycket gemensamt
i lefnadssättet, slå de sig icke sällan ned på
nötkreaturens ryggar, hvilka de inom kort befria
från en mängd plågsamma insekter. Rosendrosseln eller
rosenstaren, P. roseus, har flere gånger anträffats
i olika delar af Sverige, ända upp i Lappland. Hos
hannen äro hufvud och hals svarta, glänsande af blått
och purpur, nacken försedd med en tofs, och kroppen
för öfrigt rosenröd, med undantag af de svartbruna,
violettglänsande vingarna, den svarta, svagt skimrande
stjerten, de svarta låren och undergumpen. Honan har
kortare tofs och mattare färger samt det rosenröda
delvis blandadt med brunt. Fogeln, som uppnår en
längd af 21 centim. (7 t.), drager i skaror från
sitt hemland, Afrika och Asien, in i södra Europa,
hvarifrån den sprider sig längre norrut. J. G. T.
Drossen, stad i preussiska regeringsområdet
Frankfurt (Brandenburg), vid Lenze. 5,171
innev. (1875). Fabriker.
Droste-Hülshoff, Annette Elisabeth, friherrinna von
D., tysk skaldinna, f. 1797 i närheten af Münster,
d. 1848, skref Gedichte (1844; 3:dje uppl. 1873),
Das geistliche jahr (1850; 3:dje uppl. 1873), Letzte
gaben (1860; 2:dra uppl. 1871) och Briefe (1877)
m. m. Hon lyckades bäst i ballader och poetiska
berättelser.
Droste von Vischering [-fisch-], Klemens August,
friherre, ärkebiskop af Köln, föddes 1773 i närheten
af Münster. 1805 blef han
generalvikarie i biskopsstiftet Münster, men råkade
på denna plats i tvist med preussiska regeringen och
såg sig till följd deraf 1820 föranlåten att nedlägga
generalvikariatet. När en äldre broder till honom
1825 blef biskop i nämnda stift, utnämndes D. till
suffraganbiskop. 1835 blef han ärkebiskop i Köln
och uppträdde såsom sådan på ett högst egenmäktigt
sätt. Så fordrade han t. ex., att alla prester, som
af honom undfingo ordination, skulle underskrifva
aderton teser, af hvilka en uteslöt all appell
till regeringen i presterliga angelägenheter,
och vidare förordnade han, att blandade äktenskap
icke finge konsakreras med katolsk vigsel, derest
kontrahenterna ej förbunde sig att uppfostra sina
barn i den katolska läran. Till följd af denna
förordning uppmanade regeringen honom att inställa
sin ämbetsutöfning, tills påfven fällt utslag i
frågan. D. afslog denna uppmaning samt blef derför
(1837) suspenderad och förvisad till Minden. Genom
påfvens bemedling afgjordes sedermera tvisten på
det sättet att en koadjutor öfvertog ärkestiftets
förvaltning och D. tilläts att återvända till
Köln. Han bosatte sig dock i Münster, der han dog
1845. D. stiftade 1808 en qvinlig sjukvårdsförening,
som kan sägas bilda öfvergången till de likartade
inrättningar för sjukvård, hvilka på senare tider
uppstått bland protestanterna. (Jfr Diakonissa.) Sina
kyrkliga grundsatser framställde han i arbetena Ueber
die religionsfreiheit der katholiken o. s. v. (1817)
samt Ueber den frieden unter der kirche und den
staaten (1843).
Drothem (S:t Drotten), socken i Östergötlands län,
Hammarkinds och Björkekinds härad. Arealen 9,270
hekt. (18,778 tnld), hvaraf 8,983 (18,197) i
Hammarkinds’och 287 (581) i Björkekinds härad. 2,059
innev. (1879). Sockenkyrkan ligger på Söderköpings
stads område. D. är ett konsistorielt pastorat af
3:dje kl., Linköpings stift, Hammarkinds kontrakt. Jfr
Drott.
Drots l. Drottsäte (Fornsv. drotsæte,
Fornn. dróttseti), titel på ett slags i Sachsen,
Nederländerna, Belgien, Danmark, Norge och Sverige
under medeltiden förekommande tjenstemän. Ordets
betydelse är icke klar; det torde dock kunna sättas
i sammanhang med orden drott och drotten samt deras
motsvarigheter i andra germanska tungomål. Titeln
drottsäte torde hafva af nordboarna lånats från
Tyskland, vare sig man upptog den tyska benämningen
eller dess latiniserade form (drossatus). Om
drottsäte står i sammanhang med drott o. s. v., torde
det från början haft betydelse af föreståndare,
höfvidsman e. d. En sådan betydelse hade ordet
verkligen i Tyskland och har det ännu (under formen
drost). I Norge förekommo drottsätar först i början
af 1100-talet. De hörde da till konungens hushåll,
i hvilket de hade tillsyn öfver maten o. d. Mot
denna befattning svarar drottsätens latinska
benämning, "dapifer", den som frambär rätterna
(T. "truchsess"). Under senare delen af 1200-talet
förekommo drottsätar i Sverige. De intogo redan då
ett mycket framstående rum bland hofvets och rikets
stormän. I främsta rummet hade drottsätarna, näst
konungen, tillsyn öfver lagskipningen i landet. Med
sådan uppgift öfvergick ämbetet till nyare tiden (med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
