Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dräng - Drängsered - Dränkning. Se Drunkning - Dräseke, Johann Heinrich Bernhard - Drätsel - Dräxler (Dräxler-Manfred), Karl Ferdinand - Dröbak (Drobak) - Dröga-drotten - Dröm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Dräng, sjöv., en lina, hvilken tjenar att hålla
upp bukterna af sådana tåg, som ej äro styfhalade.
R. N.
Drängsered (Drengsered), socken i Hallands
län, Årstads härad. Arealen 11,397 hekt. (23,087
tnld). 1,487 innev. (1879). Jämte Krogsered utgör
D. ett regalt pastorat af 3:dje kl., Göteborgs stift,
Halmstads kontrakt.
Dränkning. Se Drunkning.
Dräseke, Johann Heinrich Bernhard, tysk teolog,
f. 1774, blef 1832 förste predikant vid domkyrkan
i Magdeburg samt biskop och generalsuperintendent
öfver provinsen Sachsen. 1843 fick han, på egen
begäran, afsked från dessa befattningar och drog
sig tillbaka till Potsdam. Död 1849. – Som andlig
talare åtnjöt han ett mycket stort anseende hos sin
samtid. Han verkade mindre genom tankerikedom än genom
ett imponerande patos och ett ovanligt herravälde
öfver formen. D. utgaf bl. a. Predigten für denkende
verehrer Jesu (1804–12; 5:te uppl. 1836), Teutschlands
wiedergeburt etc. (1814), Predigten über die letzten
schicksale unsers Herrn (1816; 3:dje uppl. 1826),
Predigten über freigewählte abschnitte der Heiligen
schrift (1817–18), Gemälde aus der Heiligen schrift
(1821–28), Vom reich Gottes (1830) m. fl. 1850–51
utkommo Nachgelassene predigten. 1837 höll D.,
vid aftäckandet af Gustaf Adolfs minnesvård på
Lützens slagfält, ett tal, som utgafs i svensk
öfversättning på bekostnad af Svenska akademien,
hvilken s. å. tilldelade konom sin stora guldmedalj.
Drätsel (Grek. thesauros, Lat. thesaurus, Fr. trésor,
Eng. treasure, Gammalt, threso, dreso, hvaraf
under medeltiden bildades det svenska traesel,
draesel), förråd, skatt, skattkammare. I äldre tider
nyttjades uttrycken "konungens drätsel" och "rikets
drätsel" för att beteckna statens finansväsende,
eller hvad som numera kallas statsverket. I denna
betydelse förekommer ordet drätsel numera sällan,
utom i historisk stil. Deremot har det intill
närvarande tid bibehållit sig såsom beteckning för
kommunernas, särskildt städernas, finansförvaltning. –
I Stockholm förvaltades före 1862 drätselväsendet af
en drätselkommission, bestående af öfverståthållaren
såsom ordförande och nio ledamöter: fyra af
statens magistrat, utnämnda af öfverståthållaren,
och fem (tre handlande och två handtverkare)
valda af borgerskapets äldste. Enligt k. förordn.
om kommunalstyrelse i Stockholm d. 23 Maj 1862 är
denna förvaltning öfverlemnad åt en drätselnämnd,
bestående af tjugofyra utaf stadsfullmäktige
valda ledamöter, hvilka samfäldt handlägga frågor
af större och allmännare vigt, men hvilka i
öfrigt utöfva sin verksamhet på afdelningar,
som ordnas efter göromålens beskaffenhet och
bestämmas uti instruktionen för nämnden. – I de
öfriga svenska städerna skall, enligt k. förordn.
ang. kommunalstyrelse i stad d. 21 Mars 1862, finnas
en drätselkammare, som förvaltar de staden tillhörande
fastigheterna äfvensom dess penningeväsende, uppbär
dess inkomster och verkställer behörigen beslutade
utbetalningar samt derjämte ombesörjer de allmänna
uppdrag för stadens räkning, hvilka, enligt
af konungens befallningshafvande faststäldt
reglemente, tillhöra dess befattning. Ledamöterna
i drätselkammaren utses, bland stadens röstberättigade
män, af stadsfullmäktige eller, der sådana ej finnas,
af allmänna rådstugan. – Den ekonomiska förvaltningen
vid de svenska universiteten ombesörjes, enligt
statuten af d. 10 Jan. 1876, vid hvartdera af en
drätselnämnd, som består af räntmästaren och tre
andra ledamöter, hvilka af det större konsistoriet
väljas bland universitetets ordinarie lärare.
C. W.
Dräxler (Dräxler-Manfred), Karl Ferdinand, tysk skald,
föddes 1806 och blef 1854 dramaturg vid hofteatern
i Darmstadt. Död 1879. Bland hans många noveller och
berättelser må nämnas Bunte bilder (1830), Gruppen und
puppen (1836), Herz und ehre (1839) och Pentameron
(1858). Hans Gedichte (1839; 3:dje uppl. 1847) samt
Freud und leid (1858) innehålla lyriska skaldestycken.
Dröbak (Drobak), stad i Norge, Akershus amt,
vid den smalaste delen af Kristianiafjorden
(Dröbaksund). 2,040 innev. (1875). Betydlig utförsel
af is. Nära staden, på Kaholmarna, ligger fästningen
Oskarsborg. D. hade förr betydelse som Kristianias
vinterhamn; numera är det om sommaren en flitigt
besökt badort. Y. N.
Dröga-drotten, Nord. mytol., "gengångarnas herre",
ett af Odens binamn. Se Draugar.
Dröm, den själsverksamhet, som eger rum under
sömnen. Än utgöras drömmarna af svaga, flyktiga bilder
och föreställningar, hvilka äro alldeles oordnade
samt komma och gå utan något förnuftigt sammanhang
med hvarandra; än äro de mycket lifliga och mer
eller mindre följdriktigt sammanbundna till taflor
eller tankekedjor, hvarvid alla tänkbara öfvergångar
äro möjliga. Drömmarna äro icke i och för sig att
betrakta såsom någonting sjukligt; de förekomma
ej allenast hos fullkomligt friska menniskor –
särskildt mycket ofta hos barn –, utan äfven hos
djur (t. ex. hundar). Graden af deras liflighet är
otvifvelaktigt i hög grad beroende af individuella
olikheter – så t. ex. äro personer med mycket retbart
nervsystem i allmänhet mera än andra disponerade för
lifliga drömmar –; men den bestämmes äfven af det
tillstånd, i hvilket hjernan och själsverksamheten
befunno sig kort före insomnandet, samt af en mängd
andra omständigheter, hvilka inverka på kroppens
tillstånd i allmänhet och särskildt på blodomloppet
(t. ex. matsmältning efter en kraftig måltid,
inverkan af spirituosa, af feber o. s. v.). Huruvida,
såsom några antaga, drömmar alltid förekomma under
sömnen är naturligtvis omöjligt att afgöra, enär vi
icke kunna hafva någon kunskap om tillvaron af andra
drömmar än dem, hvilka vid uppvaknandet till större
eller mindre del ihågkommas af den drömmande eller
hvilkas yttringar kunnat iakttagas af andra.
För att rätt förstå drömmarnas egendomliga natur
måste man hafva i minnet, att den regelbundna
själsverksamheten hos den friska menniskan bestämmes
dels af de från den yttre verlden kommande intrycken,
hvilka genom sinnesnerverna fortledas till hjernan,
dels af det lagbundna samarbetet af alla dess
särskilda redskap.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
