Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dubb, Paul Johan Kristoffer, skolman och läroboksförfattare - Dubba - Dubbel-atom - Dubbel-b - Dubbelbarometer - Dubbel-beckasin, zool., en beckasin-art. Se Beckasin. - Dubbelbild, fys. Se Dubbelbrytning. - Dubbelbildmikrometer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nämligen Handbok i franska språket och literaturen (1853;
3:dje uppl. 1873) och Handbok i tyska språket och
literaturen (1861), som bägge vittna om ett synnerligen
godt omdöme vid urval och uppställning samt ega
en stor förtjenst genom de literaturhistoriska,
biografiska och filologiska meddelanden m. m., som
i dem förekomma. Derjämte utarbetade D. en Fransk
språklära (1858; 4:de uppl. 1879).
Dubba (jfr Eng. dub, slå), slå till riddare, upptaga
i en riddareorden. Under medeltiden skedde dubbningen
med svärdslag; numera består den deri att den person,
som skall dubbas, tre gånger beröres å venstra axeln
med en svärdsklinga.
Dubbel-atom (jfr Atom), kem., en förening af tvänne
med hvarandra till en kemisk radikal förenade atomer
af samma grundämne. Såsom enhet för atomvigterna valde
Berzelius syrets atomvigt, som antogs vara 100. Enligt
honom var den mängd af ett grundämne, som kunde
förenas med 100 delar syre, ämnets föreningsvigt eller
eqvivalent. Genom försök hade man funnit, att vätets
föreningsvigt var 12,5, men enligt Berzelius måste man
antaga vattnet sammansatt af 2 atomer väte och 1 atom
syre, hvadan således 1 föreningsvigt väte måste vara
lika stor med vätets dubbla atomvigt. Berzelius antog
nämligen, att vätet, såväl som saltbildarna, qväfvet
o. s. v., i föreningar alltid ingår såsom två med
hvarandra förenade atomer eller dubbelatomer, hvilket
grafiskt utmärktes derigenom att nämnda grundämnens
kemiska tecken försågos med horisontalstreck,
t. ex. H, en dubbclatom väte, och Cl, en dubbelatom
klor. Formeln för vatten, HO, utmärker, att vattnet
är en förening af 1 atom syre med 2 atomer –
d. v. s. 1 föreningsvigt – väte. Det af Berzelius
använda beteckningssättet för dubbelatomer öfvergafs
småningom, och man skref efter hans död allmänt
vattnets formel HO i st. f. HO. Den nyare kemien
har å nyo betonat läran om vattnets sammansättning
af 2 atomer väte och 1 atom syre, men afviker från
Berzelius så till vida, som den antager, att vattnet
består af 2 hvar för sig kemiskt verksamma atomer
väte och 1 atom syre. Vattnets formel är således,
enligt den nyare kemien, H2 O, ej HO. Vattnets
kemiska formler (HO, HO, H2O) representera
trenne stora epoker i kemiens utvecklingshistoria
och äro uttryck af trenne, i nämnda vetenskap
djupt ingripande, åskådningssätt: Berzelii,
equivalentteoriens och den s. k. moderna kemiens.
P. T. C.
Dubbel-b, musikt., ett nottecken (bb), som
angifver, att följande not skall sänkas med två
halftoner. Den not, som förtecknas med dubbel-b, får
sitt namn tillökadt med tvänne "ess", så att t. ex. d,
sänkt med två halftoner, kallas dessess (enharmoniskt
= c). A. L.
Dubbelbarometer (jfr Barometer), fys., ett slags
qvicksilfverbarometer, afsedd att göra utslagen större
och således lättare att observera.
Förändringen består deruti att de delar af
häfvarebarometern, der qvicksilfret har sin öfre
och sin nedre nivå, göras tämligen vida och att till
det nedre, kortare, benet anbringas en förlängning,
bestående af ett smalare rör. Fylles detta rör med
en lättare vätska, t. ex. färgadt vatten eller färgad
sprit, så kommer en ringa förändring i qvicksilfrets
nivå att framkalla en flyttning af den lättare
vätskans fria yta, hvilken flyttning blir större,
ju vidare barometerröret är i förhållande till
förlängningen. Detta instrument användes sällan.
L. A. F.
Dubbel-beckasin, zool., en beckasin-art. Se Beckasin.
Dubbelbild, fys. Se Dubbelbrytning.
Dubbelbildmikrometer l. Rochons mikrometer (jfr
Mikrometer), fys., ett instrument, hvarmed man kan
bestämma ett föremåls storlek, om dess afstånd är
kändt, eller afståndet, om storleken är känd. Det
utgöres af en tub, med ett i densamma insatt system
af två bergkristallprismer. Dessa prismer, P och P’,
äro så inrättade, att i det första, abc, kristallens
optiska axel är vinkelrät mot sidan ab, hvaremot
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
