Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dumouriez, Charles François - Dumpa, krigsv. - Duna, slaviska namnet på Donau - Duna-földvár - Dunant, Henri - Dunbar - Dunbar, William - Duncan, konung af Skotland. Se Donald 1. - Duncan, Jakob - Duncan, Adam, viscount of Camperdown - Duncan, John - Duncansby head - Dunciad - 1. Dunckel, David Vilhelm - 2. Dunckel, Maria Dorotea, född Altén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tänkte rädda sig genom att tåga på Paris, störta
jakobinerna och upprätta ett konstitutionelt
konungadöme under Ludvig XVI:s son eller, såsom
det vanligen (ehuru mindre antagligt) uppgifves,
under Filip Egalités son, hertigen af Chartres
(sed. konung Ludvig Filip), hvilken då
tjenstgjorde som hans adjutant. D. inlät sig i
underhandlingar med fienden och öfverlemnade åt
honom den fängslade krigsministern Beurnonville och
fyra konventsmedlemmar, som kommit för att kräfva
räkenskap af honom. Den 4 April 1793 kom han sjelf
som flykting öfver till österrikiska högkvarteret,
sedan han misslyckats att egga sin här till
uppror. D. vistades derefter mestadels i England och
återsåg aldrig sitt fädernesland. Efter bourbonernas
restauration (1815) sökte han förgäfves erhålla
fransk marskalksvärdighet. Död i Turville Park, nära
Henley on Thames, d. 14 Mars 1823. D. författade
Mémoires du général Dumouriez (1794), La vie du
général Dumouriez (s. å.) och en mängd broschyrer.
J. Th. W.
Dumpa, krigsv., vid riktning af
en kanon taga depressionsvinkel i
stället för elevationsvinkel. Se Eld.
W. G. B.
Duna, slaviska namnet på Donau.
Duna-földvár ("Donau-köpingen"), köping i
ungerska komitatet Tolna, vid Donau. 12,382
innev. (1869). Vinodling. Handel med spanmål, timmer
och salt. Köpingen, som är en universitetet i Budapest
tillhörig domän, hade fordom starka befästningar.
Dunant [dyna’ng], Henri, schweizisk skriftställare
och filantrop, f. 1828 i Genève, är särskildt
bekant såsom grundläggare och ifrig främjare af
den s. k. Genève-konventionen (se d. o.). Skrifter:
Un souvenir de Solferino, samt Fraternité et charité
internationales en temps de guerre (7:de uppl. 1864),
L’empire romain réconstitué (1859), La régence de
Tunis (1858), La rénovation de l’Orient (1865) och
L’esclavage chez les musulmans et aux Etats-Unis de
l’Amérique (1863) m. fl.
Dunbar [dönbar], stad i skotska grefskapet Haddington,
vid Nordsjön. 3,320 innev. (1871). Sillfiske,
skeppsbyggen, jerngjuteri, spanmålshandel. Den 27
April 1296 segrade der Edvard I öfver Johan Baliol,
och d. 3 Sept. 1650 vann Cromwell der en seger öfver
de presbyterianske skottarna under Leslie. Dunbars
slott fans redan 856. Det var länge Skotlands bålverk
mot engelsmännens infall.
Dunbar [dönbar], William, skotsk skald,
f. omkr. 1460, blef franciskanmunk, deltog 1491 i
en ambassad till Frankrike, användes sedan flere
gånger i den skotske konungen Jakob IV:s tjenst
och erhöll slutligen en pension af 80 p. st. (1,440
kr.) om året. Död omkr. 1520. D. var mycket påverkad
af Chaucer. Bland hans dikter må nämnas allegorierna
The thrissill and the rois (1503), The goldyn targe
(1508) och The dance of the sevin deidlie synnis. En
upplaga af D:s skrifter utgafs af D. Laing 1834.
Duncan [dö’nkan], konung af Skotland. Se Donald 1).
Duncan, Jakob, dansk general, var af skotsk härkomst
och kom under svensk-danska kriget
1675–79 till Danmark såsom anförare för en värfvad
styrka. Under kriget opererade han i Halland och
skulle derifrån stöta till den genom Bohus län
framryckande Gyldenlöve vid Göteborg; men de bägge
kårernas förening förekoms genom Karl XI:s plötsliga
anfall på D. vid det af denne belägrade Halmstad,
der D. d. 17 Aug. 1676 led ett afgörande nederlag. En
på D:s begäran nedsatt krigsrätt frikände honom från
skuld till nederlaget. D. afled såsom guvernör öfver
Fyen 1685.
Duncan [dö’nkan], Adam, viscount of
Camperdown, engelsk amiral, f. 1731, d. 1804, blef 1789
konter-amiral, 1793 vice-amiral och 1799 amiral af
hvita flaggan. Den 11 Okt. 1797 vann han utanför byn
Kamperduin på Nord-Hollands vestra kust en lysande,
men dyrköpt seger öfver holländarna under amiral de
Winter. Genom denna märkliga sjöbatalj, i hvilken
holländska flottan efter ett förtvifladt motstånd
led en förlust af nio skepp och två fregatter,
förlorade Holland fullständigt sin rang såsom
betydande sjömakt. För denna seger upphöjdes
D. till viscount of Camperdown samt engelsk peer,
med en dotation af 3,000 p. st. (54,000 kr.).
O. E. G. N.
Duncan [dö’nkan], John, britisk upptäcktsresande,
f. i Skotland, var 1822–40 militär, slöt sig 1842
till bröderna Landers olyckliga Niger-expedition,
trängde 1845–46, på uppdrag af Geografiska sällskapet
i London, från Whydah genom Dahome in i Afrikas inre,
längre än någon europé före honom, nämligen till
Adafuida (13° n. br. och 1° ö. lgd från Greenwich),
och begaf sig 1849 å nyo till Whydah för att öfvertaga
britiska vice-konsulatet derstädes, men dog under
vägen, d. 3 Nov. s. å.
Duncansby head [dö’nkansbi hädd], Skotlands
nordöstligaste udde, belägen i grefskapet Caithness.
Dunciad (Fr. och Eng. dunciade, af Eng. dunce,
dumhufvud), en af Pope författad satirisk hjeltedikt
öfver de dålige skalderna på hans tid; satirisk dikt
i allmänhet.
1. Dunckel, David Vilhelm, prest och författare, f.
i Berlin 1793, prestvigdes 1818 och anställdes s.
å. som pastor vid holländsk-tyska kapellet i
Stockholm samt utnämndes 1823 till kyrkoherde vid
tyska församlingen i Göteborg och 1827 derjämte
till hofpredikant. År 1823 blef han ledamot af
Vetenskaps- och vitterhetssamhället i Göteborg.
Död 1851. – D. utgaf Kurzgefasste geschichte der
deutschen gemeinde zu Gothenburg (omfattande
tiden 1623–1773; 1849) och Predikningar m. m. samt
öfversatte på tyska den svenska kyrkohandboken (1825)
och "Sveriges anor" af B. von Beskow (1838) m. m.
2. Dunckel, Maria Dorotea, född Altén,
författarinna, den förres maka, föddes d. 13 Mars
1799, blef 1821 gift med D. V. Dunckel och dog d.
30 Nov. 1879. Hennes första literära arbeten voro
några öfversättningar, bl. a. komedien "Receptet"
(1813), som upplefde en mängd representationer å
Djurgårdsteatern och Nya komiska teatern, samt det
dramatiska utkastet Förlofningen. 1821 utgaf
hon skaldestycket Offer åt Luthers minne, hvilket
efterföljdes af den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
