Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - D'Uncker, Karl Henning Lützow - Duncombe, Thomas Slingsby - Dundalk - Dundas, James Whitley (hette förut Deans) - Dundas, Richard Saunders - Dundee - Dundee, John Graham of Claverhouse, viscount of D., skotsk krigare. Se Graham - Dunderbössa - Dundonald, Thomas Cochrane, earl of D.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Under sommaren 1853 utställdes i Stockholm
i D:s första oljemålningar: Skärslipare (en
Düsseldorf-modell), Fiolspelare och sjungande flicka
m. fl. enkla karaktersbilder i naturlig storlek.
Till samma period och riktning höra de båda i
Stockholms nationalmuseum befintliga taflorna Fattig
gosse (1854) och Blomsterflicka, hvilka väl ega
förtjensten af sträfvan efter natursanning, men för
öfrigt äro skäligen monotona och intetsägande. 1854
började D. måla genrebilder, anlagda på ett mera
detaljeradt, miniaturlikt utförande. En af dessa,
rätt rolig, men saknande den finess, som man begär
af dylika arbeten, finnes i Nationalmuseum, näml.
De båda döfve (1855). Vid samma tid företog D.
studieresor i vestra Tyskland, Holland och
Belgien samt besökte Paris. Det var äfven
vid denna tid, som han flyttade samman med den
ungefär jämnårige schweiziske konstnären B.
Vautier, genom hvilken, såsom det tyckes, D.
först lärde känna sig sjelf. Den skarpa blick
för det komisk-karakteristiska, hvilken hos den då
nittonårige D. fått sitt uttryck i dilettantmässig
karrikaturteckning, gjorde sig nu på ett förädladt
och förfinadt sätt åter gällande. Sina ämnen
valde han från det mest kosmopolitiska af alla
områden, vagabondernas stora och artrika, ur alla
samhällsklasser rekryterade slägte, och deras
konflikter med den officiella verlden blefvo
derefter hans egentliga specialitet. Sålunda
framstodo efter hand De försvarslöse inför
polisdomaren (1857, Berlins nationalgalleri), Ett
konstberidaresällskap (Göteborgs museum), Ett
pantlånekontor (1858, Amsterdam; en reproduktion i
Stockholms nationalmuseum), som egentligen grundlade
konstnärens rykte, Andra klassens väntsal, Tredje
klassens väntsal (båda i Amsterdam; den senare, med
förändringar af år 1865, i Stockholms nationalmuseum),
Tullvisitation vid gränsen, En toast, En spelsal
i Wiesbaden (Göteborgs museum) m. fl. till större
delen figurrika kompositioner, med en mängd skarpt
kontrasterande fysionomier och gestalter, en mängd
enskilda småhandlingar, sammanhållna till ett
helt genom ett mycket tillfälligt intresse, icke
genom sitt förhållande till en hufvudhandling. I
dessa arbeten, af hvilka de flesta hafva gått till
Holland, Tyskland och Ryssland, framstod konstnären
efter hand som en af Düsseldorfskolans skarpaste
karaktersmalare. Ty på förmågan att klart
uppfatta och med full åskådlighet framställa
det karakteristiska, vare sig i ett ansigte, en
åtbörd, en ställning, en enkel situation eller en
hel komplex af sådana, beror till en väsentlig del
D:s betydelse som konstnär. Dertill komma hans skarpa
blick för det komiska, en outtömlig fantasi eller,
om man så vill, kombinationsförmåga samt, hvad som
ej minst torde hafva bidragit till hans popularitet,
ett visst drag af älskvärd medkänsla, som gerna
mildrar de låga eller vidriga genom införandet af
en eller annan figur af mera elegisk-ideal hållning.
Om någon komposition i klassisk-akademisk mening, något
afvägande af massorna är deremot hos D. knappast fråga.
Teckningen, ehuru full af karakteristik, saknar
den magistrala säkerheten och bredden, och i färgen
herskar ofta en viss matt entonighet. Men den andliga
vakenheten,
seendet i första hand, och den ädla humaniteten skola icke
dess mindre alltid låta D. framstå som en intressant
konstnär. UPk.
Duncombe [dö’nkom], Thomas Slingsby, engelsk
politiker, f. 1797, d. 1861, gjorde sig vida bekant
genom att i underhuset, der han fick plats redan 1826,
förfäkta utprägladt demokratiska åsigter. Genom sitt
skoningslösa anfall på inrikesministern Graham, som i
Mazzinis sak 1844 tillåtit brefhemlighetens kränkande,
förvärfvade han mycken popularitet. Han var en af
chartismens anhängare och trots sin radikalism en
af Napoleon III:s hängifnaste beundrare.
Dundalk [döndåk], stad i det irländska grefskapet
Louth, prov. Leinster, vid floden Castletown’s utlopp
i Dundalkbukten. 11,377 innev. (1871). Fabriker. Liflig
handel med åkerbruks- och mejeri-produkter.
Dundas [dönda’s], James Whitley (hette förut
Deans), engelsk amiral, f. 1785, deltog i expeditionerna
till Egypten 1800 och Köpenhamn 1807, blef 1841
konter-amiral och amiralitetslord, hvilken sistnämnda
plats han innehade jämväl 1846, befordrades 1852 till
vice amiral och förde under Krimkriget befälet öfver
den i de turkiska farvattnen stationerade engelska
flottan, hvarunder han 1854 bombarderade Odessa, men
fann sig i Dec. s. å. föranlåten att nedlägga sitt
befäl. Död 1862. O. E. G. N.
Dundas [dönda’s], Richard Saunders, engelsk amiral,
f. 1802, blef captain 1824, gjorde åren 1827–28 med
76-kanonskeppet "Warspite" en resa kring jorden, blef
1852 amiralitetslord och 1853 konter-amiral, öfvertog
1855 befälet öfver den engelska östersjö-flottan och
bombarderade Sveaborg samt befordrades 1858 till vice
amiral af blåa flaggan. Död 1861. O. E. G. N.
Dundee [döndi], stad i skotska grefskapet Forfar,
på norra stranden af Tayviken. 142,950
innev. (1877). Präktiga byggnader, vidsträckta
parker samt många skolor och hospital. D., som är en
stor fabriks- och handelsstad, utgör medelpunkten
för den britiska väfnadsindustrien. Linne- och
jute-väfverierna sysselsätta omkr. 50,000
menniskor. Det årliga produktionsvärdet uppgår till
7 mill. p. st. (126 mill. kr.). Stora garfverier,
lädermanufakturer, bryggerier och qvarnar. Liflig
handel och skeppsfart. D:s hamn är god, och
dess skeppsdockor de bästa i Stor-Britannien. –
D. nämnes första gången omkr. 1200. Det intog ett
framstående rum i Skotlands äldre historia. Under
Edvard I, Richard II och Edvard VI eröfrades det
af engelsmännen. 1651 intogs det af general Monk,
som lät plundra staden och döda mer än en sjettedel
af dess innevånare.
Dundee [döndi], John Graham of Claverhouse, viscount
of D., skotsk krigare. Se Graham.
Dunderbössa (T. donnerbüchse), på 1400-talet
benämning på de gröfsta då befintliga kanonerna.
W. G. B.
Dundonald [döndå’nald], Thomas Cochrane, earl of D.,
engelsk amiral, föddes i Annsfield i Skotland d. 14
Dec. 1775 och var son af lord Archibald D., hvilken
är känd såsom skicklig kemist. 1793 ingick han vid
flottan, tjenstgjorde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
