Print (PDF) - On this page / på denna sida - Duplikator, fys., ett föga användt och ej särdeles tillförlitligt instrument, genom hvilket man kan upptäcka närvaron af små elektricitetsmängder - Dupont, Paul - Dupont, Pierre - Dupont, Edouard - Dupont, L. P. Henriquel - Dupont de l'Etang, Pierre - Dupont de l'Eure, Jacques Charles
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Duplikator (Lat. duplicator, af duplex, dubbel), fys., ett föga användt och ej särdeles tillförlitligt instrument, genom hvilket man kan upptäcka närvaron af små elektricitetsmängder. Dupont [dypång], Paul, fransk boktryckare och skriftställare, f. 1796, d. 1879, var en af de förste, som till förbättring af underhafvandes ställning inrättade en sjelfhjelpsförening och en pensionskassa. Han anställde äfven ett betydligt antal qvinnor såsom sättare. Från 1852 var han medlem af nationalrepresentationen. 1867 trycktes och häftades hos honom på en enda natt de två digra volymerna af expositionskatalogen, hvilket arbete utgör ett af de mest lysande profven på den typografiska konstens nutida ståndpunkt. Skrifter: Essais d'imprimerie (1849), som utmärker sig genom sitt praktfulla tryck, Histoire de l'imprimene (1854; flere uppl.) och Dictionnaire des formules, ou mairie pratique (1836; 12:te uppl. 1860--66) m. m. Dupont [dypång], Pierre, fransk skald, f. 1821, d. 1870, slöt sig 1848, vid Februarirevolutionens utbrott, till socialisterna och dömdes efter statskuppen i Dec. 1851 till sju års landsflykt, men benådades. 1842--47 deltog han i arbetet på Franska akademiens lexikon. Genom sina romanser och revolutionssånger blef D. en verklig folkskald. Af hans dikter må nämnas: Les deux anges (prisbelönt af Franska akademien, 1842), Les boeufs och Les paysans et les paysannes (bukoliska dikter, 1846), Chants et chansons (en diktsamling, 1850--54), La légende du juif errant, med teckningar af Doré (1856), och La muse populaire (en ny diktsamling, 1871). Till flere af sina sånger komponerade han sjelf melodierna. Dupont [dypång], Edouard, belgisk geolog och fornforskare, f. 1841, f. n. (1880) direktör för naturhistoriska museet i Bruxelles, har gjort sig känd genom sina undersökningar af belgiska grottor, som innehålla minnen efter landets uräldsta befolkning. Bland hans skrifter märkes L'homme pendant les âges de la pierre dans les environs de Dinant-sur-Meuse (2:dra uppl., 1872). Dupont [dypång], L. P. Henriquel, fransk kopparstickare. Se Henriquel-Dupont. Dupont de l'Etang [dypång dö], Pierre, grefve, fransk general, föddes d. 14 Juli 1765. Han inträdde 1791 i hären, blef 1797 divisionsgeneral, utmärkte sig under Napoleons krig i Italien och Tyskland samt upphöjdes 1804 i grefligt stånd. 1808 skickades han till Spanien för att bekämpa insurrektionen och hade i början lysande framgångar, men sträckte i Juli s. å. vid Baylen vapen för den spanske generalen Castaños samt blef till följd deraf på Napoleons befallning fängslad och dömdes d. 3 Mars 1812 att mista sin militära grad, sin grefvevärdighet, sin dotation och sina ordnar. Ludvig XVIII utnämnde honom 1814 till pär och krigsminister; men D. visade sig oduglig för sitt ämbete och tog i Dec. s. å. afsked samt fick i stället befäl öfver 22:dra militärdivisionen. 1815--30 var han nästan oafbrutet medlem af deputerade-kammaren. Död d. 16 Febr. 1838. Dupont de l'Eure [dypång dö lör], Jacques Charles, fransk statsman, född d. 27 Febr. 1767, blef 1789 advokat vid parlamentet i Normandie samt innehade derefter domaresysslor. 1798 började han sin politiska bana såsom medlem af "de fem hundrades råd" och blef 1813 medlem af lagstiftande kåren. Under de "hundra dagarna" var han vice-president i deputerade-kammaren och genomdref der det beslutet att man skulle upprätthålla de styrelsegrundsatser, som uppstälts vid revolutionen, och derefter utsågs
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
