Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Durando. 2. Giacomo D. - Durandus (äfven kallad Duranti och Durantis), Vilhelmus - Durandus, Guilielmus (Guillaume de S:t Porçain) - Dura necessitas, Lat., den hårda nödvändigheten - Duraner, benämning på afganerna och deras regentätt. Jfr Ahmed Sjah och Durani-dynastien - Durango. 1. Förbundsstat i republiken Mejico - Durango. 2. (Guadiana l. Ciudad de Victoria.) Hufvudstad i nämnda stat - Durani-dynastien, afgansk herskareätt - Durante, Francesco - Duranti l. Durantis, Vilhelmus, fransk rättslärd. Se Durandus, V. - Durão, José de Santa Rita - Duration (af Lat. durare, göra hård, varaktig, af durus, hård), fys. Se Fortvaro - Durazzo (Turk. Drtasch, Alban. Dúrresi, Slav. Durtz), stad i turkiska ejaletet Skutari (Albanien) - D'Urban, stad i britiska kolonien Natal, i sydöstra Afrika - Durbar, Ind., morgonuppvaktning. Se Darbur - Durchlaucht (l. Durchlauchtigkeit), T., egentl. "genomskinlighet", klarhet, titel på tyska regerande furstar och landtgrefvar - Durchmarsch och Durchtåg, krigsv. Se Durkmarsch - Durell, Magnus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sammansvärjning och blef derunder häktad, men lyckades
rymma. 1832–43 kämpade han med utmärkelse i Portugal,
mot dom Miguel, samt i Spanien, mot don Carlos, och
avancerade under tiden till öfverste. 1847 sökte han
i förening med Cavour och Ratazzi m. fl. förmå Karl
Albert att införa en konstitutionel författning. 1848
fick han i egenskap af generallöjtnant befälet öfver
en frikår i norra Piemont, och 1849 deltog han i
slaget vid Novara. 1855–56 stod han, under Lamarmoras
frånvaro i Krimkriget, i spetsen för krigsministeriet,
var 1856–62 sändebud i Konstantinopel och under
senare hälften af 1862 utrikesminister. D. har
bl. a. utgifvit De la réunion de la péninsule
Ibérique par une alliance entre les dynasties
d’Espagne et de Portugal (1844) och Della nazionalità
italiana (1846), hvilka arbeten på sin tid väckte
stort uppseende.
Durandus (äfven kallad Duranti och
Durantis). Vilhelmus, fransk rättslärd, f. 1237,
d. 1296, blef 1286 biskop i Meude, i Languedoc, och
1295 ståthållare i Mark Ancona. Han författade flere
lärda verk, af hvilka det mest berömda är Speculum
judiciale (1474 utgifvet under titeln Speculum juris),
som innehåller praktiska rön i den civila och den
kanoniska rätten.
Durandus, Guilielmus (Guillaume de S:t Pourçain),
fransk skolastiker, d. 1333, blef 1326 biskop
i Meaux och 1327 i Puy-en-Velay. Han var först
anhängare af Tomas af Aquino, men blef sedermera
dennes motståndare. I skolastiken representerar han
öfvergången från realismen till nominalismen.
Dura necessitas, Lat., den hårda nödvändigheten.
Duraner, benämning på afganerna och deras
regentätt. Jfr Ahmed Sjah och Duranidynastien.
Durango. 1. Förbundsstat i republiken
Mejico. Arealen 110,070 qv.-kilom. (2,000
qv.-mil). 185,077 innev. (1871). Denna stat är
bergig och rik på mineralier. Boskapsskötsel
är hufvudnäringen. – 2. (Guadiana l. Ciudad de
Victoria.) Hufvudstad i nämnda stat, på Sierra Madres
sydöstra sluttning. 1,928 m. (6,500 f.) öfver
hafvet. Innevånareantalet, som 1850 uppgick till
30–40 tusen, var 1868 endast 12,449. Liflig industri,
företrädesvis tobaksvarufabrikation. D. anlades redan
1559, men har först uppblomstrat efter upptäckten af
de rika silfvergrufvorna i närheten.
Durani-dynastien, afgansk herskareätt, som regerade
1747–1829. Ättens stamfader var Ahmed Sjah (1747–73),
som antog namnet Durr Duran, efter hvilket såväl hans
ätt som hans folk benämndes duraner. Hans son och
närmaste efterträdare, Timur Sjah (1773–99), gjorde
Kabul till rikets hufvudstad. Den siste herskaren
af dynastien, Sjuja-ul-mulk, störtades 1829 af Dost
Muhammed.
Durante, Francesco, italiensk kompositör, f. 1684
eller 1686, studerade under Greco och Scarlatti
m. fl. samt dog 1755 som kapellmästare i Neapel. Jämte
Leo stod han i spetsen för den yngre neapolitanska
skolan, som i stället för det forna kyrkliga allvaret
införde mera lidelse och mera verldslig glans i
musiken. Solosången var
emellertid ej hans starka sida, och för scenen
skref han intet. Deremot lyckades han ganska väl
i sina flerstämmiga satser, hvilka ega en kraftig
fullklang och sångbar, flytande stämföring. I
instrumenteringen inskränkte D. sig till de enklaste
medel. Dock började han inblanda blåsinstrumenten
till en verksam ensemble. Hans kyrkstil är å ena
sidan ej fri från torrhet, men lutar å andra sidan
till det teatraliska. Hans uppfinning är ädel och
gedigen. D. skref mässor, psalmer, hymner, madrigaler,
duetter och klavérsonater m. m. I begåfning var
D. underlägsen Scarlatti och Steffani. Bland hans
många lärjungar befunno sig Pergolese, Duni, Piccinni,
Sacchini, Jomelli och Paisiello. A. L.
Duranti l. Durantis, Vilhelmus, fransk rättslärd. Se
Durandus, V.
Durão [-rangå], José de Santa Rita, brasiliansk
skald, f. 1737, d. 1784, vann filosofiska
doktorsgraden i Coimbra och tillbragte en stor del
af sitt lif på resor. Det enda af hans arbeten, som
öfverlefvat honom, är den mästerliga dikten Caramurú
(1781), hvartill ämnet är hemtadt ur Brasiliens
kolonisationshistoria.
Duration (af Lat. durare, göra hård, varaktig, af
durus, hård), fys. Se Fortvaro.
Durazzo (Turk. Dratsch, Alban. Dúrresi, Slav. Durtz),
stad i turkiska ejaletet Skutari (Albanien),
vid Adriatiska hafvet, i en vacker, men ohelsosam
nejd. Omkr. 9,000 innev. Säte för en romersk-katolsk
biskop och en grekisk-katolsk ärkebiskop. Staden
var fordom betydande, men är nu stadd i djupt
förfall: hamnen är igengrundad, stadsmurarna till
hälften nedramlade, citadellet i ruiner. Handeln
(hufvudsakligen med Triest) omfattar säd, ull och
blodiglar. – D. hette i forntiden Epidamnos. Det
anlades 626 f. Kr. och var ursprungligen en
kerkyrisk koloni. Några derstädes 435 f. Kr. utbrutna
oroligheter gåfvo delvis anledning till peloponnesiska
kriget. Af romarna kallades staden Dyrrhachium. Den
egde under tiden för deras välde stor betydelse som
föreningspunkt mellan Grekland och det på andra sidan
hafvet belägna italienska Brundisium. 48 f. Kr. vann
Pompejus vid D. tvänne gånger seger öfver tesar. 1502
eröfrades staden af turkarna.
D’Urban [dörban], stad i britiska kolonien
Natal, i sydöstra Afrika, vid Natalviken. 10,500
innev. (1876). Stor export af kaffe, socker, bomull,
elfenben och strutsfjädrar m. m. Staden anlades 1834.
Durbar, Ind., morgonuppvaktning. Se Darbur.
Durchlaucht (l. Durchlauchtigkeit), T.,
egentl. "genomskinlighet", klarhet (motsvarande
Lat. serenitas), titel på tyska regerande furstar och
landtgrefvar. Jfr Erlaucht. – Adjektivet Durchlauchtig
begagnas i tilltal till ickeregerande furstar,
durchlauchtigst till kejserliga och kungliga prinsar
samt allerdurchlauchtigst till kejsare och konungar.
Durchmarsch och Durchtåg, krigsv. Se Durkmarsch.
Durell, Magnus, ämbetsman, politiker, f. 1617 i
Norrköping, blef efter vidsträckta resor i utlandet
(1642) anställd som lärare för Axel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
