- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 4. Duplikator - Folkvandringen /
25-26

(1881) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Düben, stand i preussiska regeringsområdet Merseburg - Düben, von, adlig ätt - 1. Düben, Anders, musiker, sonson af Mikael D. - 2. Düben, Gustaf, den förres son, musiker - 3. Düben, Emerentia (Mensa) von, den förres dotter - 4. Düben, Joakim von, den föregåendes broder, friherre, statsman - 5. Düben, Joakim von, den förres brorson, friherre, statsman - 6. Düben, Karl Vilhelm von, grefve, ämbetsman

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Omkr. 4,000 innev. Gustaf II Adolf och
kurfursten Johan Georg af Sachsen slöto der d. 4
Sept. 1631 ett förbund mot kejsaren och ligan.

Düben, von, adlig ätt, härstammande från en
rådsförvandt i Lützen, Mikael D., som lefde i
midten af 1500-talet. Hans efterkommande stiftade
i Sverige fyra olika ätter von D., af hvilka
den ena adlades 1698 och blef friherrlig 1718,
den andra adlades 1707 och utgick på svärdssidan
1784, den tredje adlades 1707 och blef
friherrlig 1719 samt utgick 1876, och den fjerde
adlades 1707 samt blef friherrlig 1719 och greflig
1731.

1. Düben, Anders, musiker, sonson af Mikael
D., inflyttade omkr. 1624 från Tyskland till
Sverige och fick anställning först som organist
vid Tyska kyrkan i Stockholm (1625) samt
derefter som hoforganist och kongl. kapellmästare.
Han komponerade bl. a. åtskilliga koralmelodier,
en åttastämmig kantat, Pugna triumphalis, med
anledning af Gustaf II Adolfs död, och musik
till en operaballett, uppförd till enkedrottning
Maria Eleonoras ära. Död 1662.
A. L.

2. Düben, Gustaf, den förres son, musiker, d.
1690, efterträdde fadern som hofkapellmästare.
Han komponerade till Samuel Columbi "Odæ
sueticæ" åtskilliga melodier, af hvilka några:
"Jesus är min vän den bäste" (Sv. psalmb. 213)
m. fl., upptogos som psalmer.
A. L.

3. Düben, Emerentia (Mensa) von, den
förres dotter, drottning Ulrika Eleonora d. y:s
väninna, föddes d. 24 Maj 1669 och anställdes
såsom "kammarpiga" hos Ulrika Eleonora d. ä.,
hvilken 1690 åt hennes vård anförtrodde sin
dotter den då tvååriga prinsessan Ulrika
Eleonora. Mellan vårdarinnan och den af andra
förbisedda prinsessan uppstod snart en ömsesidig
innerlig tillgifvenhet. Fröken D. upphöjdes 1707
i adligt stånd samt blef först hoffröken, sedan
(1717) kammarfröken och slutligen (1719)
friherrinna. Hos Ulrika Eleonora åtnjöt hon ett
stort och välförtjent förtroende. Både i nöd och
lust var hon ända till drottningens död för denna
en trogen vän, och de båda qvinnornas förhållande
till hvarandra blef med tiden allt mera
systerligt. Emerentia von D. missbrukade likväl
aldrig sin ställning. I sitt testamente anslog
Ulrika Eleonora 20,000 kr. samt en mängd
dyrbarheter åt sin vårdarinna och vän. Den 26
Mars 1743, ett och ett halft år efter drottningens
bortgång, afled Emerentia von D. Hon
ligger begrafven på en af henne inköpt
griftplats i Riddarholmskyrkan.
A. B. B.

4. Düben, Joakim von, den föregåendes
broder, friherre, statsman, f. i Stockholm d. 22 Aug.
1671, ingick i kansliet 1694 och blef der 1707
referendariesekreterare. Jämte syskonen Anders
och Emerentia upphöjdes han 1707 i adligt stånd.
Sedermera blef han expeditionssekreterare i Karl
XII:s fältkansli, tillfångatogs vid Pultava 1709
och lefde derefter i Moskva, till dess han 1719
fick tillåtelse att resa hem. Under sin fångenskap
hade han 1717 blifvit utnämnd till kansliråd.
1719 blef han statssekreterare och jämte
sina förut nämnda syskon s. å. upphöjd i
friherrligt stånd. 1723 utnämndes han till hofkansler
och blef såsom sådan ledamot af den sekreta
kommission, hvilken skulle behandla de
hemligaste utrikesärendena. 1725 utsågs han till en
af de kommissarier, som fingo i uppdrag att
underhandla om Hannoverska alliansen. 1727
utnämndes han till riksråd och till rikskansliråd.
Han afled d. 30 Nov. 1730. Efter sin död
upphöjdes han, 1731, till grefve. D. var en af sin tids
dugligaste ämbetsmän. Under hela sin
ämbetsmannabana hade han i ovanligt hög grad
utmärkt sig genom redbarhet. Hans literära
qvarlåtenskap utgöres af "Boileau’s Despréaux
skaldeskrifter, på svenska öfversatte" (1721–22;
innefattande: satirerna, epistlarna, "L’art poétique"
och "Le lutrin") samt "Uthwalde andelige sånger,
af tyska språket, på svensko tolckade" (1725;
utkommo anonymt och voro sannolikt utarbetade
under D:s fångenskap i Ryssland).
A. B. B.

5. Düben, Joakim von, den förres brorson,
friherre, statsman, föddes i Stockholm d. 21 Okt.
1708, inträdde i k. kansliet 1724, blef
kommissionssekreterare i Haag 1731, sekreterare hos
drottningen 1733, assessor i Kommersekollegium
1739 och kommerseråd 1753. År 1755 blef D.
– hvilken åtnjöt såväl konung Adolf Fredriks
som drottning Lovisa Ulrikas förtroende – med
åsidosättande af riksdagens förslag utnämnd till
statssekreterare; men då rådet genom omröstning
ogillade utnämningen, drog han sig tillbaka,
för att icke öka misshälligheterna mellan konungen
och rådet samt för att icke utsätta sig sjelf
för klander af riksdagen. Genom hofvets inflytande
erhöll han dock sedermera, 1759, en
statssekreteraresyssla. Efter 1762 års riksdag hade
ett ytterst spändt förhållande uppstått mellan
honom och öfverste Sinclair, hvilka båda täflade
om drottningens ynnest. D. började 1764
aflägsna sig från hofpartiet och reserverade sig
mot det s. å. väckta förslaget att förnya alliansen
med Frankrike. Under riksdagen 1765–66
hade han plats i sekreta utskottet. Då hattpartiet
vid nämnda riksdag närmade sig hofvet, under
det D. höll fast vid sin förbindelse med ryske
ministern och förblef en af mössornas förnämste
ledare, ådrog han sig bittert hat från hofpartiets
sida. Ehuru ständerna i Sept. 1765 uppförde
honom i första rummet på fyra olika förslag till
riksråd, blef han förbigången af konungen. När
han slutligen, 1766, åter kom på förslag, var han
sjelfskrifven till ämbetet. Inom det då herskande
mössrådet utöfvade han stort inflytande och var
den, som 1768 ifrigast motsatte sig konungens
begäran om sammankallande af en urtima riksdag.
Men då, oaktadt alla ansträngningar,
riksdagen 1769 sammanträdde och mösspartiet vid
densamma dukade under, blef D. afsatt, jämte
nio af sina ämbetsbröder. Vid sitt partis seger
under riksdagen 1771–72 återinsattes han dock
i rådet och trädde då som kanslipresident i
spetsen för styrelsen. Straxt efter statshvälfningen
1772 erhöll han emellertid i nådiga ordalag
afsked af konungen. Sina sista år tillbragte
han i det enskilda lifvets lugn. Död på Riksten
i Botkyrka socken d. 27 Jan. 1786.
A. B. B.

6. Düben, Karl Vilhelm von, grefve,
ämbetsman, son af riksrådet Joakim von D. (n:r 4),
föddes i Stockholm d. 2 Febr. 1724. Faderlös
vid sex års ålder, uppfostrades han först af sin

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:41:14 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfad/0019.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free