Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Echappade - Echarpe - Echauffera - Echéance - Echec - Echeion - Echelle - Echelles - Echelon - Echeneis - Echeverria, Estéban, spansk-amerikansk skald - Echevin - Echidna, Grek. mytol. - Echidna, Myrpiggsvin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sättes i förbindelse med hjulverket och genom
hvilken urverket hindras att för hastigt löpa ut. Jfr
Ur. – Echappera (Fr. échapper), undfly, undkomma,
undgå; rymma, försvinna.
Echarpe [esjarp], Fr. (af Fornhögt. scharpe
l. scherbe, väska, påse), ursprungl. pilgrimsväska
(som bars öfver ena axeln); skärp, fältbindel,
lifbindel, gördel; en smal sjal af flor eller annat tunt
tyg. – En écharpe [an-], krigsv., i sned riktning
(t. ex. beskjuta en fästning).
Echauffera [esjåf-], Fr. échauffer (af Lat. ex och
calefacere, uppvärma), upphetta, uppvärma.
Echéance [-angs], Fr. (af Med. Lat. excadentia,
fall), fall, förfallotid (en vexels).
Echec [esjäk], Fr., schack, schackspel.
Echeion, Grek. (af echo, genljud), ljudbäcken af
koppar, puka; ett slags på den forngrekiska teatern
bruklig inrättning till förstärkande af ljudet;
ett slags teatermaskin till efterhärmande af åskan.
Echelle [esjäl], Fr. (af Lat. scala, trappa), stege;
musikt., liniesystem, tonskala.
Echelles, Les [läsesjäl], köping i franska
depart. Savoie (Savojen), i en djup kitteldal,
380 m. (1,280 f.) öfver hafvet, vid vägen mellan
Lyon och Chambéry. Omkr. 550 innev. Denna ort har
sitt namn ("stegarna") deraf att passagen öfver
Alperna der fordom kunde verkställas endast medelst
stegar. Napoleon I lät börja sprängandet af en
tunnel, som af Sardinien fullbordades 1815 och numera
erbjuder en beqväm farväg.
Echelon [esjölång], Fr. (af echelle, stege), krigsv.,
fördelning. När en trupps underafdelningar äro ordnade
trappvis bakom hvarandra, säges truppen vara formerad
i echeloner, och hvarje af dess sjelfständigt för
sig uppställda underafdelningar kallas echelon. Man
använder echelon-formeringen såsom anfallsform dels
för att kunna, genom en tillbakadragen ställning,
spara en del krafter, hvilka man efteråt vill
använda företrädesvis mot fiendens flank, och
dels för att åstadkomma frontförändringar med
större truppstyrkor. Echelonerna bildas derigenom
att afdelningen eller afdelningarna på endera
flygeln eller i midten rycka fram och på ett
visst afstånd följas af närmaste afdelningar
o. s. v. Då frontförändring med tillhjelp af
echelonformering skall ske, göra underafdelningarna,
sedan echeloner bildats, direktionsförändring hvar
för sig åt det håll den tillbakadragna flygeln är.
G. U.
Echeneis, Sugfiskslägtet, ett till benfiskarnas klass
(Teleostei), de taggfeniga fiskarnas afdelning
(Acanthopteri) och makrilfiskarnas familj
(Scomberoidei) hörande slägte, hvars arter hafva
en långsträckt kropp, med mycket små fjäll, men
företrädesvis utmärka sig genom en platt, aflång,
med fintandade tvärveck försedd sugskifva, hvilken
betäcker hufvudets öfre del och sträcker sig öfver en
del af ryggen. Medelst nämnda skifva suga dessa fiskar
sig fast vid andra rörliga föremål: skepp, hajar
o. s. v., men endast undantagsvis vid klippor. De
gamle trodde, att sugfiskarna kunde hejda skepp i
deras fart. Åtskilliga sjöfarande påstå sig hafva
sett huruledes man med dem fångat sköldpaddor på det
sättet att en vid en lina fäst sugfisk
släpptes ut, då man fått syn på någon
vattensköldpadda. Fisken sög sig inom kort fast
vid sköldpaddan, som derefter med lätthet halades
i land. Af denna sugfiskens benägenhet att suga
sig fast vid och på detta sätt följa med det ena
eller andra djuret eller föremålet förklaras också
dess vidsträckta utbredning. Under det fisken sitter
fäst, hafva käkarna nog spelrum att kunna uppsnappa
förbifarande smådjur. Kraften hos sugapparaten är för
öfrigt så stor, att t. o. m. den döda fisken hänger
rätt hårdt vid sin fästyta. Då sugskifvan hårdt
sammanpressas och tvärskifvorna derpå åter resas,
uppkommer nämligen ett lufttomt rum, hvarigenom fisken
hålles fast vid den yta, der han fäst sig. Den mest
kända arten, E. remora, hvars sugskifva bär 17–19
tvärlameller, är 0,6 m. (2 f.) lång och har huden
klädd af små hvassa, glänsande, i brunt skiftande
fjäll samt förekommer i alla tropiska och tempererade
haf. I Medelhafvet är han tämligen allmän. Den någon
gång ända till 2 m. (7 f.) långa E. naucrates har
en sugskifva med 21–26 lameller, är på den öfre
kroppssidan olivfärgad, på den undre hvitaktig
och har ungefär samma utbredning som den förre.
J. G. T.
Echeverria [etsje-], Estéban, spansk-amerikansk
skald, f. 1809 i Buenos-Ayres, d. 1851 i landsflykt,
utgaf Elvira, ó La novia del Plata (1830), Cautiva
(1837), som innehåller oförlikneliga skildringar af
pampas och deras innevånare, samt Guitarra (1842)
m. m.
Echevin [esjöväng], Fr. (Ital. scabino l.
schiavino, Med. Lat. scabinus), urspr. bisittare i en
domstol, nämndeman, sedermera ledamot af
municipal myndighet. Hos frankerna tyckes
nämndemansinstitutionen hafva förekommit redan i
urminnes tid. Ursprungligen var denna myndighet
tillfällig och utgjordes af sju s. k. rachimburger,
hvilka af ordföranden utsågos bland de på tinget
närvarande frie männen. Karl den store förvandlade
nämnden till fast, och medlemmarna, hvilka kallades
skabiner (scabini), utsagos derefter af grefven och
menigheten inom tingslaget, under kontroll af de
kongl. sändebuden, missi (jfr Missi dominici), samt
hade rätt till vissa sportler och voro afsättliga. Den
frankiska nämnden uttalade sjelfva domen och delade
med ordföranden (grefven eller hans vikarie) ansvaret
för densamma. En fast nämnd af detta slag förekom
först i Italien och ej långt derefter i de öfriga
land, som tillhörde Karl den stores rike. Jämväl
efter detta rikes upplösning bibehöll den sig såväl
i Tyskland, der skabinerna kallades "schöffen",
som i Frankrike, der de kallades "échevins". Genom
länsväsendets utbildning förändrades deras ställning
i flere hänseenden; men de bibehöllo sig i Frankrike
såsom municipal myndighet ända till införandet af
1791 års författning. S. F. H.
Echidna, Grek. mytol., ett vidunder, till hälften
orm, till hälften jungfru, hvilket hade sitt tillhåll
i Cilicien eller på en af de Pityusiska öarna och
slutligen dödades af Argos-Panoptes. Med Tyfaon
var E. moder till Cerberus, den lerneiska hydran,
Chimaera m. fl. odjur.
Echidna, Myrpiggsvin, ett till kloakdjurens ordning
(Monotremata) hörande slägte, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
