Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Edil - Edinburgh
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
befattning fingo dock plebejerna snart tillträde, så
att hvartannat år valdes patricier, hvartannat
plebejer. De curuliske edilerna hade curulisk
(elfenbens) stol och purpurbrämad toga. Beklädandet
af deras ämbete grundlade nobilitet. Edilerna hade
rang mellan questorerna och praetorerna. Ämbetstiden
utgjorde ett år.
Edilernas befogenhet innefattade hufvudsakligen
polisuppsigt. Sannolikt är att polisverksamheten
var delad mellan de fyra edilerna efter stadens
fyra tribus. Dessa ämbetsmäns verkningskrets kan
öfverskådas under följande synpunkter:
1) Uppsigt öfver handeln: öfvervakande af mått
och vigt, sanitär undersökning, af födoämnenas
beskaffenhet, öfverinseende öfver slafmarknaden,
tillsyn öfver att lagar mot yppighet efterlefdes och
att lifsmedelspriset ej stegrades för mycket m. m.
2) Uppsigt öfver offentliga platser, gator,
byggnader m. m.: tillsyn öfver gatuläggningen (som i
allmänhet bekostades af de enskilde husegarna), öfver
renhållningen, vattenledningarna och deras nyttjande,
baden, värdshusen, vissa offentliga ställen o. s. v.
Edilerna skulle jämväl tillse, att farliga djur
ej utsläpptes på gatorna samt vaka öfver ordningen
vid fester, liktåg o. s. v. Dessutom hade de att
öfvervaka, att bestämmelserna angående nyttjandet af
statsjorden m. m. höllos i helgd o. s. v.
3) Anordnande af festspelen, till hvilka medel
anslogos af staten. Detta göromål blef i senare
tider ett af edilernas vigtigaste och var förenadt
med dryga kostnader, i det att uppåtsträfvande
ämbetssökande sökte genom väl och praktfullt
anordnade spel vinna folkets ynnest såsom medel
till befordran. Så anställde Caesar år 65 f. Kr.,
i egenskap af edil, lysande skådespel, som kostade
stora summor. De plebejiske edilerna hade att
sköta de plebejiska spelen, de curuliske deremot de
s. k. romerska. (För öfrigt tyckes fördelningen i
detta hänseende ej hafva varit fullt bestämd.)
Under Augustus öfvergick större delen af
edilernas polisverksamhet till praetorerna och
tillsyningsmännen för statens arbeten. – Edilernas
ämbete fortfor med visshet till Alexander Severi tid,
hvarefter det sannolikt upphörde.
För vården om lifsmedelstillgången inrättade
Caesar år 44 två nya edilplatser (de cerealiska).
R. Tdh.
Edinburgh [-brö l. -börrö]. l.(Mid-Lothian.)
Grefskap i södra Skotland, mellan Forth-viken samt
grefskapen Haddington (East-Lothian), Berwick,
Roxburgh, Selkirk, Peebles, Lanark och Linlithgow
(West-Lothian). Arealen 950,68 qv.-kilom. (17,3
qv.-mil). 328,379 innev. (1871). Genom grefskapets
nordvestra del gå Pentland-bergen och genom den
sydöstra delen Moorfoot-bergen. Mellan dessa ligger
Esks floddal. Åkerbruket, handeln och industrien
äro blomstrande. – 2. (Gael. Dunedin.) Hufvudstad i
nämnda grefskap och i konungariket Skotland, nära
2 kilom. (1/4 mil) s. om Forth-viken, vid högra
stranden af floden Leith, på tre kullar samt i ö.,
s. och v. omgifven af höga, vilda klippor. Såväl E:s
utmärkt vackra läge som dess literära rykte hafva
förskaffat staden binamnet "nya Athen". Genom en
djup dal, som fordom var sjö (Nor’ Loch), men nu
är förvandlad till trädgård ("princes gardens"),
delas E. i tvänne delar: "gamla staden" och "nya
staden". Den förra, som intager den mellersta kullen,
utmärker sig genom sina höga hus (10–12 våningar)
och sina trånga gator. Inom denna stadsdel ligger,
på en 117 m. (394 f.) hög kulle, "slottet", som
är skildt från staden genom en öppen esplanad,
hvilken prydes af ett monument öfver hertigen af
York. I detta slott visas ännu det statsfängelse,
hvari Stuartarnas anhängare förlorade lifvet. Vid
foten af kullen ligger den zoologiska trädgården
och, i dess närhet, Skotlands bank samt E:s äldsta
kyrka, S:t Giles. Bakom den senare reser sig
parlamentshuset (med Karl II:s ryttarestaty),
nu säte för högsta domstolen och innehållande ett
bibliotek på omkr. 260,000 band. I midten af gamla
staden finnes universitetet (grundadt 1582), med 43
lärare och 1,777 studenter (1874) samt ett bibliotek
af omkr. 140,000 band. Nordöst om gamla staden ligger,
omgifvet af parker ("queen’s park"), Holyrood palace,
de skotske konungarnas forna residens, restaureradt
1850 och två gånger bebodt af den franske konungen
Karl X som flykting. Det var ursprungligen ett
augustinkloster (anlagdt 1128 af David I); ännu
qvarstå ruiner af klosterkyrkan. Söderut begränsas
staden af vackra parker, och i öster stöter den
till den 240 m. (800 f.) höga "Arthur’s seat",
en utlöpare från Pentlandbergen. Ända till midten af
förra årh. var denna stadsdel den förnämsta; men nu är
den bebodd af de lägre folkklasserna. Den nya staden,
hvilken uppstått sedan 1770, är den vackraste delen af
E. och består nästan endast af palatslika byggnader,
bl. a. handelsbanken, stadsarkivet och posthuset samt
S:t Andrews- och S:t George-kyrkorna. George-street,
den praktfullaste gatan i staden, prydes af Georg
IV:s och Pitts kolossala bronsstatyer. En 50 m. (168
f.) bred och 295 m. (993 f.) lång vall samt flere
broar leda från den gamla till den nya staden öfver den ofvannämnda
dalen. Denna vall uppbär tvänne praktbyggnader i
klassisk stil: Royal institution och National
gallery, af hvilka det förra innehåller
fornsamlingar, det senare konstsamlingar
och skulpturgalleri. Straxt öster derom reser sig
Walter Scotts minnesstod. Längre österut höjer sig
Galton hill, med observatorium och flere monument,
bl. a. Nelsons och Burns’ samt Waterloo-monumentet
(ofullbordadt). – E. räknar 146 kyrkor och bönesalar,
af hvilka 34 tillhöra den skotska högkyrkan, 64 de
skotske presbyterianerna, 15 den episkopala kyrkan,
6 baptisterna, 3 katolikerna, och de öfriga åtskilliga
smärre samfund. Bland välgörande stiftelser märkas
Heriots asyl för föräldralösa gossar, Donaldsons,
Watsons och Stewarts asyler m. fl. Synnerligen
rikt är E. på bildningsanstalter: 21 högre skolor,
11 församlingsskolor, 73 offentliga och 77 privata
skolor, samt på föreningar för vetenskap och konst:
the Royal society, en konstförening m. fl. Det är
säte för Skotlands högsta styrelse och förvaltas,
enligt en särskild författning, af en "lord provost",
6 "bailies", 1 "convener of
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
