- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 4. Duplikator - Folkvandringen /
185-186

(1881) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Efterblödning - Efterbörd - Efterbördsperiod, med. Se Efterbörd. - Efterkraf - Efterkyngar, med. Se Eftervärkar. - Eftersats - Efterslag - Efterspel - Eftertraf - Eftertrupp - Eftertryck - Eftervärkar - Eftra - Efverlöf - Efveröd

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

pulsådrorna, kan efter längre eller kortare tid
åter utjaga den färska, lösa blodproppen och öppna
kärlmynningen, hvarvid en blödning kan uppkomma,
Detta inträffar såväl i tillfälliga sår som i
operationssår och ifrån kortare stunder till
flere dygn efteråt. Inträffar efterblödningen
från en större pulsåder, som antingen aldrig
blifvit underbunden eller från hvilken "ligaturen"
lossnat, kan förblödning uppkomma, och många exempel
finnas på att patienter af sådan anledning tillsatt
lifvet. Efterblödning måste behandlas på samma sätt
som den första blödningen. Enär hjelpen ej alltid är
nära, är det för läkaren en oeftergiflig pligt att
söka förekomma en så farlig tillfällighet. Derför
bör intet sår förbindas, förrän alla kärl-ändar
blifvit på det noggrannaste uppsökta och underbundna,
synnerligast i sådana regioner, der större pulsådror
framgå, och under den första tiden efter skadan eller
operationen bör en sådan patient ej lemnas ur sigte.
Rsr.

Efterbörd (jfr bära i bet. föda), med., den del
af fosterägget, som i regeln framfödes efter
fosterkroppen och som består af moderkakan
(placenta) med dervid sittande nafvelsträng
och ägghinnor. Den tid, som förflyter mellan
fosterkroppens och efterbördsdelarnas afgång, har man
kallat efterbördsperioden. Sedan lifmodermuskeln
något hemtat sig efter arbetet för fosterkroppens
utdrifvande, sammandrager den sig å nyo, hvarvid
moderkakan lossas från sitt fäste, hvars kärl
sönderslitas och blöda. Genom nya sammandragningar
utpressas efterbörden och stillas blödningen. Normalt
afgår efterbörden genom naturens egen åtgärd 1/4
till 1/2 timme efter fosterkroppen. Om den låter
vänta på sig mycket länge, så beror detta vanligen
antingen på slapphet hos lifmodern eller på fastväxt
moderkaka, i hvilka fall barnmorska eller läkare måste
ingripa. Vigtigt är att noga efterse, det efterbörden
helt och hållet afgått. I lifmodern qvarstannade
delar böra genast aflägsnas, emedan de annars lätt
gifva anledning till blödning och barnsängsfeber
m. m. Jfr Förlossning. F. B.

Efterbördsperiod, med. Se Efterhörd.

Efterkraf, handelst., den fordran för gjorda utlägg
i– förskjutna frakter, forlöner, tullumgälder,
speditionskostnader o. s. v., stundom jämväl förskott
å godsets värde –, som speditören eger att utkräfva
hos mottagaren af en vara. Efterkrafsgods,
som befordras å svenska statens jernvägar,
utlemnas till adressaten först sedan denne betalt
efterkrafvet. Till afsändaren utbetalas beloppet
vid afsändningsstationen, så snart underrättelse
dit ingått att mottagaren inbetalt beloppet å
adress-stationen. Vägrar mottagaren att utlösa
med efterkraf belagdt gods, så blifver det för
afsändarens räkning qvarliggande å adress-stationen
och behandlas såsom annat outlöst gods. Dock skall,
om efterkraf, som utgör förskott å godsets värde,
icke blifvit betalt inom åtta dagar efter dettas
ankomst till mottagningsstationen, underrättelse
derom lemnas till afsändningsstationen, som har
att hos afsändaren förfråga sig angående godsets
disposition. Om då icke inom fjorton dagar svar
ingått till mottagningsstationen, skall denna
ofördröjligen återsända

godset till afsändningsstationen, hvilken har att i
vanlig ordning till afsändaren utfärda notis å det
återkomna godset. (Jfr K. jernvägstrafikstyrelsens
cirkulär d. 8 Mars 1875 och d. 8 Sept. 1876.) Se
vidare Postförskott.

Efterkyngar, med. Se Eftervärkar.

Eftersats. 1. Gramm. Hufvudsats, som följer efter
en temporal, kausal, konditional eller koncessiv
bisats (s. k. försats). – 2. Log. Senare ledet i en
slutledning. Genom detta leds sammanställning med
försatsen framkallas slutsatsen.

Efterslag, musikt., smärre binoter, som anslås efter
en melodisk hufvudnot; de noter, som vidfogas i
slutet på en vanlig drill. A. L.

Efterspel, musikt., det instrumentalspel, som afslutar
ett sångstycke, sedan sången tystnat; det orgelspel,
som efter gudstjenstens slut ledsagar församlingens
utgång. A. L.

Eftertraf, krigsv., kallas stundom den närmast fienden
lemnade och i allmänhet af kavalleri bestående delen
af ett arrière-garde, hvilken städse skall "hålla
känning af fienden", men ej har till egentlig uppgift
att genom strid uppehålla honom. Jfr Eftertrupp. G. U.

Eftertrupp, krigsv., kallas stundom hela den
truppstyrka, som är afdelad till skydd för en
marschkolonns kö. I detta fall är ordet liktydigt
med arrièregarde (se d. o.). I allmänhet betecknar
det den af infanteri, stundom förstärkt med
artilleri, bestående delen af ett arrièregarde,
hvilken går hufvudstyrkan närmast och har det
egentliga motståndet (striden) mot en påträngande
fiende till sin förnämsta uppgift. Jfr Eftertraf.
G. U.

Eftertryck, jur., den handling, hvarigenom utan
vederbörandes tillåtelse annans skrift i sin helhet
eller delvis tryckes, innan stadgad skyddstid
tilländagått. (Jfr lagen angående eganderätt till
skrift, af d. 10 Aug. 1877.) Se Literär eganderätt.

Eftervärkar l. (i den äldre svenskan och vissa
landskapsmål) Efterkyngar (Lat. dolores post partum),
med., de med värk förenade sammandragningar af
lifmodern, hvilka merendels inträffa under de
första dygnen efter en förlossning. De förekomma
oftare efter en hastig än efter en långsam
förlossning, oftare hos omföderskor än hos
förstföderskor. De kunna framkallas genom digifning
och äro välgörande derigenom att de utdrifva
obehörigt innehåll (lefrar m. m.) ur lifmodern
och bidraga att minska dennas storlek. Jfr Värk.
F. B.

Eftra, socken i Hallands län, Årstads härad. Arealen
4,100 hekt. (8,306 tnld). 1,352 innev. (1879). Annex
till Slöinge, Göteborgs stift, Halmstads kontrakt.

Efverlöf, socken i Skåne, Malmöhus län, Torna
härad. Arealen 2,674,6 hekt. (5,418 tnld). 963
innev. (1879). Tillsammans med Slimminge utgör
E. ett regalt pastorat af 3:dje kl., Lunds stift,
Torna kontrakt.

Efveröd, socken i Skåne, Kristianstads län, Gärds
härad. Arealen 2,975 hekt. (6,026 tnld). 1,054
innev. (1879). Tillsammans med Sönnarslöf utgör
E. ett omvexlande regalt och patronelt pastorat af
1:sta kl., Lunds stift, Gärds kontrakt. Egaren af
Maltesholm är patronus.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:23:23 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfad/0099.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free