Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4. Ehrensvärd, Gustaf Johan, friherre, den föregåendes kusin - 5. Ehrensvärd, Karl Fredrik, politisk partigängare, skriftställare - 6. Ehrensvärd-Gyllembourg, Tomasine Kristine, född Buntzen, dansk författarinna - 7. Ehrensvärd, Albert Karl August Lars, grefve, ämbetsman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
det dagliga lifvet vid Gustaf III:s hof, och den
gifver ett för häfdaforskaren ovärderligt galleri
af bilder utaf den tidens framträdande personer. Den
visar äfven, i allmänna drag, huru stämningen, icke
blott hos dessa anteckningars författare, småningom
förändras, från den jublande hänförelsen för konung
Gustaf, under de första åren efter revolutionen 1772,
till ett allt mera stigande missnöje öfver den dåliga
hushållningen med statens medel och hoflefnadens
flärd. Från början konungsk till sina åsigter och
sympatier – från E:s yngre år finnas åtskilliga bevis
på den mest oinskränkta beundran och tillgifvenhet
ej blott för Gustaf, utan ock för hans bröder –,
blef han dock med åren allt mera betänksam vid
bedömandet af sin konungs åtgärder. Icke häller E:s
personliga förhållande till Gustaf III var detsamma
som förut. Yngre gunstlingar hade trängt honom åt
sidan. Vid riksdagen 1778–79 visade han sympatier
för de då gjorda oppositionsförsöken. Det var på
grund af sin egen önskan att lemna hofvet, som han
egnade sig åt den politiska banan och 1780 afgick till
Haag. Som diplomat åtnjöt E. rättvist anseende, ehuru
han hvarken i Haag eller Berlin egde tillfälle att
utöfva någon mera genomgripande verksamhet. Stycken
af hans ministeriella depescher finnas tryckta såsom
bilagor till hans memoarer.
Utdrag af E:s anteckningar äro meddelade af
P. Wieselgren, i "De la Gardieska arkivet", samt
af Geijer, i "Gustavianska papperen", hvarjämte
andra utdrag finnas tryckta såsom bilagor till
Fersens "Historiska skrifter". Först 1877–78
utkommo fullständigt E:s Dagboksanteckningar,
förda vid Gustaf III:s hof, utgifna af E. V. Montan.
T.
5. Ehrensvärd (E.-Gyllembourg), Karl Fredrik, politisk
partigängare, skriftställare, den föregåendes
halfbroder, föddes d. 7 Jan. 1767. Redan tidigt
ingick han vid artilleriet och var förste löjtnant
vid detta vapen, då han 1792 häktades och åtalades
för medvetenhet om mordet på Gustaf III. Inför
rätten bekände han sin brottslighet, men framhöll
tillika, att, om icke hans vän Lilljehorn deltagit
i sammansvärjningen, ingenting skulle förmått
honom att sluta sig till densamma. Af Svea hofrätt
dömdes han (1792) förlustig sitt adliga stånd och
skyldig att mista lif, ära och gods samt varda
halshuggen; men detta straff förvandlades af K. M:t
till evig landsflykt, med förlust af adelskap och
alla medborgerliga rättigheter. Omedelbart efter
domens afkunnande begaf sig E. till Danmark,
der han antog moderns namn, Gyllenborg (hvilket
han vanligen skref Gyllembourg). 1801 trädde han i
äktenskap med P. A. Heibergs frånskilda maka, Tomasine
Kristine Buntzen (se nedan). Han afled i Köpenhamn
1815. – E. var en grundligt bildad man och egde ett
godt omdöme. I förening med A. G. Silfverstolpe,
P. U. Enbom och K. Nordforss m. fl. stiftade han 1786
vitterhetssamfundet "Ära och frihet", och redan vid
början af sin vistelse i Köpenhamn kom han i förtrolig
beröring med flere af den danska hufvudstadens mest
framstående skriftställare, bl. a. P. A. Heiberg. Som varm
anhängare af den skandinaviska enhetstanken utgaf
han Strödda anmärkningar öfver Sveriges ställning
sommaren 1808. Denna broschyr, som är mest känd
under benämningen "luftballongsdokumentet", lär
under vintern 1808–09 medelst luftballonger sändts i
hundratals exemplar öfver sundet till Skåne. Skriften
tros vara tryckt i Köpenhamn 1808 (hvarken tryckort
eller tryckår äro utsatta). Originalupplagan
blef till största delen förstörd på befallning af
dåv. generalguvernören öfver Skåne, J. K. Toll. Den
finnes omtryckt i "De la Gardieska arkivet", XX. På
danska utgaf E. bl. a. Forsög til landbrugs-bogholderi
(1808), Nogle forsög med cerealier (i
"Landoekonomiske tidender", I), Om forpagtningstiden
af bondejord (ibid. III), Den huuslige lyksalighed,
grund til den borgerlige ("Minerva", 1798; öfversatt
af Rahbek efter författarens svenska manuskript)
och Bemerkninger og forslag med hensyn til en
constitution for Norge (intagna i "Den norske
rigsforsamlings forhandlinger", I).
6. Ehrensvärd-Gyllembourg, Tomasine Kristine, född
Buntzen, dansk författarinna, den förres hustru,
föddes i Köpenhamn d. 9 Nov. 1773. År 1790 trädde
hon i äktenskap med skriftställaren P. A. Heiberg,
åt hvilken hon s. å. födde sonen J. L. Heiberg. Sedan
hennes man 1799 blifvit landsförvisad, gifte hon
sig två år derefter med K. F. Ehrensvärd (som i
Danmark bar namnet Gyllembourg). Sedan hon 1815
blifvit enka, inflyttade hon i sonens hem, der hon
qvarstannade till sin död, d. 2 Juli 1856. – År
1827 uppträdde fru E.-G. (anonymt) i J. L. Heibergs
spirituella tidning "Kjöbenhavns flyvende post"
med Et brev, som enhver bedes at läse, hvilket
sedermera åtföljdes af Klaras skriftemål och flere
andra småberättelser, som i hennes samlade arbeten
förekomma under titeln Familien Polonius. I samma
tidning offentliggjorde hon ock berättelsen En
hverdagshistorie (1828), hvilken åtföljdes af en
serie noveller och skisser, som gjorde signaturen
"Forfatteren til En hverdagshistorie" högeligen
omtyckt i Danmark (hennes anonymitet röjdes först
efter hennes död). Hennes skrifter, af hvilka ganska
många blifvit öfversatta på svenska ("Berättelser
af förf. till En hverdagshistorie", 1835), tyska
och franska, utgåfvos 1849–51 (af J. L. Heiberg)
samt 1866–67. – Fru E.-G. hade af naturen erhållit
ett fint skönhetssinne, som utbildades genom en god
uppfostran och genom inflytelsen af de högt bildade
kretsar, i hvilka hon umgicks. Liksom hennes son,
hvars lärjunge hon var, hemtade ämnet till sina
vådeviller från hvardagslifvet, sökte hon använda
samma stoff i berättelsens form. Hennes förnämsta
skriftställareegenskaper voro en sällspord förmåga att
afvinna helt vanliga händelser ett poetiskt intresse,
vidare en mild, men icke särdeles djup lifsåskådning,
en ganska fin och skarp, men något bleklagd
karaktersteckning samt ett högst ovanligt mästerskap
i formen.
7. Ehrensvärd, Albert Karl August Lars, grefve,
ämbetsman, sonson till K. A. Ehrensvärd (3), föddes
d. 10 Jan. 1821 på Rödjenäs i Björkö socken af
Jönköpings län, blef 1837 student i Lund och 1841
filos. doktor samt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
