Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Eisenach - Eisenberg, stad i hertigdömet Sachsen-Altenburg - Eisenburg, komitat i Ungern - Eisenerz l. Innernberg, köping i Öfre Steiermark - Eisenerzalperna. Se Alperna och Eisenerz - Eisenlohr, Jakob Friedrich - Eisenlohr, August - Eisenmarkt, köping i siebenbürgska komitatet Hunyád - Eisenmenger, Johann Andreas - Eisenstadt, fristad i ungerska komitatet Ödenburg - Eisenstein, Ferdinand Gotthold Max - Eisfeld, stad i hertigdömet Sachsen-Meiningen - Eisgrub, köping i mähriska regeringsområdet Göding - Eisleben, stad i preussiska regeringsområdet Merseburg (Sachsen) - Eiss, musikt., den med en half ton höjda tonen e - Eisteddfod, Wal., "sammanträde", "session", ett slags bardkongresser - Eitner, Robert - Ejalet, ett i turkiskan allmänt förekommande arabiskt ord, som betyder styrelse, guvernörskap, provins
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1,211 qv.-kilom. (22 qv.-mil). Detta furstendöme
hörde i äldre tider till Thüringen, kom 1440
till Sachsen och vid delningen 1485 till detta
lands ernestinska linie. Familjer af denna
linie regerade i E. till 1741, då furstendömet
införlifvades med Sachsen-Weimar. – 3) Krets i
storhertigdömet Sachsen-Weimar. Den omfattar det forna
furstendömet jämte några tillagda landsdelar. 1,222
qv.-kilom. (22,2 qv.-mil). 86,514 innev. (1875). –
Eisenachkonferensen, en församling af tyska
nationalekonomer m. fl., som d. 6 och d. 7 Okt. 1872,
under Gneists presidium, i staden Eisenach hade
öfverläggningar rörande sociala frågor.
Eisenberg, stad i hertigdömet
Sachsen-Altenburg. 5,509 innev. (1875). Hertigligt
slott, med värdefulla samlingar. Tillverkning af
ylletyger, porslin, lervaror och läder.
Eisenburg (Mag. Vasvár), komitat i Ungern, vid
Steiermarks gräns. Arealen 5,035 qv.-kilom. (91,5
qv.-mil). Omkr. 330,000 innev. Landet är i v. och
s. bergigt, i midten och i n. ö. slätt och fruktbart
samt genomflytes af Raab. Hufvudort: Stein am Anger.
Eisenerz l. Innernberg, köping i Öfre Steiermark,
i en djup dal i Eisenerz-alperna (se Alperna,
I, sp. 537). Omkr. 2,000 innev. Hufvudort för de
steiermarkska bergverken, hvilkas stål anses vara
bland det bästa i Europa.
Eisenerzalperna. Se Alperna och Eisenerz.
Eisenlohr, Jakob Friedrich, tysk arkitekt och
skriftställare, f. 1805, d. 1854 såsom föreståndare
för byggnadsskolan vid polyteknikum i Karlsruhe,
var anhängare af den romanska stilen och gjorde
sig företrädesvis känd genom sina byggnader vid den
badensiska jernvägen. Ritningarna till dessa byggnader
utkommo i tryck 1865–66. Dessutom utgaf E. Die
ornamentik in ihrer anwendung auf das baugewerbe
(forts. af Lang; 1849–67), Mittelalterliche bauwerke in
südwestlichen Deutschland und am Rhein (1853–57) m. m.
Eisenlohr, August, tysk egyptolog, f. 1832 i Mannheim,
sedan 1872 e. o. professor i Heidelberg, har utgifvit
bl. a. "Der grosse papyros Harris" (1872), af hvilken
urkund han lemnat en öfversättning i "AEgyptische
zeitschrift", och "Ein mathematisches handbuch der
alten aegypter" (1877), med öfversättning och
förklaringar.
Eisenmarkt (Mag. Vájda-Hunyád), köping i siebenburgska
komitatet Hunyád, vid floden Cserna. Omkr. 3,000
innev. Medelpunkt för den siebenburgska
jernhandeln. Staden eger ett präktigt slott, uppfördt
1452 af Johan Hunyád, på en brant kalkklippa.
Eisenmenger, Johann Andreas, tysk orientalist och
teolog, f. 1654 i Mannheim, d. 1704 som professor
i österländska språk i Heidelberg, utgaf ett stort,
mot judendomen riktadt verk, Das entdeckte judenthum
o. s. v., som var i det närmaste färdigtryckt,
då judarna lyckades utverka kejsarens förbud mot
dess utgifning. Först 1711 tilläts, genom ett
nytt kejserligt reskript, bokens offentliggörande
(det på titelbladet utsatta tryckåret är emellertid
1700). Arbetet är i hög grad fanatiskt samt vimlar
af misstag och förvrängningar.
Eisenstadt (Mag. Kis-Márton), fristad i ungerska
komitatet Ödenburg, vid Leithaberget. Omkr. 2,500
innev. Praktfullt slott, tillhörigt familjen
Esterhazy, med bibliotek och andra samlingar, park
och storartade växthus.
Eisenstein, Ferdinand Gotthold Max, tysk matematiker,
f. i Berlin 1823, d. som privatdocent derstädes 1852,
skref en stor mängd afhandlingar i talteori m. m.,
bland hvilka de flesta äro införda i Crelles "Journal
für reine und angewandte mathematik". Hans begåfning
var så utomordentligt rik, att den store matematikern
J. K. F. Gauss satte honom i jämnbredd med Archimedes
och Newton. G. E.
Eisfeld, stad i hertigdömet Sachsen-Meiningen, vid
floden Werra, på sluttningen af Thüringerwald. 3,113
innev. (1875). Gammalt slott.
Eisgrub (Tsjech. Lednice), köping i mähriska
regeringsområdet Göding, vid floden Thaya. Omkr. 2,500
innev. Vid köpingen ligger ett fursten af
Liechtenstein tillhörigt slott, hvars park anses för
en af de största och vackraste i Europa.
Eisleben, stad i preussiska regeringsområdet
Merseburg (Sachsen). 14,378 innev. (1875). Gymnasium
(stiftadt af Luther två dagar före hans död),
lärarinneseminarium och bergsskola. Bland stadens
fem kyrkor märkes Andreaskyrkan, med bronsbyster
af Luther och Melanchthon. Betydande koppar- och
silfverbergverk. Luther föddes i E. d. 10 Nov. 1483
och dog derstädes d. 18 Febr. 1546. I det hus, der
han föddes och hvarest ännu förvaras många minnen af
honom, finnes en friskola, hvilken står i förbindelse
med seminariet. 1877 upprestes i E. en marmorstaty
af Luther.
Eiss (Fr. mi dièse, Eng. e sharp), musikt., den med en
half ton höjda tonen e. Förvexlas enharmoniskt med f.
A. L.
Eisteddfod, Wal., "sammanträde", "session", ett slags
bardkongresser, som hållas i Wales för uppmuntrande
af den walesiska poesien, musiken och literaturen,
för vidmakthållande af det walesiska språket och
walesiska plägseder samt för underhållande af en
patriotisk anda bland folket. Denna institution kan
spåras tillbaka ända till 4:de årh. e. Kr. Sedan ingen
eisteddfod blifvit hållen under 130 år, började man
1819 åter sammankalla bardkongresser. Från 1858 hafva
de förekommit hvarje år.
Eitner, Robert, tysk musiker, f. 1832, grundade
1863 en musikskola i Berlin, stiftade 1868 "Die
gesellschaft für musikforschung" och blef redaktör
för den af detta sällskap utgifna tidskriften
"Monatshefte für musikgeschichte" samt åvägabragte
1872 subskription på en "Publikation älterer
praktischer und theoretischer musikwerke". Han har
skrifvit en mängd biografiska och bibliografiska
uppsatser samt offentliggjort Bibliographie der
musiksammelwerke des 16 und 17 jahrhunderts (1877)
m. m. A. L.
Ejalet (plur. ejalat), ett i turkiskan allmänt
förekommande arabiskt ord, som betyder styrelse,
guvernörskap, provins. I administrativt hänseende
betecknar det de af en vali (generalguvernör)
styrda län, i hvilka Turkiet är indeladt. Före det
rysk-turkiska kriget 1877–78 var antalet ejalet i
hela osmanska riket 36, inberäknadt alla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
