- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 4. Duplikator - Folkvandringen /
297-298

(1881) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ekeblad, Klas, d. ä. - Ekeblad, Klas, d. y. - Ekeby, socken i Upland - Ekeby, socken i Östergötlands län - Ekeby, socken i Endre ting, Gotlands norra härad - Ekeby, socken i Malmöhus län. Se Ekby - Ekeby, socken i Nerike - Ekebyborna, socken i Östergötlands län - Ekebyhof, egendom i Ekerö socken - Ekebyholm, egendom i Rimbo socken - Ekekörseln, kamer. Se Byggningshjelpen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1669, ingick i krigstjänst 1683, blef 1701
öfverstelöjtnant, 1704 öfverste och kommendant
i Elbing, 1710 generalmajor, 1711 kommendant i
Stralsund, 1714 landshöfding öfver Nerike och Värmland
samt 1719 riksråd. 1711 upphöjdes han i friherrligt
och 1719 i grefligt stånd. E. gaf lysande prof på
tapperhet i flere af det stora nordiska krigets
(1700–1721) hetaste bataljer, såsom vid Klissov
(1702) och vid Gadebusch (1712), der han kommenderade
venstra flygeln. Död d. 23 Febr. 1737.

3. Ekeblad, Klas, d. y., grefve, statsman, den
föregåendes son, f. i Elbing d. 30 Mars 1708,
studerade i Upsala och Åbo äfvensom vid några
utländska universitet, bl. a. Halle, samt började
1726 sin tjenstemannabana såsom extra-ordinarie i
Riksarkivet. 1728 blef han kanslist i Kanslikollegium,
och 1730 kanslijunkare. Under den på 1730-talet
upplågande partistriden slöt sig E., liksom de fleste
yngre adelsmännen, till hattarna. Inom kort blef han
en af deras invigde män och höll sig ända till sin
död orubbligt till partiet. Redan 1738 satt han i
Sekreta utskottet och togs med i de allra hemligaste
öfverläggningarna om krigsplanerna mot Ryssland. 1741
blef han kansliråd, och i Febr. 1742 (icke 1744)
utnämndes han till K. G. Tessins efterträdare såsom
envoyé extraordinaire vid hofvet i Versailles (E. hade
kort förut blifvit utsedd till sändebud i Spanien,
men tillträdde aldrig denna post). 1744 (icke 1746)
rappellerades han på egen begäran från Frankrike,
der han, för att upprätthålla ambassadens glans, gjort
känbara uppoffringar af sin enskilda förmögenhet. Vid
1746 års riksdag fick E. åter en plats i Sekreta
utskottet, 1746 utsågs han till riksråd och 1747
till rikskansliråd. I sistnämnda egenskap kunde
han, såsom kanslipresidentens närmaste man, utöfva
stort inflytande vid bestämmandet af Sveriges
utrikespolitik. Det vigtigaste steg regeringen
under denna tid tog på utrikespolitikens fält var
krigsförklaringen mot Preussen (1757), och E. var
en af detta krigs beslutsammaste förespråkare. När
krigets mindre lyckliga gång och andra omständigheter
förmådde Höpken att afgå från kanslipresidentsämbetet,
utsågs E., i April 1761 (icke 1763), naturligt nog,
till dennes efterträdare, och det ehuru han ingalunda
eftersträfvade platsen, utan säkerligen hällre stannat
qvar vid det lugnare öfverstemarskalksämbetet,
som han innehaft sedan 1750. Då vid riksdagen
1765–66 hattpartiets fall visade sig oundvikligt,
skyndade han att genom frivillig afsägelse från
rådsämbetet (Aug. 1765) förekomma de segrande
mössornas afsättningsdom, men inträdde 1769, efter
hattpartiets återvunna välde, på nytt i rådet och
blef ännu en gång kanslipresident. E., som ändtligen
fått ögonen öppna för vådorna af frihetstidens
statsskick, väntade en ny sakernas ordning med
Gustaf III:s tronbestigning, men fick ej upplefva
1772 års revolution. Han afled d. 9 Okt. 1771,
träffad af slag i sjelfva rådkammaren. – E. var en
lärd och fint bildad man. 1740 blef han ledamot af
Vetenskapsakademien och 1753 af Vitterhetsakademien
samt 1762 kansler för universitetet i Åbo och erhöll
1770 samma befattning vid Upsala universitet. Han
var ingen

statsman af första ordningen, men en utmärkt
ämbetsman och "säkerligen af alla riksråden den, som
genom arbetslust, duglighet och ringa äregirighet
bäst passade att vara andre mannen i en styrelse"
(K. G. Malmström). Genom sträng omutlighet höjde
han sig vida öfver allra största delen af samtida
politici. Franske ambassadören, hattpartiets store
allmose-utdelare, ansåg det som förspilld möda att
bjuda honom pension. "E. var", säger K. F. von
Höpken, "utan gensägelse den ärligaste man,
som någonsin bland menniskor kunnat anträffas".
J. Th. W.

Ekeby. 1. Socken i Upland. Upsala län, Olands
härad. Arealen 7,998 hekt. (16,202 tnld). 1,241
innev. (1879). Tillsammans med Bladåker i
Stockholms län utgör E. ett konsistorielt pastorat
af 2:dra kl., Upsala stift, Olands och Frösåkers
kontrakt. – 2. Socken i Östergötlands län,
Göstrings härad. Arealen 16,634 hekt. (33,696
tnld). 3,381 innev. (1879). Jämte Rinna utgör
E. ett patronelt pastorat af 2:dra kl., Linköpings
stift, Göstrings kontrakt. Patronus är egaren
af Boxholm. Enl. k. br. d. 26 Okt. 1866 skall,
sedan Ekeby och Torpa pastorat blifvit lediga, en
ny församling, benämnd Blåvik, bildas af åtskilliga
hemman från dessa socknar. – 3. Socken i Endre ting,
Gotlands norra härad. Arealen 1,585,6 hekt. (3,212
tnld). 275 innev. (1879). Annex till Barlingbo, Visby
stifts norra kontrakt. – 4. Socken i Malmöhus län. Se
Ekby. – 5. Socken i Nerike, Örebro län, Sköllersta
härad. Arealen 4,011 hekt. (8,125 tnld). 1,167
innev. (1879). Tillika med Gellersta bildar det ett
konsistorielt pastorat af 2:dra kl., Strengnäs stift,
Örebro kontrakt.

Ekebyborna, socken i Östergötlands län, Bobergs och
Aska härad. Arealen 3,758,7 hekt. (7,614 tnld),
hvaraf 1,770,7 hekt. (3,587 tnld) i Bobergs
och 1,988 hekt. (4,027 tnld) i Aska härad. 978
innev. (1879). Jämte Ask utgör E. ett konsistorielt
pastorat af 3:dje kl., Linköpings stift, Aska
kontrakt.

Ekebyhof, egendom i Ekerö socken, Stockholms län, på
Ekeröns södra udde. 5 1/2 mtl säteri, med underlydande
2 mtl, dels frälse, dels kronoskatte. Arealen 563
hekt. (1,140 tnld). Taxeringsvärde 170,000 kr. Godset
är bildadt af tre särskilda gårdar: Ekeby, Hofgården
och Gällsta. De bägge förstnämnda tillhörde en
tid Sten Sture d. ä., hvilken 1472 öfverlemnade
dessa gårdar, jämte andra sina arfvegods, till
kronan, i vederlag för Gripsholm. Ekeby blef sedan
kyrkogods. E. bildades, på 1620-talet af Klas Horn
till Kankas. Nuvarande egarna äro friherre A. E. Ihres
brorsons barn.

Ekebyholm, egendom i Rimbo socken, Stockholms län,
vid sjön Synningen. 19 13/24 mtl med underlydande
i Rimbo och Fasterna socknar. Arealen utgör,
efter afdrag för impedimenta, 4,226 hekt. (8,561
tnld). Taxeringsvärdet af jordegendomen 338,600
kr. (1879). Godset tillhörde medlemmar af ätten
Oxenstierna 1523–1643, och af ätten Horn 1643–1716,
köptes 1724 af Arvid Bernhard Horn och såldes 1828
till friherre K. G. Oxenstierna, hvars svärson grefve
Hugo Hamilton är den nuv. egaren.

Ekekörseln, kamer. Se Byggningshjelpen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 9 14:15:44 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfad/0155.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free