Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ekenäs, stad i Nyland - Ekenäs, gods i Örtomta socken af Östergötlands län - Ekenäs, lastningsplats i Våxtorps socken, Kalmar län - Eker, socken i Nerike - Eker, ursprungligen ett, numera tvänne pastorat i Buskeruds amt i Norge - Ekerman, Petrus - Ekern, insjö i Buskeruds samt Jarlsbergs och Laurviks amt i Norge - Ekernförde (Eckernförde), stad i Slesvig - Ekernförde-fjorden (Eckern-), en 15 kilom. (2 mil) lång och 3,7 kilom (1/2 mil) bred fjärd - Ekersund, lastningsplats i Norge. Se Egersund - Ekerö (ej Eckerö), socken i Stockholms län - Ekerö (Eckerö), tullstation på Åland - Ekesjö, stad. Se Eksjö - Ekesjö hofgård, egendom i Vallsjö socken, Jönköpings län
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tullkammare inrättades i det närbelägna Hangö, hafva
importen och exporten betydligt nedgått. Värdet
af den förra utgjorde 1878 endast 244,034 mark mot
2,300,982 år 1872, och värdet af den senare 690,057
mot 1,305,821. De förnämsta importartiklarna äro
spanmål, väfnader och jernmalm; de förnämsta
exportartiklarna jernvaror, trävirke, kimrök,
strömming och spanmål. 1878 var de inklarerade
fartygens antal 132, om tillsammans 5,123 läster,
och de utklarerades 113, om tillsammans 5,216
läster. Tulluppbörden var s. å. 14,652 mark. I
staden funnos 1879 en läderfabrik, 2 öl- och
porterbryggerier, 2 spritfabriker, 1 ullspinneri,
1 fisksalteri och 1 fabrik för tillverkning af
galanterivaror, hvilka inrättningars samtliga
tillverkningsvärde uppgick till 362,500 mark. Invid
E. finnes, sedan 1871, ett lärarinneseminarium för
landets svenska folkskolor. Under vårterminen 1879
hade seminariet 68, och den i samband dermed stående
normalskolan 92 lärjungar. Staden eger dessutom
en fyrklassig realskola, som 1873 efterträdde
den förut varande lägre elementarskolan, samt en
högre och en lägre folkskola, likaledes öppnade
1873. Undervisningsspråket i alla dessa läroverk är
det i staden och kringliggande landsort allmänna,
nämligen svenskan. – I ecklesiastikt afseende
är E. stads- och landsförsamling (28 1/6 mtl, 1,300
innev.) ännu förenad med Pojo socken i Åbo ärkestift,
men vid först inträffande ledighet kommer den att
bilda ett eget pastorat. Den massiva granitkyrkan är
byggd mellan 1653 och 1666 och har en altartafla af
högt konstvärde, sannolikt ett byte från trettioåriga
kriget. Jfr K. Bergman, "Historisk och oeconomisk
beskrifning öfver sjöstaden Ekenaes" (1760).
F.
Ekenäs, gods i Örtomta socken af Östergötlands
län. 5 mtl frälsesäteri, med underlydande 4 3/4
mtl. I början af 1500-talet tillhörde E. slägten Ulf,
men derefter öfvergick det till ätten Banér, egdes
1687–1727 af kongl. rådet grefve M. Wellingk och kom
sedan åter i banérska slägtens ego. Nuvarande egaren
är frih. E. Banér. Godsets mangård, uppförd 1630–40
af P. Banér och belägen på en klippa vid nordligaste
änden af sjön Teden, är genom sin byggnadsstil kanske
det mest storartade af Östergötlands herresäten.
Ekenäs, lastningsplats i Våxtorps socken, Kalmar län.
Eker, socken i Nerike, Örebro län, Örebro
härad. Arealen 1,961,6 hekt. (3,973,6 tnld). 562
innev. (1879). Socknen var fordom annex till Kil,
sedan eget pastorat (prebende) af tredje klassen och
skall, enligt ett k. bref af 1876, så snart kyrka
blifvit uppförd, sammanslås med Ånsta och Längbro,
hvilka f. n. (1880) utgöra annex till Örebro
stadsförsamling, till ett pastorat.
Eker, ursprungligen ett, numera tvänne pastorat
(E. och Nedre-E.) i Buskeruds amt i Norge, vid
Drammens-elfven och omkring sjön Ekern. Omkr. 11,700
innev. Y. N.
Ekerman, Petrus, universitetslärare, f. i Vadstena
1696, eloquentiae et poeseos professor i Upsala
1737–79, d. 1783, utgaf 615 akademiska
dissertationer – det största antal, som någon svensk
universitetslärare efterlemnat.
Ekern, insjö i Buskeruds samt Jarlsbergs
och Laurviks amt i Norge. Tillsammans med det
tillstötande Fiskumvandet har den en längd af 19
kilom. (2,5 mil). Dess aflopp är Drammenselfven.
Y. N.
Ekernförde (Eckernförde), stad i Slesvig, vid
innersta delen af Ekernförde-fjorden. Omkr. 4,000
innev., hvilka hufvudsakligen lefva af jordbruk och
fiske. Staden uppstod småningom i 13:de årh., under
skydd af borgen Ykærnæburgh (som nämnes i Valdemar
II:s jordebok, 1231). Under det nuvarande namnet
(hvilket härledes af "egern", ekorre) omtalas den
såsom köpstad redan 1288, och den blef befäst 1418.
C. R.
Ekernförde-fjorden (Eckern-), en 15 kilom. (2 mil)
lång och 3,7 kilom. (1/2 mil) bred fjärd, som från
Östersjön, i vestlig riktning, skär in i Slesvig,
mellan halföarna Svansen, i n., och Danskeskov, i
s. Den 5 April 1849 stod der en strid mellan en dansk
eskader (linieskeppet "Kristian VIII" och fregatten
"Gefion" samt ångskonertarna "Gejser" och "Hekla")
och två slesvig-holsteinska strandbatterier, hvardera
om fyra kanoner. Striden lyktade så, att de två stora
danska fartygen råkade på grund och nödgades stryka
flagg: först "Gefion", sedan en stor del af dess
besättning stupat, och derefter "Kristian VIII",
som råkat i brand och slutligen sprang i luften,
med 80 man. "Gefion" föll i preussarnas händer
och tillhör ännu (1880) den preussiska marinen.
C. R.
Ekersund, lastningsplats i Norge. Se Egersund.
Ekerö (ej Eckerö), socken i Stockholms län,
Färentuna härad. Den innefattar Ekerön och den
dermed i nordvest sammanhängande Kersön samt Lillön,
Gällstaön m. fl. mindre holmar i Mälaren och 1/2 mtl
Bockholmssätra, inom Salems socken af Svartlösa
härad, i Södertörn. Arealen 7,864,5 hekt. (15,931
tnld). 1,285 innev. (1879). Konsistorielt pastorat
af 3:dje kl., Upsala stift, Svartsjö kontrakt.
Ekerö (Eckerö), tullstation på Åland. 1878
utgjorde tulluppbörden omkr. 14,500 mark. Importen
(förnämligast jernvaror, spanmål, salt, kaffe och
socker) värderades s. å. till något öfver 57,000,
och exporten (trävaror, ved och strömming) till
94,320 mark. De med last inklarerade fartygen voro
55, om 1,479 finska läster, och i ballast inkommo 52
fartyg, om 4,706 läster. Af utklarerade fartyg voro
9, om 258 läster, lastade samt 105, om 6,076 läster,
ballastade. F.
Ekesjö, stad. Se Eksjö.
Ekesjö hofgård, egendom i Vallsjö socken, Jönköpings
län. Den utgör 3 mtl frälsesäteri, med underlydande
bränneri, qvarn och ångsåg, samt tillhör f. n. (1880)
N. P. Larsson. – Under medeltiden lydde denna gård,
eller åtminstone en del af densamma, under Nydala
kloster, 1420 kom den till höfvitsmannen på Sundholms
slott, Sven Sture, och egdes sedan af hans arfvingar
samt tillhörde derefter bl. a. Klas Horn, Johan
Oxenstierna och Fabian Wrede. Den äldre manbyggnaden,
som finnes aftecknad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
