- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 4. Duplikator - Folkvandringen /
305-306

(1881) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ekholm, Gustaf Ferdinand - Ekholmen, egendom i Veckholms socken, Upsala län - Ekipage, Fr. équipage, skeppsutrustning, besättning, manskap; resetillbehör, resepackning - Ekipera, utrusta, utstyra, kläda, förse med utstyrsel - Ekivok, tvetydig. Se Eqvivoque - Ekknopp-gallstekeln, zool. Se Ekgallsteklar - Ekkroneorden, nederländsk orden för både civila och militära förtjenster - Eklampsi, med. - Eklatant, glänsande; tydlig, klar, uppenbar - Eklekticism

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Under riksdagsstriderna stod
E. städse på den liberala sidan.
H. W.

Ekholmen, egendom i Veckholms socken, Upsala län,
nära Norra Björkfjärden. 8 3/4 mtl berustadt säteri,
med underlydande 7 5/16 mtl kronoskatte. Arealen
1,749,5 hekt. (3,544 tnld). Taxeringsvärde 375,000
kr. (1878). Den förste egaren till E. var Karl Ulfsson
(Sparre) till Tofta (på 1370-talet). Sedan egdes det
af bl. a. Brita Stensdotter (Bielke), moder till Sten
Sture d. ä., och af ärkebiskopen Göstaf Trolle. 1546
blefvo den sistnämndes gods förklarade förbrutna
till kronan, och E. var sedan kronogods till 1571,
då Johan III gaf det såsom friherreskap åt Pontus
de la Gardie. 1681, då grefve- och friherreskapen
reducerades, hemföll äfven E. till kronan, men kom
snart å nyo i enskild ego. På 1700-talet innehades
det af bl. a. Erland Broman. Nuvarande egaren är
A. Altberg.

Ekipage [-päsch], Fr. équipage (af équiper,
Gammalfr. esquiper, af Fornn. skipa, utrusta, af
skip, skepp), skeppsutrustning, besättning, manskap;
resetillbehör, resepackning. Ordet nyttjas oftast i
betydelsen hästar och åkdon med nödig utrustning. –
Ekipage-departement, det af ett svenskt örlogsvarfs
departement, som har vård om de på varfvet liggande
fartygen: deras förtöjning, förhalning, förmastning,
upphalning på bädd och sättande i sjön m. m., och
som har att ombesörja tillverkning och underhåll af
fartygens tackling och öfriga skeppareuppbörd,
renhållning och körslor på varfvet samt
brandredskapens vidmakthållande. – Ekipagemästare,
den regementsofficer eller kapten, som är chef för
ekipage-departementet och tillika brandchef vid
stationen. – Krigsbrygg-ekipage, ett visst antal
vagnar med derpå förd materiel, beräknad för en bro,
som har en gifven storlek och sammansättning och
som kan bära alla vapen. Ett ekipage innehåller (i
Sverige) 8 pontoner och 8 bockar äfvensom materiel för
en 72 m. (240 f.) lång s. k. normalbro. – Jfr Ekipera.
C. O. N.         O. E. G. N.

Ekipera (Fr. équiper; jfr Ekipage), utrusta, utstyra,
kläda, förse med utstyrsel (särskildt för resor
o. d.); bemanna (ett fartyg). – Ekipering, utstyrsel,
utrustning (i synnerhet om fartyg).

Ekivok [-våk], tvetydig. Se Eqvivoque.

Ekknopp-gallstekeln, zool. Se Ekgallsteklar.

Ekkroneorden, nederländsk orden för både civila och
militära förtjenster. Den stiftades d. 29 Dec. 1841
af konung Vilhelm II och har fem klasser.

Eklampsi (Lat. eclampsia, af Grek. eklampein,
explodera), med., en sjukdom eller ett
sjukdomssymptom, som består i anfall af allmän kramp
(konvulsioner) och medvetslöshet, hvilka hafva stor
likhet med fallandesot, men som, då de bero på mera
tillfälliga orsaker, hafva ett akut förlopp och derför
också benämnts akut epilepsi. Anfallen framkallas
merendels genom någon "reflexretning" på sensitiva
nerver hos nervösa personer. Oftast förekomma de hos
barn (eclampsia infantum), och äro då framkallade
genom tandplågor, maskretning, indigestion o. d., samt
hos barnaföderskor (eclampsia gravidarum et

parturientium
), antingen före eller under förlossningen,
och då ofta slutande med döden, om icke förlossningen
hastigt kan afslutas. F. B.

Eklatant (Fr. éclatant, af éclater, brista ut; jfr
Eclat), glänsande; tydlig, klar, uppenbar; som väcker
uppseende. – Eklatera (Fr. éclater, springa sönder,
af Fornhögt. skleizan, klyfva, slita), offentliggöra,
tillkännagifva (en förlofning).

Eklekticism (af Grek. ek, af, ur, och Lat. legere,
välja) kallas i allmänhet hvarje vetenskaplig åsigt,
som uppkommit derigenom att vissa satser och läror
blifvit ur förut gifna (ofta alldeles motsatta)
åsigter upptagna och sammanförda till ett helt. Ju
högre krafven på verklig enhet och sammanhang
äro inom en vetenskap, dess mindre berättigadt
blifver det eklektiska förfaringssättet. Vidkommande
filosofien, hvars uppgift, från en sida betraktad,
kan sägas vara att återföra allt menskligt vetande
till den högsta möjliga enhet, förmår det eklektiska
tillvägagåendet omöjligen tillfredsställa ens de
formella fordringarna på ett vetenskapligt system. Väl
bör den filosofiske forskaren tillgodogöra sig
resultaten af sina föregångares arbete; men han
måste noga tillse, att sträng enhet finnes inom
hans egen verldsåsigt, så att inom denna ingenting
upptages, som ej står i begripligt och nödvändigt
sammanhang med det öfriga. Historien visar, att alla
filosofiska system, som haft epokgörande betydelse,
hållit sig fria från eklekticism. Väl gäller det
just om epokgörande åsigter, att de – enär genom
dem åtskilliga bland vetenskapens problem framstått
i en ny belysning – intaga en bestämd ståndpunkt i
förhållande till samtida riktningar och att denna
ståndpunkt – eftersom den innebär ett undvikande af
de särskilda riktningarnas ensidigheter – ofta i viss
mån får karakteren af att vara förmedlande; men denna
förmedling är ej vunnen derigenom att motsatta och
således oförenliga principer blifvit accepterade och
de bjertast framträdande motsatserna undvikna genom
nedprutande af konseqvenserna, utan fast hällre så,
att man ådagalagt, det motsatserna äro för handen
endast under vissa, för de äldre åsigterna gemensamma,
förutsättningar och alldeles försvinna, så snart man
frigör sig från dessa. Så till exempel visar sig en
motsats ega rum emellan frihet och nödvändighet,
men endast under den förutsättningen att frihet
antages vara identisk med godtycke, nödvändighet
med yttre tvång, hvaremot den alldeles försvinner
för den, som finner den sanna friheten vara
sjelfbestämning, den sanna nödvändigheten vara en inre
nödvändighet, hvilket i sjelfva verket är det samma
som sjelfbestämning, o. s. v. – Eklekticismen
har framträdt i synnerhet under tider, då en
större eller mindre aftyning varit rådande inom
den filosofiska forskningen, hvilket ofta varit
fallet under öfvergångstider mellan större perioder
af filosofiens utveckling. Den kan hafva en viss
betydelse såsom medel att sprida resultaten af den
föregående forskningen och såsom förarbete för en
ny tid, hvilken har att förmedla de motsatser, som
eklekticismen söker sammanjämka på konseqvensens
bekostnad. För öfrigt är det en gifven sak, att
eklekticism kan framträda i finare

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:23:23 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfad/0159.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free