- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 4. Duplikator - Folkvandringen /
317-318

(1881) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ekonomi-mål - Ekonomi-rätt - Ekonomisera - Ekonomiska kartverket - Ekonomisk besigtning - Ekonomisk lag

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

handläggning och beslut. Jfr Kommunalförfattningarna för
stad, § 76 och § 78, och för landtkommun, § 75 och
§ 77. H. L. R.

Ekonomi-rätt, jur., sammanfattningen af
de rättsnormer, som innehållas i de lagar,
hvilka röra den allmänna hushållningen och den
medborgerliga näringsverksamheten, samt det sätt
hvarpå och de anstalter med hvilka desamma böra
främjas. Ekonomi-rätten innefattar således hvad som
inbegripes under näringsrätt och näringspolitirätt.
H. L. R.

Ekonomisera (Fr. économiser), uppgöra och verkställa
hushållsplaner; hushålla, lefva sparsamt. - Ekonomisk,
hushålls-, hushållsaktig.

Ekonomiska kartverket, ett ämbetsverk, som har till
ändamål att åstadkomma säker kännedom om rikets areal
och om dennas olika beskaffenhet. Bearbetandet af det
geografiska socknekartverket var förut öfverlemnadt
åt General-landtmäterikontoret, men sedan K. M:t
d. 15 April 1859 utfärdat en "skrifvelse angående
bearbetningen af rikets ekonomiska karteverk",
ställdes, d. 16 Dec. s. å., ledningen af det allmänna
ekonomiska kartverket (omfattande södra och mellersta
delarna af riket) under en af K. M:t särskildt
förordnad styresman. Genom k. brefvet d. 14 Dec. 1869
blef det åter underordnadt Landtmäteristyrelsen,
men enligt k. brefvet d. 15 Dec. 1871 står det (jämte
Ekonomiska kartverket i Norrbottens län, som förut
lydde under landshöfdingen i nämnda län) under ledning
af chefen för Generalstabens topografiska afdelning
(hvilken afdelning förr var ett särskildt ämbetsverk,
med titeln Topografiska kåren). Vid Allmänna
ekonomiska kartverket äro f. n. (1880) anställda
sexton och vid Ekonomiska kartverket i Norrbottens
län sex kartografer. I 1881 års riksstat är för
Ekonomiska kartverket uppfördt ett anslag å 82,000
kr. Dessutom disponerar Allmänna ekonomiska kartverket
de genom andre landtmätares afgång ledigvordna löner,
f. n. uppgående till 19,800 kr. E. A.

Ekonomisk besigtning, en åtgärd, som med kortare
mellanrum företages å publika hemman för utrönande
af i hvad skick sådana befinna sig i anseende till
häfd och husens tillstånd, så att innehafvaren
ej må ådraga sig större ersättningsskyldighet
än han kan gälda. Se Byggnadsskyldighet.
Th. R.

Ekonomisk lag, jur., egentl. den klass af lagar, som
ordna de mellan den enskilde och staten eller mellan
de enskilde sins emellan uppkomna rättsförhållanden,
hvilka framkallas af medborgarnas ekonomiska
verksamhet och af statens omsorg för dennas främjande
– således de rättsnormer, som tillhöra näringsrätten
och den dertill hörande politien. Dessa lagar hafva
en från den allmänna lagstiftningen afskild plats. I
den kongl. stadfästelsen af 1734 års lag säges,
att denna lag ej innehåller "det, som till särskildt
förordnade domsäten hörer eller hvad ekonomi- och
politiförordningar angår, hvilka efter förefallande
omständigheter finnas mera förändring underkastade",
och i Rättegångsbalkens 10 kap., § 26, heter det: "De
mål, som den allmänna hushållningen i riket, kronans
hvarjehanda ingälder, så ock de, som någons ämbete och

tjenst, högre eller ringare, och fel deri röra,
pröfvas och dömas af dem, som konungen vård och inseende
deröfver betrott hafver, efter ty som i särskilda
stadgar derom säges." Med hänsyn dertill att ekonomi-
och politiförordningar jämte de för särskilda
ämbetsverk och ämbetsmän gällande instruktioner
och reglementen i sistnämnda lagrum sammanföras
under benämningen stadgar, har begreppet ekonomisk
lag blifvit så utsträckt, att derunder förstås ej
allenast hvad som rörer den allmänna hushållningen,
utan äfven hvad som angår statsförvaltningen utan att
tillhöra den allmänna rättsskipningen. Den innehåller
således ej allenast sådana rättsbestämmelser, hvilka
tillhöra den ekonomiska rätten, utan äfven sådana,
som tillhöra administrativrätten. – Redan i äldsta
tider ansågos lagar af ifrågavarande beskaffenhet
hafva egenskapen af stadgar, och konungarna
tillerkände sig derför rättigheten att utfärda sådana
stadgar. Sedan denna rättighet blifvit i nu gällande
regeringsform, § 89, uttryckligen tillerkänd konungen,
hafva till ekonomisk lag hänförts alla de lagar och
författningar, hvilka konungen eger allena stifta,
nämligen de i nämnda paragraf omförmälda "lagar och
författningar, som röra rikets allmänna hushållning,
grunderna för allmänna inrättningar eller rikets
allmänna styrelse", således ej allenast ekonomi-
och politiförfattningar af alla slag, "ehvad de",
såsom det heter i 1810 års riksdagsordning,
§ 34, "röra uppfostrings- och undervisningsverken,
allmänna fattigvården, landt-hushållningen,
bergverken m. m.", utan äfven de lagar, som höra
till administrativrätten. Uttrycken ekonomisk
lag och administrativ lag användas derför om
hvarandra. Uppmärksammas bör emellertid, att begreppet
ekonomisk lag enl. Regeringsformens 89 § ej helt och
hållet sammanfaller med de stadgar, som omtalas i
kap. 10, § 26, af Rättegångsbalken. Från ekonomisk
lag måste skiljas dels den del af lagstiftningen
rörande kronans ingälder, som beror af riksdagens
beskattningsrätt, dels de speciella lagar och
stadgar, i hvilkas stiftande riksdagen deltager på
grund af särskilda grundlagsbestämmelser – såsom
förhållandet är med §§ 73, 74, 75, 76, 77, 79 och
80 i Regeringsformen, dels ock kommunallagarna
samt de stadgar riksdagen sjelf eger utfärda för
sina ämbetsverk och funktionärer. Ekonomisk lag bör
således å ena sidan skiljas från grundlag samt allmän
civil-, kriminal- och kyrkolag (jfr Civillag) och å
andra sidan från de speciella föreskrifter, som för
förvaltningens handhafvande utgå från regeringsmakten
och dess organ och hvilka sakna den allmängiltiga
karakter, som tillkommer allmänna påbud med karakter
af lag. Att uppdraga gränserna för ekonomisk lag så,
att man å ena sidan kan bestämdt afgöra hvad som så
berörer medborgarnas privata rättsförhållanden, att
stadgandet bör hänföras till allmän civillag, eller
så påkallar statens straffmyndighet, att det hörer
under allmän kriminallag, låter sig ej göra, liksom
ej häller någon bestämd gräns kan uppdragas mellan
administrativ lag och administrativ föreskrift. (Om
omöjligheten af att uppdraga en bestämd gränslinie
mellan den ekonomiska lagstiftningen och den
lagstiftning, i hvilken konung och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:41:14 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfad/0165.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free