- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 4. Duplikator - Folkvandringen /
327-328

(1881) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ekström, Daniel, matematisk instrumentmakare - Ekström, Karl Ulrik, prest, naturforskare - Ekström, Fredrik August, läkare - Ekströmer, Karl Johan, läkare, ämbetsman

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

astronomiska, geografiska, optiska och mekaniska
instrument, hvilka egde en sällsynt fullkomlighet
och noggranhet och som rönte erkännande äfven i
utlandet. För sina "tekniska och medborgerliga
förtjenster" utnämndes E. till direktör för
instrumentmakerierna i riket. 1742 blef han ledamot
af Vetenskapsakademien. Död 1755. Skrifter: Tal om
jernförädlingens nytta och värd
(1750, hållet vid
presidiets nedläggande i Vetenskapsakademien) och
Tre rön (Vet.-akad:s Handl. 1743, 1750 och 1753).

Ekström, Karl Ulrik, prest, naturforskare, föddes
i Stockholm d. 25 Sept. 1781. Sedan straxt efter
sin födelse inskrefs han vid Lifgardet (der hans
fader då var regementspastor), och 1788 hade han
rustmästares grad vid nämnda regemente. Redan
som litet barn ådagalade han stort intresse för
vetande. Innan han ännu kunde läsa, hade han gjort
en hel liten samling af insekter. 1804 blef han
student i Upsala och egnade sig derefter till en
början åt medicinska studier. Enligt sin faders
önskan beslöt han emellertid snart att ingå i det
andliga ståndet, hvarför han tog prestexamen och
lät prestviga sig (1807). 1818 utnämndes han till
komminister i Bärbo församling af Strengnäs stift, och
1821 kallades han af den för zoologien nitälskande
grefve Nils Bonde på Hörningsholm till pastor i
Mörkö församling i nämnda stift. E. kom derefter
i beröring med framstående vetenskapsmän och fann
tillfälle att idka vetenskapliga studier, hvilka
satte honom i tillfälle att ordna sina iakttagelser
"från trettio års jagt". 1826 lät han i Vet.-akad:s
Handl. införa uppsatsen Strödda anteckningar om
svenska flyttfoglarna
etc. (fortsatt 1827 och 1829),
"en värdefull observationsserie af 17 år öfver det
rörligaste elementet i vår fauna". 1828 utgaf han en
Beskrifning öfver Mörkö socken i Södermanland, hvilket
arbete, såsom han sjelf säger, "förvärfvade honom
en prosttitel (1829) och, hvad han högre värderade,
ett rum i Vetenskapsakademien" (1830). 1831 antogs
E., jämte A. Retzius, till inspektor vid riksmuseets
zoologiska afdelning, hvars samlingar han ökade med
en mängd naturföremål. 1832 blef han medredaktör af
"Tidskrift för jägare och naturforskare", i hvars
tre första årgångar han skref en mängd värdefulla
uppsatser rörande jagten i Sverige. Till det
stora praktverket "Skandinaviens fiskar, målade
efter lefvande exemplar och ritade på sten af
Vilh. v. Wright" författades texten af E. samt
B. F. Fries och K. J. Sundewall. Bland E:s öfriga
skrifter (af hvilka många äro införda i Vet.-akad:s
Handl. och Öfversigt) märkas uppsatsen Fiskarne i
Mörkö skärgård, beskrifne
(Vet.-akad:s Handl. 1830,
1831 och 1834; utgifven på tyska, af F. C. H. Creplin,
under titeln "Die fische in den scheeren von Mörkö",
1835), Pastoralkalender för Strengnäs stift (1831) och
Praktisk afhandling öfver lämpligaste sättet att fiska
sill, torsk, långa, makrill, hummer och ostron
(1845;
författad på K. M:ts befallning). E. utnämndes 1837
till kyrkoherde i Tjörns pastorat i Göteborgs stift –
hufvudsakligen för att han der skulle kunna fortsätta
sina zoologiska studier. Död i Tjörns prestgård d. 31
Mars 1858.

Ekström, Fredrik August, läkare, född i Linköping
d. 5 Juni 1816, blef student i Upsala 1835, medicine
doktor 1841, t. f. garnisonsläkare å Karlsborg
1842, läkare vid Motala mekaniska verkstad 1843
och distriktsläkare (med Motala till station) 1844
samt bosatte sig 1857 som praktiserande läkare
i Göteborg. 1846–59 var han intendent vid Medevi
helsobrunn, 1859 blef han läkare vid den s. å. i
Göteborg grundade sjukvårdsanstalten för ögonsjuka,
och 1862–68 var han läkare vid dervarande sjukhem
för obotligt sjuka samt till 1878 ledamot af dess
styrelse. 1862 blef han stadsfullmäktig i sistnämnda
stad, 1868 ordförande i samma stads sundhetsnämnd
och 1872 ordförande i direktionen för Allmänna och
Sahlgrenska sjukhuset. 1859 valdes han till ledamot af
Vetenskaps- och vitterhetssamhället i Göteborg och var
1868–70 detta samfunds sekreterare samt under tvänne
år dess ordförande. Med slutet af 1877 lemnade han
sina befattningar i Göteborg, och 1878 bosatte han
sig i Stockholm. Såväl inom som utom Sverige åtnjuter
E. stort anseende såsom ögonläkare. Han har utgifvit
Om bruket och missbruket af glasögon, jämte några
ord om ögats vård
(1855; 3:dje uppl. 1862), Praktiska
skizzer, synnerligen med afseende å användningen af
ögonspegeln i oftalmiatriken
(1857) och åtskilliga
uppsatser i "Hygiea" samt en öfversättning af
J. B. F. Descurets "La médecine des passions"
("Passionerna uti deras förhållande till sjukdomarne,
lagarne och religionen", 1847; 3:dje uppl. 1872).

Ekströmer (före adlandet Ekström), Karl Johan, läkare,
ämbetsman, född d. 3 Okt. 1793 på Rådanefors bruk,
i Ödeborgs socken af Elfsborgs län (på Dal), var
redan som gymnasist (1808) underläkare vid vestra
arméns sjukhus, blef student i Lund 1810, deltog,
såsom t. f. bataljonsläkare, i fälttågen 1813–14,
aflade medicine licentiat-examen i Upsala 1815, blef
s. å. adjunkt i teoretisk medicin vid Karolinska
institutet och promoverades 1817 till medicine
doktor. 1818 blef han hofmedikus, med tjenstgöring
hos kronprinsen, 1821 konungens lifmedikus och
s. å. öfverkirurg vid Serafimerlasarettet,
1827 t. f. professor i teoretisk medicin och
kirurgi vid Karolinska institutet, 1836 ordinarie
professor i kirurgi vid denna läroanstalt och
1837 generaldirektör öfver hospitalen samt de
civila lasaretten och kurhusen i riket, med säte
och stämma i Sundhetskollegium, hvars ordförande
han var 1849–60. E. var Svenska läkaresällskapets
sekreterare 1821–29 och dess ordförande 1835–42,
blef 1827 ledamot af Vetenskapsakademien samt var
vid riksdagarna 1828–30 och 1834–35 detta samfunds
representant i presteståndet. Efter 1836, då han
upphöjdes i adligt stånd, bevistade han, som medlem af
riddarhuset, flere följande riksdagar. Död i Stockholm
d. 13 Aug. 1860, några veckor efter det han erhållit
afsked från sin befattning i Sundhetskollegium,
hvilket, liksom Svenska läkaresällskapet, anlade
sorg efter honom. E. var en skicklig och eftersökt
läkare, hufvudsakligen kirurg (han var A. P. Coopers
lärjunge), men företrädesvis inlade han förtjenster som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:23:23 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfad/0170.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free