Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Eland - Elanitiska viken - Elaphomyees - Elaphrium - Elaps - El Arisch - El Asi - Elasticitet - Elastics - Elastik - Elastisk - Elat - Elatea - Elateas - Elater
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
(5,7 f.) i höjd och 2,6 m. (8,7 f.) i längd
samt väger 300 kilogr. (800 skålp.) eller
deröfver. Elanden är blågra, med dragning åt gult,
har omkr. 50 centim. (1,7 f.) långa, skrufformigt
vridna horn, svans såsom oxen, kort man på ryggen
och starkt utveckladt halsskinn. Han lefver
sällskapligt i hjordar på Syd-Afrikas slätter. När
han jagas, springer han alltid mot vinden, och
när han angripes, försvarar han sig tappert med
hornen. Han låter lätt nog tämja sig, användes
stundom som dragare och förekommer i åtskilliga
europeiska djurgårdar. Köttet säges vara smakligt,
och huden står i värde näst efter buffelhuden.
J. G. T.
Elanitiska viken, den forna benämningen på
Akaba-viken. Jfr Elath.
Elaphomyces Fr. (af Grek. elaphos, hjort, och mykes,
svamp), bot. farmak., ett till buksvamparnas familj
(Gasteromycetes Endl.) hörande slägte. E. granulatus
Fr. (E. officinalis N. v. Esenb.), i mellersta och
södra Europa, växer å betesmarker, under jorden,
i form af rundade eller aflånga, bruna, på ytan
vårtigt knottriga bållar af 2–5 centim. (6,7–17
lin.) genomskärning. Inre delen af svampens vägg är
hvit. Sporerna äro otaligt många, svarta, klotrunda,
fintaggiga. Denna svamp i torkadt tillstånd utgör
den fordom för sina förmenta kraftiga egenskaper
mycket begagnade drogen boletus cervinus, som
ansågs underlätta förlossningsarbete samt öka
mjölkafsöndringen. Af den bereddes en på sin tid
mycket berömd balsamus apoplecticus. O. T. S.
Elaphrium Jacqu., bot. farmak., ett till
balsamträdens familj (Burseraceae Kunth.),
kl. Decandria L. hörande slägte, som i likhet med
samslägtena utmärker sig genom sin rikedom på balsam
och harts. E. tomentosum Jacqu., ett medelstort
träd med parbladigt löfverk, växer i Syd-Amerika och
Vestindien samt lemnar drogen tacamahaca occidentalis,
ett harts, som förekommer i korn och stycken af
en ärts till en valnöts storlek, med blekgul eller
något rödaktig färg, svagt genomskinande. Förr var
denna drog mycket använd såsom ett krampstillande
och tillika stärkande aromatiskt medel, mot kroniska
katarrer, andtäppa, reumatism, gikt o. s. v. En
liknande drog erhålles af E. excelsum Kth., i Mejico,
och af ett par andra arter. O. T. S.
Elaps, zool., ett till giftormarnas afdelning
(Colubrina venenosa) och de s. k. giftsnokarnas familj
(Elapidae) hörande slägte, som igenkännes på den
smärta, utdragna, af släta fjäll täckta, nästan trinda
kroppen med den korta, trinda stjerten. E. corallinus,
karmosin- l. korallormen, är af ett fingers tjocklek
och 0,6 m. (2 f.) lång samt till färgen cinnoberröd,
med svarta, i grått och hvitt innefattade ringar. Han
har sitt hem i Syd-Amerika och Florida samt nyttjas
af indianerna till halsband och hårprydnader.
J. G. T.
El Arisch, namn på tvänne städer, af hvilka den ena
ligger i Marocko, den andra i Egypten. Se Arisch.
El Asi, Nahr (forntidens Orontes), flod i Syrien. Den
rinner upp på Antilibanon, n. ö. om Baalbek, har
under större delen af sitt lopp nordlig riktning,
vänder sig i närheten af
Antiokia åt v. och faller ut i Medelhafvet. Längd
240 kilom. (32 mil). Floddalen är i allmänhet
kultiverad. I sin nedre del är den utmärkt för stor
skönhet och rik vegetation.
Elasticitet (af Grek. elan, drifva), fys, Se
Spänstighet. – Elasticitets-gräns, -modyl, -mätare,
-yta o. s. v. Se Spänstighets-gräns, -modyl o. s. v.
Elastics [i-], Eng. (Fr. élastiques), benämning på
kyprade och valkade klädestyger, hvilka utmärka sig
för sin tänjbarhet; gummiväfnader, som användas till
resårer (kilar) i stöfletter o. d.
Elastik (Fr. élastiqué), gummi elasticum,
kautschukband (på hattar) o. s. v.
Elastisk, spänstig, tänjbar. – Elastisk väfnad,
hist., är en till bindesubstanserna hörande väfnad,
som ganska rikligt förekommer hos menniskan och
djuren. Den finnes spridd bland bindväfven, dels
i form af mer eller mindre greniga, fina trådar
("elastiska trådar"), dels såsom mer eller
mindre genombrutna, tunna hinnor ("elastiska
hinnor"), t. ex. i huden, i slemhinnorna, i
senorna, i blodkärlens väggar o. s. v. Äfven
i vissa brosk ("elastiska brosk") finnes sådan
väfnad. Den utmärker sig genom sin styfhet och
spänstighet, sin skarpa glans och sin förmåga
att kraftigt motstå inverkan af syror, genom
hvilka egenskaper den lätt skiljes från bindväf.
G. E.
Elat (Grek. Ailana, Lat. AElana, Arab. Aila),
idumeisk (edomitisk) stad och hamn vid Arabiska
vikens östra bukt, den fordom s. k. Elanitiska viken
(nu Akaba-bukten). Redan i forntiden var staden genom
sitt läge en vigtig handelsplats. Der utrustade konung
Salomo en handelsflotta till Ofir. Af konung David
lades E., jämte hela Iduméen, till Judiska riket,
men under Ahas intogs det af syrerna. På romarnas
tid var tionde legionen förlagd dit. Under de första
århundradena e. Kr. var staden biskopssäte. Dess
nuv. namn är Akaba.
Elatea, stad i forngrekiska landskapet Focis,
vid foten af berget Knemis och vid utgången ur ett
vigtigt pass (nyckeln till Grekland), vid gränsen mot
Lokris. I E. funnos ett berömdt Aesculapii-tempel
och en bildstod af Athene. Ruiner af staden finnas
vid Lefta.
Elateas (fordom Kithairon, Lat. Cithaeron),
bergskedja i grekiska landskapet Attika. 1,410
m. (4,750 f.) hög.
Elater, Knäppare, Hoppbaggar l. Knäppbaggar, zool.,
ett till insektordningen skalbaggar (Coleoptera) och
familjen såghorningar (Serricornia) hörande slägte,
hvars arter kännetecknas derigenom att bakhörnen
af mellankroppen äro tagglikt förlängda och omfatta
skalvingarnas skulderdel samt genom den medelstora,
långsträckta och hårda kroppen o. s. v. Liksom hos
tvänne närstående slägten har frambröstets bakkant
mellan framfötterna ett taggformigt utsprång eller
en tapp, som upptages i en motsvarande urholkning på
mellanbröstet. De till detta slägte hörande insekterna
hafva erhållit sin svenska benämning med anledning
deraf att de, medelst den egendomliga mekanismen å
bröstet, förmå att, liggande på ryggsidan, genom ett
språng och med ett knäppande ljud kasta sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
