- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 4. Duplikator - Folkvandringen /
397-398

(1881) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Eleusinska mysterierna - Eleusis - Eleuteriologi - Eleuteropetalæ, bot. Se Polypetalæ - Eleutheropolis - Elev - Elevation - Elevator - Elevatorium - Elevera - Elez, rysk stad. Se Jelez - Elfargrímar - Elfbläst, ett slags nässelfeber. Jfr Elfva - Elfdal - Elfdalen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

från mörker och ovisshet till strålande ljus och ett
saligt skådande af heliga och betydelsefulla föremål,
utsigter öfver härliga nejder, förnimmelsen af sköna
toner samt heliga hymner, o. s. v. I allmänhet
afsågo mysterierna att bibringa renare och högre
gudsbegrepp än dem, som innehöllos i den vanliga
folkreligionen; men tydningen af den symbolik, som
för sådant ändamål användes, var dock beroende af
hvars och ens mer eller mindre djupa uppfattning. För
öfrigt höllos alla till mysterierna hörande heliga
bruk och läror strängt hemliga. Allt utspridande eller
profanerande deraf var förbjudet vid lifsstraff, och
samma ansvar drabbade den, som, utan att höra till de
invigde, sjelfrådigt deltog i mysteriefesten. Bland
dessa invigde kunde emellertid hvarje friboren och
oförvitlig grek upptagas; men de inträdande måste vid
de små eleusinierna om våren undergå en förberedande
reception, innan de om hösten fingo såsom myster
deltaga i den stora hufvudfesten, och ej förr än året
derpå kunde de vid samma fest erhålla den högre graden
af "epopter" (epoptai), eller "skådande".

Eleusinska mysterierna hade stort anseende öfver
hela den grekiska verlden, och såsom en olycka
betraktades det, om en person icke före sin död blef
invigd i dem. "Trefaldt saliga", säger Sofokles,
"äro de, hvilka före sitt nedstigande till Hades
skådat dessa heliga ting. Endast för dem finnes ett
lif i underjorden; de öfriga hafva idel trångmål
och nöd att vänta". – Mysteriernas firande fortfor
långt in i det kristna tidehvarfvet och synes
hafva fullständigt upphäfts först på Theodosii tid.
A. M. A.

Eleusis, en af de äldsta och vigtigaste städerna i det
forna Attika, vid den efter detsamma uppkallade viken,
midt emot Salamis och n. v. från Athen, med hvilket
E. var förbundet genom den "heliga vägen". Det hade i
äldsta tider egna herskare, men underkufvades redan
tidigt af athenarna. Demeter och Persefone hade der
ett stort och vida frejdadt tempel. (Jfr Eleusinska
mysterierna.) E. är nu en usel by med namnet
Lefsina.

Eleuteriologi (af Grek. eleutherios, fri, och logos,
lära), läran om den menskliga viljans frihet.

Eleuteropetalae, bot. Se Polypetalae.

Eleutheropolis ("fristad"), det grekiska namn,
som den romerske kejsaren Septimius Severus under
sin resa i orienten (202 e. Kr.) gaf åt en betydande
handelsplats (förut Betogabra) i södra Palestina,
vid vägen mellan Gassa och Hebron. Kristendomen
lär tidigt hafva blifvit införd i E., och man känner
namnen på flere af dess biskopar. Korsfararna funno
platsen förstörd, men uppbyggde der (omkr. 1134)
ett citadell, som öfverlemnades åt Johannit-orden
och 1244 definitivt kom i sarasenernas våld. På
samma plats finnes nu en liten by (med omkr. 900
innev.) samt ett fäste och en turkisk besättning. Byns
nuvarande namn, Bet-Djibrin, visar, liksom måhända
redan det namn, Gibelin, som frankerna gåfvo platsen,
att det ursprungliga namnet, Betogabra, aldrig
helt och hållet undanträngts af det grekiska E.
H. A.

Elev (Fr. elève, af Lat. elevare, egentl. upplyfta,
upphöja), lärjunge.

Elevation (Lat. elevatio, af elevare, upplyfta),
upphöjande, lyftning; astron.,) höjd. I den
katolska messan betecknar elevationen den akt,
som följer omedelbart efter konsekrationen och
består i hostians upphöjande inför den knäböjande
församlingen. – Krigsv., måttet på den höjdriktning
man måste gifva ett eldrör för att vid eldgifning
träffa målet. Höjdriktningen, som är olika för olika
afstånd, tages vid eldhandvapen med tillhjelp af
sigten och korn och vid tunga eldvapen medelst
uppsättningsinstrument och korn eller medelst
qvadrant. – Elevationsvinkel, den vinkel, som
eldrörets axel (kärnlinien) före skottlossningen gör
med våglinien. W. G. B.

Elevator, Lat. (af elevare, upplyfta), tekn., redskap,
hvarmed någonting upplyftes eller upphissas; vid en
ändlös rem fästa skopor, tjenande till att i qvarnar
uppskaffa smärre mjölmassor.

Elevatorium, Nylat. (af Lat. elevare, upplyfta),
med., instrument, hvaraf man betjenar sig för att i
sår upplyfta och aflägsna nedpressade benstycken.

Elevera (Fr. elever, Lat. elevare),
upplyfta, upphöja, uppresa; uppfostra. – Handelst.,
återförvisa. Elevera en protest, hänvisa en
trasserad och behörigen protesterad vexel till den
näst föregående endossenten (se d. o.).

Elez, rysk stad. Se Jelez.

Elfargrimar, det fornnordiska namnet på innevånarna
i Elfarsysla (Elfsyssel, i Bohuslän). Jfr Elfvagrimar.

Elfbläst, ett slags nässelfeber. Jfr Elfva.

Elfdal. 1. Härad i Värmlands län. Arealen 44,1616
qv.-mil (504,533 hekt.). 29,659 innev. (1879). Häradet
är deladt i två tingslag: Elfdals härads öfre
tingslag
och Elfdals härads nedre tingslag, det förra
omfattande socknarna Ny med Nyskoga kapell, Dalby
samt Södra Finnskoga med Norra Finnskoga kapell, det
senare socknarna Ekshärad, Råda, Sunnemo och Gustaf
Adolfs kapell. Elfdals härads öfre och nedre tingslag
samt Nyeds härad utgöra Elfdals och Nyeds domsaga. –
2. Tingslag i Kopparbergs län, Ofvan-Siljans
fögderi. Arealen 251,124 hekt. (508,698 tnld), hvaraf
7,732 hekt. (15,663 tnld) upptagas af vatten. 4,208
innev. (1879). Detta tingslag består af Elfdalens
socken och Evertsbergs kapell. – 3. Kontrakt
i Karlstads stift. 29,659 innev. (1879). Det
innefattar följande pastorat: Ekshärad med Råda,
Sunnemo och Gustaf Adolfs kapell, Ny med Nyskoga
kapell, Dalby samt Södra Finnskoga med Norra Finnskoga
kapell. – 4. Fordom pastorat i Värmlands län, Elfdals
härads öfre tingslag. Det bestod af Ny socken med
annexen Dalby samt Södra och Norra Finnskoga. Enligt
k. brefvet af d. 20 Dec. 1872 delades det 1873 i tre
pastorat: Ny med Nyskoga kapell, Dalby samt Södra
Finnskoga med Norra Finnskoga kapell.

Elfdalen, socken i Kopparbergs län, Ofvan-Siljans
fögderi, Elfdals tingslag. Arealen (tillsammans
med Evertsbergs kapell) 251,124 hekt. (508,698
tnld). 3,625 innev. (1879). Jämte Evertsbergs kapell
utgör E. ett konsistorielt pastorat af 2:dra
kl.. Vesterås stift, Mora kontrakt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:23:23 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfad/0205.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free