- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 4. Duplikator - Folkvandringen /
401-402

(1881) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Elfsborg - Elfsborgs län

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

midten af 1300-talet. 1502 anfölls det af prins
Kristian (sedermera Kristian II), som uppbrände det;
men 1519 sattes det, för dansk räkning, åter i skick
genom Karl Knutsson af Tre Rosor, hvarefter det
stannade i danskarnas händer till 1523. Under Gustaf
Vasas tid egnades mycken omsorg åt E., hvilket då
ansågs som ett af Sveriges förnämsta fästen, och det
förstärktes ytterligare af Erik XIV. Det var bygdt
efter det nederländska systemet, med ett inre, på en
hög klippa uppfördt, befäst slott. För Sverige var
fästningen af största betydelse, emedan den skyddade
Göta elfs mynningsland — ända till Brömsebrofreden
(1645) den enda punkt riket egde vid Vesterhafvet. Den
4 Sept. 1563 och d. 22 Maj 1612 föll E. i danskarnas
händer, vid förra tillfället efter ett svagt motstånd,
men senare gången först efter ett, af Olof Stråle
ledt, lysande försvar. Sverige nödgades betala
dryga summor för E:s återvinnande (jfr Elfsborgs
lösen
). Efter 1660 underhölls fästningen icke längre,
emedan den efter Nya Elfsborgs anläggning hade helt
och hållet förlorat sin betydelse.

2. Nya Elfsborg uppfördes längre utåt sjön,
pä den s. k. Kyrkogårdsholmen, vid inloppet
till Göteborg, omkr. en mil från staden, efter
en af generalqvartermästaren J. Wärnschiöldh
1646 uppgjord plan. Efter Wärnschiöldh öfvertog
Erik Dahlberg ledningen af byggnadsarbetet. Nya
E. var en bastionerad fyrkant med kasematterade
kurtiner. 1717 och 1719 gjorde danskarna,
under Tordenskjold, fruktlösa försök att
taga fästningen, hvilken vid senare tillfället
försvarades af den tappre öfverstelöjtnanten J. A.
Lillie. Nya E. är numera såsom fästning slopadt.
G. U.         J. Th. W.

Elfsborgs län, är beläget mellan 57° 8’ och 59°
15’ n. br. samt 29° 4’ och 31° 26’ ö. lgd. Det
innefattar södra delen af Vestergötland — med
undantag af det område, som hör till Göteborgs
och Bohus län — och hela Dal. I n. gränsar det
till Värmländ och Skaraborgs län, i v. till Norge,
Bohus län (mot hvilket Göta elf bildar en naturlig
gräns) och Halland, i s. till Halland, och i ö. till
Vänern, Skaraborgs län och Småland. Ytinnehållet är
12,816 qv.-kilom. (112,17 qv.-mil), hvaraf 8,620
qv.-kilom. (75,444 qv.-mil) höra till Vestergötland
och 4,196 qv.-kilom. (36,727 qv.-mil) till Dal. 902,88
qv.-kilom. (7,902 qv.-mil) upptagas af insjöar,
af hvilka de största äro Mjörn och Åsunden. Huru
mycket af Vänern som bör anses tillhöra Elfsborgs
län är ännu oafgjordt. Länet sträcker sig i n. och
s. Största längden är omkr. 23 mil, och största
bredden omkr. 10 mil. — Näst Malmöhus län är
E. Sveriges folkrikaste län. 1879 var folkmängden
291,665 personer (141,601 mankön, 150,064 qvinkön),
af hvilka 15,972 voro bosatta i städerna samt 275,693
på landet, och det innesluter således 6,37 proc. af
rikets hela folkmängd. Den årliga folkökningen är
emellertid jämförelsevis liten: 1871—1875 uppgick den
till sammanlagdt 2,36 proc. Befolkningens täthet är
2,600,2 på qv.-milen.

I judicielt hänseende indelas E. i 7 domsagor, med
18 härad (Marks, Vedens och Bollebygds; Flundre,
Väne och Bjärke; Kinds och Redvägs;
Vätle, Ale och Kullings; Ås och Gäsene; Nordals,
Sundals och Valbo; Tössbo och Vedbo), samt med
afseende på administrationen i 6 fögderier (Väne,
Kullings, Marks, Redvägs och Kinds, Sundals och
Vedbo), med 29 länsmansdistrikt. I ecklesiastikt
afseende omfattar länet delar af Skara, Göteborgs
och Karlstads stift: af Skara stift 26 pastorat,
bildande Ås och Kullings eller Gäsene kontrakt,
delar af Väne och Redvägs kontrakt samt dessutom
två hela socknar (Kärråkra och Hellestad) och två
sockendelar af pastorat, som för öfrigt äro belägna
inom Skaraborgs län; af Göteborgs stift 24 pastorat,
bildande Domprosteriets norra, Marks och Bollebygds
samt Kinds kontrakt, och dessutom tre sockendelar;
af Karlstads stift hela Dal, eller 13 pastorat,
bildande Norra, Södra och Vestra Dals kontrakt,
samt dessutom Torrskogs och Vårviks socknar och en
del af Svanskogs socken i Nordmarks och Gillbergs
kontrakt, som för öfrigt ligga inom Värmlands
län. Länet räknar sammanlagdt 235 socknar eller
sockendelar. Dess trupper äro 1,191 man af Älfsborgs
regemente, 900 man af Vestgöta-Dals regemente, 208 af
Vestgöta regemente och 87 båtsmän. Dessutom finnes
i länet ett antal extra rotar. 1880 utgjorde första
årsklassen af approbabelt beväringsmanskap 1,678
man. Inom länet ligga fem städer, alla uppstäder:
Vänersborg, Borås, Alingsås, Ulricehamn och
Åmål. Vänersborg är säte för landshöfdingen. —
Inom länet finnas 8 provincial-, 5 stads- och 1
distriktsläkare, flere enskilda praktiserande läkare
och 1 länsveterinär. Lasarett finnas i Vänersborg
och Borås, och s. k. sjukstugor på flere ställen. —
Länet har två hushållningssällskap: Norra och Södra,
två af staten underhållna landtbruksskolor, Kilanda
och Semsholm, och en privat sådan, Skeppsholmen,
i Redvägs härad, samt 1 väfskola (Borås), den enda i
riket. — E. skickar 9 riksdagsmän till första kammaren
och 13 till den andra.

Länets hufvudnäring är åkerbruk. Den odlade
jorden, som 1878 var fördelad mellan 19,298 egare,
upptog s. å. 13,85 proc. af länets hela egovidd,
och den naturliga ängsmarken 10,39 proc. Med
afseende på åker- och ängsmarkens förhållande
till hela arealen intog E. det tionde rummet
i ordningen bland rikets län. Antalet mantal
i länet är 4,224,783. Hela skördebeloppet
utgjorde 1880, enligt Stat. centralbyråns
beräkning, 16,6 mill. kub.-f., hvaraf öfver 8
mill. kub.-f. hafre, 6,4 mill. kub.-f. potates
och öfver 1/2 mill. kub.-f. rotfrukter, 1,4
mill. kub.-f. råg, 286,800 kub.-f. korn och 139,800
kub.-f. hvete. Skörden har på de senaste femtio åren
mer än tredubblats. Foderskörden anslogs 1878 till
öfver 4 1/2 mill. ctr. Under de senare åren hafva,
till ej ringa del genom en nitisk länsstyrelses
verksamhet, kraftiga åtgärder vidtagits för
jordbrukets höjande. Också har denna näringsgren
tagit en sådan fart, att E. län, "hvars innevånare
fordom hufvudsakligen lefde af skogsafverkning,
husslöjd och ett tämligen torftigt åkerbruk, med en
afkastning som ej på långt när motsvarade behofvet, nu
blifvit i främsta rummet åkerbruksidkande och deltager
i exporten till utlandet ej blott med spanmål, utan
äfven med kreatur och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 01:52:55 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfad/0207.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free