- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 4. Duplikator - Folkvandringen /
403-404

(1881) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Elfsborgs län - Elfsborgs lösen - Elfsborgs regemente

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ladugårdsprodukter". Om boskapsskötselns ställning 1878
upplysa följande siffror. Antalet hästar var 26,864,
nötboskap 151,006 (hvaraf 97,567 kor) och antalet
af får, getter och svin tillsammans 117,640. –
I äldre tider hade detta län betydliga skogar,
och ehuru skogsafverkningen bedrifvas i alltför
omfattande skala, eger det ännu skog för eget
behof och kan, enligt hushållningssällskapens
uppgift för år 1878, "ännu någorlunda betydligt"
afyttra skogsprodukter. Den skogbärande marken
har en ytvidd af 820,000 tnld, d. v. s. nära
34 proc. af länets hela areal, men är på stora
sträckor – omkr. 150,000 tnld – afrödd, t. ex. på
de beryktade "Svältorna", der dock under de senaste
åren en storartad skogsodling pågått (från kronans
plantskolor å Svältorna hafva under de senaste
åren utdelats öfver 1,200,000 plantor). – Bergs-
och brukshandteringen är obetydlig. Jerntillverkning
bedrifves vid 6 större verk. – Fabriksnäringarna
och handeln befinna sig i blomstring. 1878 funnos
142 i gång varande fabriker, af hvilka ej mindre än
102 på landsbygden. De räknade då 4,109 arbetare
(3,035 på landet), och vid dem tillverkades varor
till ett värde af 9,580,746 kr., hvaraf 6,036,307
kommo på landsbygden. Med afseende på sammanlagda
tillverkningsvärdet är ifrågavarande län det fjerde
i ordningen, och endast i ett (Göteborgs och Bohus)
stiger landtfabrikernas tillverkningsvärde till ett
högre belopp. Handtverkerinäring idkades s. å. af
668 personer, med 766 biträden. Fabrikanternas och
handtverkarnas sammanlagda bevillningsbelopp utgjorde
8,681 kr. 69 öre, hvaraf 3,512 kr. 90 öre kommo på
landet – en bevillningssumma, som, hvad landsbygden
vidkommer, öfverträffas i endast tre län.
– I afseende på husslöjden öfverträffar detta
alla öfriga län i Sverige. Denna omfattar
i första rummet väfnadsslöjd, men äfven
bleckslageri, tillverkning af träarbeten och
halmhattar m. m. Väfnadsindustrien "idkas genom
s. k. förläggare, som till väfverskor utlemna garn
och mönster, efter hvilka väfnaderna tillverkas
och tillställas förläggarna, som försälja dem".
Väfnadsindustrien har på de senare åren
varit stadd i jämnt aftagande. 1874 väfdes
3 1/2 mill. fot, men 1878 endast något öfver 20 1/2
mill. fot. – Handel idkades i länet 1878 af 757
personer, med 444 biträden. 555 af de förre
och 301 af de senare voro bosatta på landet.
Endast Kopparbergs län eger ett större antal å landet
bosatta handlande. Den förr så mycket idkade
gårdfarehandeln är i aftagande. – Sjöfart bedrefs
1878 med 158 segelfartyg, om tillsammans 10,148 tons
drägtighet, och med 14 ångfartyg, om 1,124 tons.
Uppstaden Vänersborg idkade s. å. utrikes sjöfart
med 6 fartyg om 1,354 tons.
– Bränvinstillverkningen lemnade 1876–77 vid
länets 14 brännerier 738,342 k:r i utbyte mot
17,876,5 ctnr spanmål och 502,233 k.-f. rotfrukter.
Bränvinsförsäljningsafgifterna uppgingo under samma
tid till 271,116 kr. 80 öre, hvilket gjorde ett
afgiftsbelopp af 94 öre på hvarje innevånare –
en siffra, som öfverträffades af 11 län. – Länet
hade 1877 näst Värmlands län det absolut största
antalet understödstagare, nämligen 12,494, hvilkas
underhåll kostade länets 221

lands- och 5 stads-kommuner 294,212 kr., med
en medelkostnad af 25 kr. 33 öre för hvarje
understödstagare på landet, och omkr. 64 kr. för
hvarje sådan i stad – en i jämförelse med andra län
tämligen låg siffra. Kommunernas samtliga utgifter
för året uppgingo till 1,535,059, och deras inkomster
till 1,541,219 kr. Deras tillgångar belöpte sig
till 3,851,848 kr. och deras skulder till 1,415,879
kr. Landstingets tillgångar utgjorde 549,388 kr.,
skulderna 330,700, inkomsterna 132,929 och utgifterna
270,011.

Länet har sitt namn efter en antagligen i 1300-talets
midt grundlagd, vid Göta elf (på det ställe, som
nu benämnes Klippan) belägen borg. "Elvesborgs" län
omfattade ursprungligen endast Vätle och Bollebygds
härad samt de nu till Göteborgs och Bohus län hörande
Askims och Säfvedals härad jämte Östra Hisingen; men
i senare hälften af 1400-talet hade det utvidgat sig
öfver Ale, Kullings, Väne, Bjärke och Flundre med
flere härad. Länets gränser undergingo under den
följande tiden många förändringar, men stadga inträdde
med år 1680, då länet fick sitt nuvarande omfång.
J. Th. W.

Elfsborgs lösen kallas de summor, hvilka Sverige
enligt fredsfördragen i Stettin (Dec. 1570) och
Knäröd (Jan. 1613) erlade till Danmark för att
återvinna den af detta rike, d. 4 Sept. 1563 och
d. 22 Maj 1612, eröfrade fästningen Elfsborg (Gamla
E.). Stettin-freden bestämde, att Sverige skulle
inom loppet af två och ett halft år betala 150,000
riksdaler (600,000 kr. i vår tids mynt, oafsedt
myntvärdets fall). För att anskaffa denna stora
summa åtog sig allmogen att utgöra en tiondedel
af alla sina lösören i guld, silfver, penningar,
koppar, tenn och boskap, och af städerna lemnade
somliga en tolftedel, andra en adertondedel af all
lösegendom. Den summa af 1 mill. dal. silfvermynt,
som Sverige i Knäröds-freden åtog sig att inom sex
år, med 250,000 r:dr årligen, betala till Danmark,
var snarare ett krigsskadestånd än en speciel lösen
för Elfsborg; ty såsom pant for denna summa behöll
Danmark icke allenast Elfsborgs fästning, utan äfven
städerna Nya Lödöse och Gamla Lödöse samt Göteborg
jämte sju härad i Vestergötland. Men då Elfsborgs
återbekommande var nödvändigast, betraktade man
krigsskadeersättningen framför allt såsom en lösen
för denna fästning. Till betalande af denna andra
Elfsborgs lösen, hvilken Gustaf II Adolf kallade
"en tärande kräfta", bidrogo alla samhällsklasser,
från konungen ned till tjenstehjonen. Konungen gaf
32 proc. af kronans inkomst, drängar 1 och pigor 1/2
riksdaler – betydande utgifter på en tid, då man för
1 riksdaler kunde få köpa en tunna råg. Att summan
skulle erläggas i klingande mynt ökade svårigheterna
vid dess utgörande, och vid sista afbetalningen
nödgades konungen mynta sitt bordsilfver för att
kunna fylla densamma.
J. Th. W.

Elfsborgs regemente. År 1683 afslöt Elfsborgs län
kontrakt med kronan om ständigt knektehåll. Men ej
alla indelta nummer tillhöra Elfsborgs regemente,
utan endast 1,191 (de öfriga tillhöra Vestgöta-Dals
regemente). För att regementet skulle uppbringas till
den vanliga

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Mar 8 16:02:05 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfad/0208.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free