Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Elisabet, Gustaf Vasas yngsta dotter - Elisabet, furstinna af Holstein - Elisabet, hertiginna af Slesvig och grefvinna af Holstein - Elisabet, kurfurstinna af Brandenburg - Elisabet (Isabella), dansk drottning - Elisabetgrad - Elisabetinnor - Elisabetorden - Elisabetpol - Elisabethstadt - Elisabet-stil - Elisa Selbiz, psuedonym för den tyska romanförfattarinnan Ahlefeld, C. S. L. W. von. - Elisifs visa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
deröfver, men till stor sorg för Dançay, som
derpå grundat äfventyrliga planer om upprättandet
af ett franskt herravälde i Norden. 1577 uppträdde
Kristoffer af Mecklenburg återigen såsom friare, men
flere orsaker verkade uppskof med giftermålet. Först
d. 7 (icke d. 14) Maj 1581 firades brölloppet. En
dotter, Margareta Elisabet, föddes i detta
äktenskap, som i Mars 1592 upplöstes genom hertigens
död. E. återvände sedan till Sverige. Hon afled här
i Nov. 1597 och begrofs året derpå i Upsala domkyrka.
F. W.
Elisabet, furstinna af Holstein, dotter af grefve
Geert, blef 1362 trolofvad med konung Håkan VI i
Norge (Magnus Erikssons son), sedan denne brutit
en äldre förbindelse, med Valdemar Atterdags
dotter Margareta. Under resan till Sverige blef E., i
Dec. 1362, vinddrifven till danska kusten och derefter
qvarhållen i Danmark, tills konung Valdemar hunnit
återknyta förbindelsen mellan Håkan och Margareta och
deras bröllop firats (April 1363). E. blef sedermera
nunna i Vadstena kloster och tillbragte der återstoden
af sitt lif. E. Ebg.
Elisabet, hertiginna af Slesvig och grefvinna af
Holstein, var född prinsessa af Braunschweig och
gifte sig 1391 med grefve Gerhard VI af Holstein,
som 1386 blifvit hertig af Slesvig. Sedan denne
stupat i ett fälttåg mot Ditmarsken (1404), kom hon i
strid med hans broder Henrik, biskop af Osnabrück,
och sökte derför hjelp hos drottning Margareta. Men
då E. märkte, att drottningen sträfvade efter att
återvinna Sönderjylland, slöt hon fred med sin svåger
(1409), och kort derefter utbröto stridigheter mellan
henne och Margareta. E. Ebg.
Elisabet, kurfurstinna af Brandenburg, f. 1485,
var dotter till dansk-norske konungen Hans och blef
1502 förmäld med Joakim I af Brandenburg. Från 1514
stod hon i mindre godt förhållande till sin make,
som hade ett vildt och häftigt sinnelag och var henne
otrogen. Dertill kom, att E. – tillika med sin broder
den landsflyktige konung Kristian. II, hvilken hon var
varmt tillgifven, och dennes maka – 1524 öfvergick
till den lutherska läran, ehuru kurfursten var en
ifrig katolik. 1528 flydde hon till sin morbroder
kurfursten Johan af Sachsen och vistades derefter
på slottet Lichtenberg, vid Wittenberg, till 1545,
då hon, som 1535 blifvit enka, slog sig ned på sitt
enkesäte i Spandau. Der lefde hon i stor fattigdom
och blef till slut både blind och lam. Död 1555.
E. Ebg.
Elisabet (Isabella), dansk drottning, kejsar Karl
V:s syster, f. i Bruxelles 1501, vigdes 1514 vid
den danske konungen Kristian II och blef moder till
sex barn, af hvilka tre dogo i späd ålder. Hon var
sin gemål i hög grad tillgifven och följde honom
(1523) i hans landsflykt. Liksom denne öfvergick hon
1524 till den lutherska läran. Hon afled 1526 på en
landtgård nära Gent.
E. Ebg.
Elisabetgrad (Jelissavetgrad), befäst stad och
militärstation i ryska guvern. Cherson, vid floden
Ingul. 31,962 innev. (1873). Liflig handel. Stor
hästmarknad. Staden anlades 1754 och uppkallades
efter tsarinnan Elisabet.
Elisabetinnor, en qvinlig orden inom den
romersk-katolska kyrkan. Den bildade sig efter den
heliga landtgrefvinnan Elisabets af Thüringen
förebild och har samma ändamål som de barmhertiga
systrarnas orden.
Elisabetorden. 1. Kejserlig österrikisk militärorden,
som stiftades 1750 af kejsarinnan Elisabet
Kristina, Karl VI:s gemål, för 20 generaler
och öfverstar, hvilka måste hafva tjenat minst
trettio år. 1771 förnyades orden, under namnet
Elisabet-Teresianska militärstiftelsen, och erhöll
då tre klasser, med årliga pensioner: å 1,000,
800 och 500 floriner. Numera är riddarnas antal
21. Ordenstecknet är en i guld infattad åttastrålig
stjerna, som bäres i svart band. Ordensdagen är
d. 19 Nov. – 2. Kongl. bajersk fruntimmersorden,
som stiftades 1766 af kurfurstinnan Elisabet Augusta,
gemål till kurfursten Karl Teodor af Pfalz-Bajern. Den
reorganiserades 1873, och medlemmarnas antal är numera
oinskränkt. Det enda vilkoret för att blifva intagen
i orden är att kunna uppvisa åtta anor och tillhöra
den katolska bekännelsen. Ordenstecknet utgöres af ett
hvitt emaljeradt kors, med den hel. Elisabets bild,
och bäres i blått band med röda kanter.
Elisabetpol (Jelissavetpol). 1. Guvernement i ryska
ståthållareskapet Transkaukasien. Arealen 43,632
qv.-kilom. (792,4 qv.-mil). 593,784 innev. (1875). Det
sträcker sig på ömse sidor om Kur och begränsas
i n. och s. af väldiga bergsryggar om 3–4 tusen
m. höjd. Silkesodling. 25 proc. af innevånarna äro
muhammedaner. – 2. (Gandja) Hufvudstad i nämnda
guvernement, vid Gandja, en biflod till Kur. 15,439
innev. (1873). Staden var turkisk besittning till
1804, då den intogs af ryssarna under Tsitsianov och
uppkallades efter Alexander I:s gemål, Elisabet.
Elisabethstadt, T. (Magyar. Ebesfalva och
Erszébetváros), kunglig fristad i siebenburgska
komitatet Kis-Kykyllö, vid floden Nagy-Kykyllö. Omkr.
3,000 innev. Ull- och vinhandel.
Elisabet-stil (Eng. Elizabethan style
l. architecture) kallas den tunga, men rika och
praktfulla stil, som, under 1500-talets senare hälft
(drottning Elisabets regeringstid) utbildade sig i
den engelska arkitekturen, måhända genom holländskt
inflytande. Den utgör en blandning af gotik och
renaissance och framträder i synnerhet i den tidens
adliga landtegendomar. Dessa sakna italienska
och franska gårdsanläggningar och utmärka sig i
stället genom en ogenerad, pittoresk gruppering af
byggnadsmassorna medelst flyglar eller framspringande
hörnpaviljonger med barocka krön. Midtbyggnaden
innesluter långa gallerier och stora salar med höga
fönster. Det hela är mera storartadt och prålande än
angenämt och beqvämt. Formbildningen är godtycklig
samt ofta svulstig och smaklös. Bland exempel på
denna arkitektur må nämnas palatsen Wollaton house
och Holland house.
Elisa Selbiz, pseudonym för den tyska
romanförfattarinnan Ahlefeld, C. S. L. W. von.
Elisifs visa ("I Östgiötha bodde en herre sva böld"
o. s. v.), en dikt om ett af konung Albrekt och hans
tyske gunstling "den långe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
