- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 4. Duplikator - Folkvandringen /
429-430

(1881) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Elizondo - Eljaröd - Eljen - Elkesaiter - El-khalil - Elko - Ella - Elle - Elleholm - Ellekors, ett mystiskt skyddstecken. Se Alfkors. - Ellekulla - 1. Ellenborough, Edward Law, baron E. - 2. Ellenborough, Edward Law, earl of E., engelsk statsman - Ellendt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Elizondo, stad i spanska prov. Navarra, i den
folkrika, af Bidassoa genomflutna Baztandalen,
hvilken fordom egde en sjelfständig republikansk
författning. Omkr. 1,500 innev. Koppar- och
blygrufvor.

Eljaröd (Elgaröd), socken i Kristianstads län,
Albo härad. Arealen 2,432 hekt. (4,927 tnld). 763
innev. (1879). Annex till Andrarum, Lunds stift,
Albo och Jerrestads kontrakt.

Eljen, Ung., Lefve! Hurrah! Vivat!

Elkesaïter (Elkesséer), en teosofisk sekt
bland de judekristne. Namnet härrör från sektens
fabelaktige stiftare, Elxai. Deras omkring år 100
skrifna bok vittnar öfver hufvud om esseiska åsigter,
endast med den skilnaden att äktenskapet anbefalles.

El-khalil ("vännen"), arabernas benämning på staden
Hebron.

Elko, stad i nordamerikanska staten Nevada, vid
Pacific-banan, 1,567 m. (5,278 f.) öfver hafvet. Det
anlades 1869 och har till följd af traktens rika
silfvergrufvor gått raskt framåt, så att det 1880
hade omkr. 7,000 innev.

Ella, Forneng. Aelle, konung i Northumberland
(England), är genom nordiska fornsagor bekant för sina
strider med de frejdade vikingarna Ragnar Lodbrok och
dennes söner. Sedan han omkr. 850 besegrat Ragnar,
kastade han denne i en ormgrop, der han omkom. Men
Ragnars söner hämnades fadern. De kommo till England
med härsmakt, besegrade Ella, ristade blodörn på
honom och läto honom sålunda dö en ryslig död.

Elle (Fornn. Elli), nord. mytol., "ålderdomen", Lokes
amma. Med henne kämpade Tor, utan att kunna kufva
henne, hvaremot hon genom att "slå krokar" lyckades
bringa det derhän, att styrkans gud "föll på knä med
ena benet".

Elleholm. 1. Socken i Blekinge län, Listers
härad. Arealen 738 hekt. (1,495 tnld). 378
innev. (1879). Annex till Mörrum, Lunds stift,
Listers och Bräkne kontrakt, – 2. Egendom i socknen
af samma namn. 3 7/9 mtl med underlydande. Den är
utmärkt vackert belägen på en holme vid Mörrums-åns
utlopp i Östersjön. Redan under medeltiden var E. ett
ansenligt gods, som jämte ett befäst slott tillhörde
ärkebiskopen i Lund. I början af 15:de årh. var det
bortförpantadt till riddaren Axel Petersson (Tott),
men inlöstes 1424. År 1460 omtalas Kristian von Hagen
såsom höfvidsman på E. Ett århundrade senare hade
Hartvig Bilde E:s slott och län såsom pant af kronan,
till hvilken det kommit genom reformationen, och fick
genom ett kungabref af d. 26 April 1561 tillstånd att
öfverlåta panten till Arild Ugerup. På 1860-talet
egdes godset af länsgrefvinnan L. K. Danner. –
Fordom fans på holmen en obetydlig stad, hvilken d. 3
Febr. 1450 fick köpstadsprivilegier af ärkebiskop
Tuve. Någon betydelse hade den aldrig. Privilegierna
förnyades d. 21 Juli 1584, men förlorades d. 31
Jan. 1600, och E. reducerades till en öppen bondby.

Ellekors, ett mystiskt skyddstecken. Se Alfkors.

Ellekulla, socken i Vestergötland, Elfsborgs län,
Marks härad. Arealen 4,911 hekt. (9,847,3 tnld).
798 innev. (1879). Annex till Torestorp,
Göteborgs stift, Marks och Bollebygds kontrakt.

1. Ellenborough [-börro], Edward Law, baron
E., engelsk statsman, föddes d. 16 Nov. 1750. Han
började sin bana som advokat och vann stort anseende
genom det utmärkta sätt, hvarpå han 1787 försvarade
Warren Hastings inför öfverhuset. 1802 blef han
öfverdomare vid King’s bench och upphöjdes samtidigt
till peer. 1806 erhöll han säte i lord Grenvilles
kabinett, men bibehöll likväl sitt öfverdomareämbete
och blef derför skarpt klandrad. E. ansågs för
en utmärkt kännare af den engelska handelsrätten,
men beskylldes för väld i domareämbetets utöfning.
Död d. 13 Dec. 1818.

2. Ellenborough [-börro], Edward Law, earl of
E., engelsk statsman, den förres son, föddes d. 8
Sept. 1790. Han var 1828–30 president uti India
office och blef 1842 generalguvernör öfver Ostindien,
hvarifrån han utförde ett lyckligt hämdkrig mot
Afganistan, men måste 1844 lemna sitt embete, emedan
Ostindiska kompaniet fann hans politik för krigisk och
kostsam. Hans uppträdande i Afganistan rönte skarpt
ogillande i parlamentet. Särskildt klandras en af
honom utfärdad proklamation, i hvilken han lyckönskade
hinduerna för det de återeröfrat portarna till
afgudatemplet i Somnath. 1844 upphöjdes han af
drottning Victoria till viscount af Southam och earl
of E., och kort derefter utnämndes han till förste
amiralitetslord, från hvilket ämbete han tog afsked
1846, då Peels ministèr störtades. 1858 blef han i
ministèren Derby president för kontroll-ämbetet; men
till följd af ett misstroendevotum i underhuset måste
han s. å. nedlägga sin befattning. 1864 uppträdde
han i öfverhuset med värma för Danmarks sak.
Död d. 22 Dec. 1871.

Ellendt. 1. Friedrich Theodor E., tysk skolman och
filolog, f. 1796, blef filos. doktor 1819, ej långt
derefter öfverlärare vid ett gymnasium i Königsberg,
1825 tillika e. o. professor i fornkunskap vid
universitetet i nämnda stad och sedermera rektor
vid gymnasium i Eisleben. Död 1855. E. utgaf en
stor mängd pedagogiska och filosofiska skrifter,
bl. a. en latinsk läsebok (1826; 12:te uppl. 1852)
och Lateinische grammatik für untere classen (1838; 21
uppl., i bearbetning af Seyffert, 1880), som båda, i
öfversättningar och bearbetningar (af J. A. Dahlström
och N. Ehrnberg m. fl.) varit mycket använda
i svenska skolor, vidare Lehrbuch der geschichte
(1827; 4:de uppl. 1853) och Lexicon Sophocleum (1835;
2:dra uppl., utg. af Seyffert, 1872). – 2. Johan Ernst
E.,
tysk skolman och filolog, den förres broder,
f. 1803, blef 1838 direktor vid ett af Königsbergs
gymnasier, hvilket han genom kraft och duglighet
räddade från förfall och inom kort bragte till en
hög grad af blomstring. 1844 blef han hedersdoktor
i Königsberg. Död 1863. Skrifter: "Materialien zum
übersetzen aus dem lateinischen für die mittlern
classen" (1842; 4:de uppl., utg. af Seyffert, 1871)
samt de efter hans död af sonen d:r Georg E. utgifna
tre Homerische abhandlungen (1864) och Loci paralleli
ad Homeri carmina
(1874 o. f.), E:s förnämsta arbete.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Apr 24 21:43:44 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfad/0221.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free