Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Elliot, Henry Miers, baron, engelsk historieskrifvare - Elliott, Ebenezer, engelsk folkskald - Elliott, Charles Loring, nordamerikansk målare - Ellips - Ellipsoid - Elliptisk polarisation, fys. Se Polarisation och Dubbelbrytning - Ellis, William, engelsk missionär - Ellis, Alexander John, engelsk fonetiker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skreterare i ostindiska styrelsens utrikesdepartement. Död
1853. Han utgaf Supplement to the glossary of the
indian terms (bd I, 1846; riy, tillökad upplaga
1869, med titeln Memoirs of the history, folklore
and distribution of the races of the North western
provinces of India) och Bibliographical index to
the historians of muhammedan India (bd I, 1849). Det
oerhörda och utomordentligt vigtiga material han
samlat till Indiens historia utgafs 1867–77 af
J. Dowson, under titeln The history of India, as
told by its own historians: The muhammedan period.
Elliott [äljått], Ebenezer, engelsk folkskald,
föddes 1781 nära Sheffield. Fadern, en dissenter
och glödande republikan, var uppsyningsman vid ett
jerngjuteri, hvarest äfven E., enär han som barn
visade föga begåfning, redan vid tolf års ålder blef
anställd. Läsning af poesi och en innerlig kärlek
till naturen, tände hos honom den poetiska gnistan,
och genom ihärdig flit sökte han utplåna bristerna i
sin uppfostran. Senare öppnade han för egen räkning
en jernhandel i Sheffield. Några af honom 1823
utgifna dikter blefvo ej bemärkta; men sedan han med
hänförelse kastat sig in i reformsträfvandena 1830,
väckte hans Cornlaw rhymes (1831) stort uppseende och
slog ned som en bomb. Den sanna och energiska känsla,
som uttalar sig i dessa qväden, vann, trots deras
många fel mot den goda smaken, allmänt erkännande,
och den naturliga vältalighet, med hvilken E. förde
de fattiges och förtrycktes sak, förskaffade honom ett
stort inflytande på massorna. Död 1849. Utom Poetical
works (1840) skref E. flere prosastycken, och 1850
utkom en posthum diktsamling More verse and prose.
Elliott [äljått], Charles Loring, nordamerikansk
målare, f. 1812, d. 1868, lärjunge af Trumbull,
blef 1846 medlem af The national acadeiny i New
York och anses hafva varit sin tids mest framstående
porträttmålare i Nord-Amerika. Bland hans porträtt,
som uppgå till ett högst betydligt antal och äro
utmärkta för stor likhet och kraftig kolorit, må
nämnas J. F. Cooper.
Ellips (Grek. elleipsis, brist, af elleipein,
qvarlemna, utelemna). 1. Gramm. och retor.,
utelemnande af en för talets fullständighet
nödvändig, men genom det grammatiska sammanhanget
lätt supplerad satsdel. Denna talfigur användes ofta
för att förläna en tanke ett kraftigare uttryck. Mest
förekommer den i ordspråk o. d. Jfr Aposiopesis. –
2. Geom. En kroklinie, så beskaffad, att summan af
afstånden från hvarje punkt på densamma till tvänne
fasta punkter är konstant, d. v. s. alltid lika. De
fasta punkterna kallas brännpunkter (foci), och
afstånden mellan en ellipspunkt och brännpunkterna
få namn af brännpunktsradier (radii vectores). I
öfverensstämmelse med denna definition kan ellipsen,
medelst en tråd, uppritas på följande sätt. Ändarna af
tråden, hvars längd bör vara lika med summan af radii
vectores, fästas i brännpunkterna, hvarefter tråden
hålles spänd medelst ett stift, som föres omkring. Vid
denna rörelse beskrifver stiftet en ellips. Den räta
linie, som går genom de båda brännpunkterna, kallas
ellipsens större axel. Den mindre
axeln skär den större midt i tu under räta
vinklar. Axlarnas skärningspunkt är ellipsens
medelpunkt. Afståndet mellan brännpunkterna,
uttryckt i den större axeln såsom enhet, kallas
ellipsens excentricitet, och ju mindre detta
förhållande är, dess mera närmar sig ellipsen en
cirkel. Cirkeln kan betraktas som en ellips, hvars
brännpunkter sammanfalla eller hvars excentricitet är
noll. Kallas den större halfaxeln a, den mindre b,
så är ellipsens yta [pi]ab ([pi] = 3,14159). Ljusstrålar,
som utsändas från den ena brännpunkten, återkastas
från ellipsens periferi (tänkt såsom speglande) till
den andra. Deraf namnet brännpunkt, focus. Ellipsen
är en af de s. k. koniska sektionerna (se d. o.) och
uppkommer derigenom att ett plan genomskär konens
alla alstringslinier. – I astronomien spelar
ellipsen en vigtig rol. Enligt Kepler röra sig
nämligen planeterna i elliptiska banor, hvilkas
ena brännpunkt sammanfaller med solens medelpunkt.
A. M-y.
Ellipsold, matem., en buktig yta af 2:dra graden,
med tre i allmänhet olika axlar. Genomskärningen med
ett plan är alltid en ellips. Om två axlar äro lika
stora, kan ytan anses uppkomma derigenom att en ellips
svängt sig omkring sin ena axel. En sådan yta kallas
rotations-ellipsoid eller sferoid. Den är afplattad
eller förlängd, allt efter som svängningen sker
omkring ellipsens mindre eller större axel. Jorden
äfvensom himlakropparna i allmänhet hafva formen af
afplattade sferoider. A. M-y.
Elliptisk polarisation, fys. Se Polarisation och
Dubbelbrytning.
Elllis, William, engelsk missionär, f. 1795,
skickades 1816 af Missionary society i London till
Söderhafsöarna, hvilka han beskref i de värdefulla
arbetena Narrative of a tour through Hawaii (1826)
och Polynesian researches (1829; ny uppl. 1853). 1824
återvände han till England, hvarifrån han sedermera
företog åtskilliga missions- och forskningsfärder till
öriket Madagaskar, på hvars religiösa och politiska
förhållanden han utöfvade ett stort inflytande. Sina
iakttagelser och erfarenheter i nämnda rike skildrade
han i Three visits to Madagascar during the years
1853, 1854, 1856 (1858) och Madagascar revisited
(1867), hvilka arbeten anses vara utmärkta bidrag
till kännedomen om Madagaskar. Död 1872. – Hans
hustru i andra giftet, Sarah Ellis, född Stickney,
f. omkr. 1812, d. några dagar efter mannen, har
vunnit ett namn genom arbetena The women of England
(1838; "Englands qvinnor", 1855) och The daughters
of England (1842; "Englands döttrar", 1856) m. fl.,
i hvilka hon häfdade qvinnans rätt till en friare
social ställning.
Ellis, Alexander John (ursprungl. Sharpe), engelsk
fonetiker, f. 1814, graduerades 1837 i Cambridge,
har offentliggjort en mängd afhandlingar öfver
flere olika ämnen i "Proceedings", utgifna af Royal
society (af hvilket sällskap han blef medlem 1864),
samt författat ett betydligt antal skrifter af
fonetiskt och fonografiskt innehåll, bl. a. Alphabet
of nature (1845), An extension of phonography
to foreign languages (1848), Universal writing and
printing (1856) och On
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
