Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ellis, Alexander John, engelsk fonetiker - Ellissen, Adolf, tysk literaturhistoriker och politiker - Ellitschpur, stad och distrikt i Ostindien. Se Ellichpur. - Ellor - Ellora - Ellwangen - El-Makin - 1. Elmblad, Per Magnus, skolman och prest
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
early english pronunciation with especial reference
to Chaucer and Shakspeare (1869–71).
Eliissen, Adolf, tysk literaturhistoriker och
politiker, f. 1815 i Lüneburg, d. 1872 i Göttingen,
egnade sig först åt medicinska studier, men öfvergick
sedan till forskning i historia, literatur och
språkvetenskap, uppehöll sig flere år i Berlin och
Paris samt gjorde 1838 och 1860 vetenskapliga resor
till Grekland. 1840 utgaf han, under titeln Thee- und
asphodelosblüten, en samling metriska bearbetningar
af kinesiska och nygrekiska dikter. 1842 slog han
sig ned i Göttingen, och 1847 fick han anställning
vid universitetsbiblioteket derstädes. Från 1848
spelade han en framstående politisk rol inom sitt
fädernesland. 1849–55 var han medlem af hannoveranska
andra kammaren och sedan 1854 dess president. Med
glänsande vältalighet protesterade han emot
regeringens reaktionära afsigter, hvaraf följden blef,
att honom vägrades återinträde i kammaren och att han
måste på nytt öfvertaga sin anspråkslösa syssla såsom
bibliotekssekreterare. Detta hindrade honom dock ej
att såsom president inom göttingska borgerskapets
styrelsekollegium under flere år verka gagneligt
för stadens bästa. 1864 inträdde han å nyo i andra
kammaren, såsom representant för Osnabrück, och 1866,
efter welfiska husets fall, i den konstituerande
riksdagen, preussiska "Abgeordnetenhaus" och den
hannoverska provinsiallandtdagen. Tillika med sina
nationalliberale vänner och landsmän, Bennigsen,
Miquel m. fl., arbetade han energiskt för den tyska
nationens politiska framåtskridande och andliga
frihet. På det kyrkliga området uppträdde han emot
det stela och trångbröstade i lutherdomen samt yrkade
på en friare uppfattning. Af E:s literära arbeten
må ytterligare nämnas: Versuch einer polyglotte der
europäischen poesie (1846), Beiträge zur geschichte
Athens nach dem verlust seiner selbständigkeit
(1848), Voltaire als politischer dichter (1852) och
Analekten zur mittel- und neugriechischen literatur
(1855–62).
Ellitschpur, stad och distrikt i Ostindien. Se
Ellichpur.
Ellor (Ellur), stad i britiska Ostindien,
presidentskapet Madras, distriktet Godavari. 25,487
innev. (1872). Säte för en evangelisk och en katolsk
mission.
Ellora, by i britisk-ostindiska lydstaten
Haiderabad, 11 kilom. (1,5 mil) n. v. om Daulatabad,
ryktbar genom sina underbara grott-tempel. Än
har den hårda röda graniten blifvit bearbetad
till flere öfver hvarandra liggande våningar,
än är den öfverliggande bergmassan bortsprängd,
så att templen ligga fria i de sålunda genom konst
bildade fördjupningarna. Templens antal uppgår
till omkr. 30. De 10 sydligaste äro af buddhistiskt
ursprung, och bland dessa är Visvakarmas. från 8:de
årh. e. Kr., det mest anmärkningsvärda, genom sina
vackra skulpturarbeten. Det största af de följande
14 brahmanska templen är Kailasa (d. ä. de saligas
boning), från 9:de årh. e. Kr. En stor konstgjord
fördjupning bildar en gård af 45 m. (150 f.) bredd
och 80 m. (270 f.) längd, uti hvilken man i den
qvarstående delen af klippmassan
uthuggit ett skenbart fristående tempel, med försalar,
kapell och korridorer – allt blomstrande under en
rikedom af plastiska ornament. En qvadratisk försal
leder in till hufvudtemplet, hvilket utom sjelfva
tempelrummet, som är 31 m. (104 f.) långt och 17
m. (57 f.) bredt, har sju symmetriskt liggande
sidokapell. Taket uppbäres af sexton i fyra rader
ställda stenpelare af 5 m. (17 f.) höjd. Medelst
stenbjelkar äro dessa pelare förbundna med ur
väggen framträdande pilastrar, så att det hela
delas i fem skepp, af hvilka midtskeppet är högre
än sidoskeppen och förer in till ett mindre rum,
en helgedom, som bevakas af tvänne jättefigurer och
innehåller gudens ur klippan uthuggna bild. Väggarna
äro täckta af bildverk, framställande den indiska
mytologiens gudomligheter jämte strider ur
Ramayana och Mahabharata. I den tredje, norra,
afdelningen, hvars tempel hafva en blandad karakter
(hvarken rent buddhistisk eller rent brahmansk), är
Dhumarlena-grottan den märkligaste. Den är hållen i
brahmansk stil, men de deri uppställda gudomligheterna
äro sjivaitiska.
Ellwangen, hufvudstad i würtembergska Jaxt-kretsen,
vid floden Jaxt. 4,451 innev. (1875). Stora
hästmarknader. På den ena af de båda höjder,
mellan hvilka staden ligger, står den praktfulla
vallfärdskyrkan Maria af Loreto, som årligen besökes
af tusentals pilgrimer.
El-Makin l. El-Macin, Georgius, arabisk
historieskrifvare, f. 1223 i Egypten, d. 1273 i
Damaskus, fortsatte och förkortade Tabaris berömda
verldshistoria, som sträcker sig till 914. En del
af detta arbete – från Muhammeds tid till 1118 –
öfversattes på latin af Th. Erpenius ("Historia
saracenica", 1624) och på franska af P. Vattier
(L’histoire mahométane, ou les 49 chalifes de Macine,
1657). Texten utgafs 1625 af Erpenius. Jfr Arabisk
literatur.
Elmblad. 1. Per Magnus E., skolman och prest, föddes
i Linneryds socken af Kronobergs län d. 21 April 1806,
blef student i Lund 1827 och fil. doktor 1835, aflade
prestexamina och prestvigdes s. å., tjenstgjorde 1837
dels såsom vice kollega och dels såsom pastorsadjunkt
i Jönköping, studerade ytterligare vid universiteten
i Lund och Köpenhamn 1837–39 och blef 1840 lärare vid
uppfostringsanstalten å Barnängen (i Stockholm). 1845
utnämndes han till lektor i teologi och filosofi vid
Stockholms gymnasium, och omhänderhade såsom sådan
flere gånger rektorsämbetet. Från lektorsbefattningen
erhöll han 1880 afsked med pension. – Såsom en
begåfvad och nitisk predikant har E. haft ganska
stor betydelse för de kristliga rörelserna i vårt
land. "Genom hans uppträdande i Jönköping (1837)
tändes der en eld, som gjorde denna stad till en härd
för evangelii predikan i vida kretsar", och sedermera
var han under flere årtionden en af hufvudstaden
flitigaste predikanter. Det var i främsta rummet han,
som (1851) genomdref beslutet att det s. k. Engelska
kapellet (Betlehemskyrkan) åter skulle öppnas för
offentliga gudstjenster, sedan det ända från 1842 –
då den engelske metodistpredikanten G. Scott genom
ett folkupplopp nödgades att jämte sin familj lemna
Sverige – hållits stängdt af myndigheterna, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
