- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 4. Duplikator - Folkvandringen /
453-454

(1881) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Emancipatio - Emancipation - Emancipationsakten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

lag, blef fri från fadersmakten och fick rätt att
råda öfver sig och sitt gods. R. Tdh.

Emancipation (se Emancipatio), frigörelse från
ett tillstånd af omyndighet, underordnande eller
rättslöshet och ernående af fri sjelfbestämningsrätt
och jämnlikhet med andra. – Judeemancipationen,
judarnas befrielse från den rättslöshet och de
inskränkningar, under hvilka de lefde i medeltidens
samhällen och långt in i den nyare tiden, samt
tillerkännandet af medborgerliga rättigheter åt nämnda
folk. Jfr Judar.Qvinnoemancipationen, qvinnans
befrielse från de inskränkningar i hennes menskliga
rättigheter, hvilka hon genom lag och sed varit och,
till en del ännu, är underkastad, samt hennes höjande
till rättslig likställighet med mannen. – Arbetet
för qvinnans emancipation tillhör företrädesvis vårt
århundrade, fastän förebud till detsamma i äldre tider
ej saknats. Upplysningstidehvarfvet (senare hälften
af 18:de årh.) banade vägen för denna, likasom för
andra humanitetsfrågor, och redan under franska
revolutionen framträdde krafvet på qvinnans sociala
likställighet med mannen. Efter proklamerandet af
menniskans rättigheter afgåfvo qvinnoemancipationens
anhängare en förklaring om qvinnans rättigheter. En
petition till konventet om rösträtt för qvinnan
(1792) lemnades emellertid utan afseende, och alla
politiska qvinnoklubbar stängdes (i Nov. 1793). Först
efter Julirevolutionen (1830) upptogs i Frankrike
qvinnoemancipationsfrågan å nyo. Hon stod då i det
närmaste samband med socialismen. Enligt Saint-Simon,
hvilkens skrifter kort förut utkommit, bör qvinnan
vara likställd med mannen både inom familjen, staten
och kyrkan, "så att samhällsindividen, som hittills
varit mannen allena, hädanefter blifver mannen och
qvinnan". Samhället skulle blifva hvad det bör vara
först då, när det qvinliga elementet der ingår
såsom en verksam kraft jämte och i förening med
det manliga. Samma tanke har sedermera utvecklats
af Theodore Parker i hans predikan "Om qvinnans
offentliga verksamhet". Inom literaturen blef George
Sand (madame Dudevant) den kraftigaste förkämpen för
qvinnoemancipationen, liksom madame de Staël varit
det på den första revolutionens tid.

Men det var icke företrädesvis Frankrike, som nådde de
praktiska resultaten af idén om qvinnans jämnlikhet
med mannen. Det blef England och Nord-Amerikas
Förenta stater.

Nutidens sträfvanden för qvinnans frigörelse afse dels
att göra henne borgerligt myndig och skaffa henne full
handlingsfrihet i fråga om äktenskaps ingående samt
göra henne inom äktenskapet till mannens jämnlike,
äfven med hänsyn till rättigheten att besitta och
förvärfva egendom; dels att gifva henne tillträde
till sådana yrken och sysselsättningar, som förut
varit mannen förbehållna; dels att bereda henne
samma tillfällen till undervisning och bildning som
mannen; dels slutligen att skaffa henne politiska
rättigheter. – I de flesta civiliserade lands lagar
hafva inskränkningarna i qvinnans rätt att efter eget
val ingå äktenskap undanrödts. I Sverige är qvinnan
vid 25 års ålder fri från dessa inskränkningar. Endast
adelns döttrar stå fortfarande

under "giftoman". Den gifta qvinnans rätt att
sjelf förfoga öfver sin egendom är i de flesta
europeiska land mer eller mindre fullständigt
genomförd. Detsamma är fallet med ogift qvinnas
myndighet, hvilken i Sverige ännu ej inträder vid
samma ålder som mannens, utan först vid fyllda 25
år. – Öfverallt har qvinnan fått tillträde till
en mängd sysselsättningar, från hvilka hon förut
varit utestängd. Dertill har mäktigt bidragit den
moderna industriens utveckling; denna har alltmer
undanträngt husslöjden och sålunda allt trängre
begränsat de verksamhetsarter, till hvilka qvinnan
förr uteslutande var anvisad, hvarigenom krafvet på en
utvidgning af hennes verksamhetsområde blifvit alltmer
oafvisligt. De gamla, skråmässiga inskränkningarna
i qvinnans verksamhet hafva småningom öfverallt
upphäfts. Hon har fått tillträde till handel,
handtverk, post- och telegraftjenster m. m. – I
fråga om tillfällen till undervisning och bildning
har qvinnan ännu icke på långt när kunnat ernå
samma fördelar som mannen. Försök att afhjelpa
detta missförhållande hafva gjorts dels genom att
göra skolorna gemensamma för båda könen (hvilket
t. ex. är fallet med de svenska folkskolorna och
åtskilliga skolor i Nord-Amerika), dels genom att
inrätta särskilda flickskolor. – Men så länge qvinnan,
såsom i Sverige, är faktiskt utesluten från statens
allmänna läroverk för gossar, vid vid hvilka läroverk
undervisningen är kostnadsfri, kan ej likställighet
sägas vara uppnådd. I universitetsundervisningen
har qvinnan mångenstädes fått del såväl derigenom
att särskilda qvinliga akademier inrättats (t. ex. i
Boston, Newyork, Filadelfia, London, Petersburg och
Moskva), som derigenom att tillträde till de vanliga
universiteten beredts qvinnor, hvilket numera skett
äfven i Sverige. – Frågan om att göra qvinnan delaktig
af politiska rättigheter har hittills diskuterats
hufvudsakligen i England och Nord-Amerikas Förenta
stater. I några få af dessa stater har qvinnan redan
erhållit politisk rösträtt (i Vermont, Nebraska och
Wyoming). Den sydamerikanska republiken Chile gaf
qvinnorna rösträtt år 1876. I England har qvinnan
redan fått kommunal rösträtt, och frågan om hennes
rösträtt vid parlamentsval diskuteras lifligt. Stuart
Mill, Fawcett och J. Bright hafva energiskt
arbetat för denna sak. I Sverige eger qvinnan, med
några få inskränkningar, kommunal rösträtt, genom
kommunalförfattningarna af d. 21 Mars och d. 23 Maj
1862. – Katolikernas emancipation (i England). Se
Emancipationsakten.Lifegnes emancipation. Se
Lifegenskap.Slafemancipation. Se Slafveri.
A. F. Å.

Emancipationsakten l. Katolikernas emancipationsakt
(Eng. the catholic emancipation l. relief act),
en d. 13 April 1829 i England stiftad lag, enligt
hvilken katolikerna fingo rätt till säte och stämma
i parlamentets bägge hus och tillträde till de
flesta ämbeten, med undantag af riksföreståndare-,
lordkanslers- och storsigillbevarare-ämbetena samt
chefskapet för styrelsen öfver Irland. För att komma
i åtnjutande af dessa rättigheter måste katolikerna
afsvärja hvarje tanke på att omstörta den bestående

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:40:18 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfad/0233.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free