Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Embolus - Embonpoint - Emborg - Embouchure - Embrassera - Embrochera - Embrun - Embryo - Embryologi - Embryonisk - Embryotomi - Embuscade - Emden - Emendera - Emergenser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i hjernarterer liknar mycket hjernblödning eller
blodslag i hjernan och medför ofta hastig död. Då
var eller ruttnande ämnen inkommit i blodet,
bildar sig vanligen en mängd spridda emboliska
härdar såväl uti inre organ, som under den yttre
huden, och dessa få då namn af metastatiska
abscesscr. (Se vidare Pyemi och Septikemi.)
F. B.
Embonpoint [angbångpåäng], Fr. (egentl. en bon point,
"i godt stånd"), fyllighet, godt hull, korpulens,
fetma.
Emborg, by i östra Jylland, Århus amt,
vid sjön Mos, med ruiner af det berömda Öms
kloster. Detta cistercienskloster stiftades
1160 (1165?), men fick först 1172, efter flere
flyttningar, stadigvarande plats. Det tillhörde
under medeltiden Århus biskopsstift, men lades efter
reformationen, liksom de öfriga cisterciensklostren,
under abboten i Sorö. Öms kloster upphäfdes 1560
och förändrades till ett kungligt slott, Emborg
l. Emsborg, hvilket dock nedrefs redan omkr. 1565.
V. Ebg.
Embouchure [angbousjyr], Fr. (af bouche, mun,
mynning), mynning, utlopp. – Musikt., dels munstycket
i blåsinstrument, dels sättet för "anblåsningen"
och läpparnas ställning, hvaraf i mycket tonens renhet
och skönhet bero. A. L.
Embrassera [ang-], Fr. embrasser (af bras, arm),
omfamna; krigsv., bringa emellan två eldar.
Embrasure [angbrasyr] Fr. (af embraser, antända,
sticka i brand). 1. Befästningsk., en kanonglugg i en
fästningsmur eller en öppning i ett jordbröstvärn,
genom hvilken en bakom stående kanon skjuter. –
2. Fönster- eller dörröppning i en mur.
G. U.
Embrochera [ang-], Fr. embrocher (af broche,
stekspett), fäktk., ränna värjan genom lifvet
på någon.
Embrun [angbröng], befäst stad i franska
depart. Hautes-Alpes, på en klippa vid
Durance. Omkr. 4,000 innev. Katedral. Ylle- och
bomullsmanufakturer. Staden – fordom Ebrodunum – hade
redan 364 en biskop, blef i 9:de årh. ärkebiskopssäte
och är bekant genom flere koncilier. Biskopsdömet
upphäfdes 1790.
Embryo (af Grek. en, i, och bryon,
växande). 1. Zool., anat., det i ägget inneslutna
fostret hos menniskan och djuren. – I det befruktade
ägget hos menniskan och de högre djuren visar
sig embryot i sin första anläggning som en
oval, sköldformig upphöjning å en af äggets
inre hinnor. Häri bildar sig en långsgående
ränna, hvars sidokanter växa upp, förena sig med
hvarandra och omsluta en kanal, i hvars öfre ände,
"hufvudänden", utveckla sig hjernan och hufvudet
samt i den öfriga delen ryggmärgen, som slutar nedåt
med en tillspetsad ände, "svansänden". Långs med och
omslutande denna kanal bilda sig sedan ryggkotor
i en rad (ryggraden). På motsatta sidan hopväxa
andra hinnor till bröst- och bukväggar, omslutande
bröst- och bukinelfvorna. Tvänne särskilda par
knoppformiga bihang, en tid liknande fiskarnas
fenor, utbilda sig småningom till öfre och nedre
extremiteter. Utvecklingen är i början ganska lika
för menniskan och de högre djuren, äfvensom för de
olika könen. Först småningom och gradvis forma sig
de särskilda organen i olika riktning hos olika arter
och kön. – De förhållanden, under hvilka embryot
utvecklar sig, och den tid, som dertill erfordras,
äro för olika djurklasser och arter högst olika. Så
t. ex. stannar embryot inom moderns kropp hos
menniskan i 40 veckor och hos däggdjuren en längre
eller kortare tid, ända tills det är fullt utbildadt,
då det födes samtidigt med ägget, hvars hinnor brista
vid födelsen. Hos foglarna deremot sker den egentliga
fosterutvecklingen först sedan det befruktade
ägget blifvit genom "värpningen" bragt i dagen, och
"utkläckningen" ur ägget sker först sedan värme,
framkallad antingen på artificiel väg eller genom
fogelns liggning, bragt embryot till mognad. Hos
fiskarna och vissa amfibier, t. ex. grodorna,
befruktas ej äggen ("rommen") förr än de lenmat
moderkroppen, och först derefter börjar embryot sin
utveckling. Se Foster och Ägg. – 2. Bot. Se Växtämne.
F. B.
Embryologi (af Grek. embryon, foster, och logos,
vetenskap), vetenskapen om embryots utveckling. Se
Embryo.
Embryonisk (Embryotisk), som har afseende på
embryot; liknande ett embryo, ofullgången, outvecklad.
Embryotomi (af Grek. embryon, foster, och tome,
skärning), en i förlossningskonsten använd, redan
af Hippokrates känd operation, bestående i fostrets
sönderstyckning inuti lifmodern. Denna operation
missbrukades på ett rått och mördande sätt i medlet
af förra århundradet, i synnerhet i Tyskland, så att
flere framstående läkare uppträdde mot densamma,
men gingo väl långt, då de alldeles förkastade
metoden. Operationen, som i våra dagar utföres endast
på redan döda foster, kan stundom blifva nödvändig, i
synnerhet när man försummat att i tid använda mildare
metoder, såsom "vändning" m. m. E. utföres antingen
genom att med hvasst instrument öppna fostrets
bröst- och bukhåla och uttaga inelfvorna, hvarigenom
fosterkroppen minskas (exenteration), eller genom
att skilja hufvudet från bålen (dekapitation).
F. B.
Embuscade [angbyskad]. Fr. (af Fornhögt. bûisc,
buske), krigsv., bakhåll.
Emden, stad i preussiska prov. Hannover, nära
Ems, med hvilken flod staden står i förbindelse
genom en kanal. 12,874 innev. (1875). Vackert
rådhus. Tillverkning af tobak, läder, såpa, socker,
choklad, bränvin, ylle- och bomullstyger. Staden
har två hamnar och drifver betydande sillfiske,
skeppsbyggen och liflig handel.
Emendera (Lat. emendare, af e, ifrån, och menda,
fläck, fel), förbättra, rätta (tryckfel o. d.),
göra felfri. – Emendation (Lat. emendatio), rättelse,
förbättring. – Emendanda (Lat., egentl.
hvad som bör rättas), rättelser, tryckfel.
Emergenser (af Lat. emergere, komma fram), bot.,
benämnas af J. Sachs sådana växtdelar, som i afseende
på sin uppgift och till en del också i fråga om
ställning, uppkomst och byggnad likna hårbildningar
(trikomer), men som i de bägge senare afseendena
äfven påminna om stam- eller bladbildningar (kaulomer
eller fyllomer). De uppstå nämligen ej, såsom de äkta
trikomerna, ur enskilda öfverhudsceller,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
