- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 4. Duplikator - Folkvandringen /
467-468

(1881) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Emir - Emir Besjir, drusisk höfding - Emislöf - Emissarie - Emission - Emissionsförmåga fys. Se Värme, Strålande värme och Utstrålningsförmåga. - Emissionsteorien - Emitslöf, mindre riktig form i st. f. Emislöf. Se d. o. - Emittera - Emma, dansk-engelsk drottning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

("emiren af Bokhara") och möjligen i det inre Arabien
(själfständiga arabiska stamhöfdingar benämnas dock
vanligen sjejcher). Deremot låta de många
små druser-höfdingarna på Libanon i allmänhet kalla
sig emirer. För öfrigt förekommer ordet i många
hederstitlar, som de äldre kaliferna gåfvo sig,
såsom emiru-l-umara, "furstarnes furste" och
emiru-l-muminin, "de troendes furste", hvilken
senare titel sultanen af Marocko anser sig ensam
berättigad att innehafva, ehuru den officielt bäres
blott af turkiska sultanen. I Turkiet förekommer
ordet vidare dels såsom hederstitel för Muhammeds
talrika, föregifna ättlingar (hvilka dock i
Turkiet vanligast, liksom i hela orienten, benämnas
sjerifer), dels såsom ämbetstitel. I senare fallet
afkortas emir vanligen till mir, såsom i titlarna
mir-i-hadsch (anförare för pilgrimskaravanerna
till Mekka), mir-i-achor (öfverhofstallmästare),
mir-alaj (regementsbefålhafvare) och mir-i-além
("fan-vaktare", den ämbetsman, som till
nyutnämnde vilajet-guvernörer öfverlemnade
tecknen på deras myndighet: fana och hästsvansar).
H. A.

Emir Besjir, drusisk höfding, af den drusiska
herskareslägten Sjehab, f. 1755, störtade 1789
sin farbroder emir Jusuf och svingade sig upp till
herskare öfver Libanon. Efter någon tid fördrefs
E. B. och lefde sedan i femårig landsflykt på Cypern,
der han öfvergick till kristendomen. 1808 återvände
han till Syrien, bragte Jusufs söner förrädiskt om
lifvet och ryckte till sig makten. 1819 afsattes han
från sin värdighet af Porten, mot hvilken han gjort
uppror, men togs, på Muhammed Alis förbön, snart
åter till nåder. Då han sedermera deltog i Muhammed
Alis uppresning mot sultanen (1840), drefs han i
landsflykt, fick genom fransk-österrikisk bemedling
en turkisk pension på 10,000 piaster (omkr. 1,600
kr.) och slutade sin oroliga lefnad i Brussa 1848.

Emislöf (mindre riktigt Emitslöf), socken i
Skåne, Kristianstads län, Östra Göinge härad. Arealen
2,745 har (5,561 tnld). 1,159 innev. (1879). Annex
till Broby, Lunds stift, Östra Göinge kontrakt.

Emissarie (Lat. emissarius, af emittere, utskicka),
utskickad; sändebud (mest i hemliga ärenden).

Emission (Lat. emissio, utfärdande, utsläppande),
handetst., utgifvande af statspapper, aktier, sedlar
(se Sedelutgifning). – Emissionskurs, det pris,
till hvilket statspapper och aktier först utsläppas
bland allmänheten.

Emissionsförmåga, fys. Se Värme, Strålande värme
och Utstrålningsförmåga.

Emissionsteorien l. -hypotesen (Emanations-), fys.,
den hufvudsakligast af Newton utvecklade förklaringen
af ljusfenomenen. Enligt densamma är ljuset ett ämne,
en materia, bestående af små kroppar, som utkastas
från det lysande föremålet och, genom att träffa
näthinnan, åstadkomma ljusintrycket. De påverkas icke
af tyngden och genomlöpa derför rummet i räta linier,
ljusstrålarna. Då ljus-korpusklerna träffa en kropp,
komma de antingen att attraheras eller frånstötas. På
deras frånstötning beror, att kroppen blir synlig
eller lysande. Den olika graden af

ljusstyrka förklaras genom olika mängd ljuskroppar,
utströmmande från ytenheten, och färgerna genom
skiljaktig beskaffenhet hos dessa kroppar. Ljusets
stora hastighet förutsätter en utomordentligt stark
utkastande kraft hos ljuskällan. Att det oaktadt ögat
ej lider någon skada genom ljuskropparne, eller att
någon mekanisk inverkan af dem ej kan spåras, antages
bero på deras utomordentligt ringa massa. Reflexionen
kan lätt förklaras genom ljuskropparnas stöt mot
blanka elastiska ytor; men härvid måste iakttagas, att
ingen yta är fullkomligt slät och jämn i förhållande
till så utomordentligt små kroppar. Derför antog
Newton, att den reflekterande kroppen utöfvar på
ljuspartiklarna en repulsion, som gör sig gällande
på ett ändligt, om ock ganska ringa afstånd, så att
ljuspartiklarna i sjelfva verket icke komma i beröring
med den reflekterande ytan. I analogi dermed antog han
ock, att de ljusbrytande ämnena utöfva en attraktion
på ljuspartiklarna, så att dessa i närheten af den
brytande ytan beskrifva en båge med den konkava
sidan mot ytan. Sålunda kunna utan synnerlig
svårighet åtskilliga af de allmänna företeelserna
förklaras enligt emissionsteorien. Beträffande
andra företeelsers förklaring möta dock
väsentliga svårigheter, så t. ex. i fråga om
fortplantningshastigheten, som alltid i samma
medium är lika stor, äfven om ljuskällorna äro de
mest olikartade. Dock kan denna svårighet möjligen
kringgås genom det antagande att ögat uppfattar
endast de ljuspartiklar, som röra sig med en viss
hastighet. Att ett och samma föremål kan på en gång
återkasta och bryta ljuset, syntes ej häller kunna
bringas i öfverensstämmelse med teorien. Newton
tvingades derigenom att antaga, att kropparna äro
omgifna af olika lager, i hvilka ljuspartiklarna
omvexlande attraheras och frånstötas, eller ock att
tillskrifva dessa partiklar periodiska förändringar,
så att de under den ena perioden företrädesvis
attraheras och under den andra repelleras. Dessa
förändringar kallade Newton fits (nycker). I vissa
punkter hafva emellertid emissionsteoriens hypoteser
ledt till resultat, som motsägas af erfarenheten, så
t. ex. i fråga om fortplantningshastigheten i olika
media, hvilken enligt denna teori skulle vara större i
ett tätare än i ett tunnare medium. Vibrationsteorien
leder till ett motsatt resultat, hvilket ock af
erfarenheten bekräftats (man vet nämligen, genom
Foucaults undersökningar, att förhållandet mellan
fortplantningshastigheterna i luft och i vatten är
som 4: 3). Emissionsteorien är numera undanträngd
af vibrationsteorien. L. A. F.

Emitslöf, mindre riktig form i st. f. Emislöf. Se
d. o.

Emittera (Lat. emittere), afsända, utskicka, utsläppa
(jfr Emission).

Emma, dansk-engelsk drottning, hertig Richard I:s af
Normandie dotter, var först gift med engelske konungen
Ethelred II och efter dennes död (1016) med hans
besegrare, Knut den store. I sitt första äktenskap
blef hon moder till Edvard bekännaren (engelsk
kon. 1042–66); med Knut hade hon en son, Hardeknut
(kon. i Danmark 1035, i England 1039, d. 1042),
och en dotter, Gunhild, som blef gift med kejsar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:14:01 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfad/0240.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free