- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 4. Duplikator - Folkvandringen /
471-472

(1881) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Empecinado, Juan Martin Diaz el, spansk general - Empedokles - Emper-strasse. Se Enneper strasse. - Empetrum nigrum - Emphas. Se Emfas. - Emphysem. Se Emfysem. - Emphyteusis - Empiri - Empis, Adolphe Dominique lorent Joseph Simonis, fransk teaterdiktare - Emplacement - Emplastrum - Empleurum. Se Bucco-blad. - Emploi - Empoli - Emporagrius, Erik, teolog

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

absolutismens seger öfver revolutionen blef
E. afrättad, 1825.

Empedokles, grekisk filosof, lefde i midten af
400-talet f. Kr. och var född i Agrigentum på
Sicilien, hvilken stad han förhjelpte till en fri
författning. Han uppträdde äfven såsom läkare
och trollkarl samt åtnjöt stort anseende. Han
dog på Peloponnesus, troligen i landsflykt. –
Som filosof slöt han sig till den joniska skolans
mekaniska riktning. Enligt hans åsigt var urämnet
de fyra elementen: eld, vatten, luft och jord,
hvilka af honom först fattades såsom element,
och hvilka han ansåg påverkade och bestämda af
tvänne motsatta krafter, en förenande (kärleken)
och en söndrande (hatet, striden). Ursprungligen
var allt förenadt till ett under den förenande
kraftens ostörda herravälde. Sedermera gjorde
den söndrande kraften sitt inflytande gällande,
och under striden mellan båda har verlden och de
enskilda tingen uppkommit. Verldsutvecklingen
sträfvar till att återförena allt under den enande
kraftens herravälde. L. H. Å.

Emper-strasse. Se Enneper strasse.

Empetrum nigrum, Kråkris, bot., tillhör den lilla,
nära Euphorbiacéerna stående nat. fam. Empetreae,
kl. Dioecia L. Det är en låg, nedtryckt buske, ej
olik den vanliga ljungen, med tretaliga blomdelar
och små, svarta, föga välsmakande bär (egentl. ett
slags stenfrukt), de bekanta kråkbären. Kråkriset
förekommer ymnigt nästan öfver allt i Sverige, på
ställen med mager och något fuktig jordmån. Någon
betydelse i menniskans hushållning eger det ej. S. A.

Emphas. Se Emfas.

Emphysem. Se Emfysem.

Emphyteusis (af Grek. emfytevein, inplanta, plantera
i eller på), jur., en af romarna utbildad sakrätt,
som uppkom redan på republikens tid, men erhöll sin
utbildning under kejsartiden. Denna rätt kan sägas
stå på gränsen mellan eganderätt och den rätt, som
tillkommer den, hvilken på lega innehar en annans
jord. E. närmar sig eganderätt derigenom att den går
i arf och kan föryttras, hvarvid det likväl åligger
innehafvaren (emphyteuta) att hembjuda jorden åt
den egentlige egaren. Den är dock icke en oinskränkt
eller fullständig rätt till saken, hvilket visar sig
dels deruti att det åligger emphyteuta att rätt sköta
jorden, dels i hans förutnämnda hembudsskyldighet,
dels i hans skyldighet att, liksom vid egentlig
lega, erlägga en viss årlig afgift (som här har det
särskilda namnet canon eller pensio) till egaren.
I. L.

Empiri (af Grek. empeiria,), filos.,
erfarenhetskunskap. Erfarenheten har blifvit indelad
i en yttre (hvad vi veta om den yttre verlden) och en
inre (hvad vi veta om våra egna själsverksamheter och
själstillstånd). Men äfven våra sinnesförnimmelser
(materialet för vår yttre erfarenhet) äro, från
sin psykiska sida sedda, själstillstånd hos oss
(bestämningar hos vårt medvetande) och produkter
af själsverksamhet, hvadan det späda barnet och
den utvecklade menniskan icke kunna sägas förnimma
detsamma, ehuru det fysiska förloppet vid sensationen
hos båda är detsamma. Mellan det omedelbara
sinnesintrycket och varseblifningen ligger en hel

följd af tankeprocesser. Varseblifningarna, isolerade,
gifva ännu ingen erfarenhet i egentlig mening. En
sådan kommer till stånd först genom jämförelse mellan
och kombination af flere varseblifningar. Isolerade
erfarenheter göra ännu ingen vetenskap. Först
genom gruppering och systematisering af många
erfarenheter hafva de särskilda empiriska
vetenskaperna uppstått. Dessas evidens beror på
iakttagelsernas noggranhet och omfattning samt på
deras satsers logiskt riktiga härledning från den
gjorda erfarenheten. – Empiri har stundom fått en
dålig betydelse, dels derigenom att man, misskännande
erfarenhetens andliga sida, ställt henne såsom motsats
till tänkandet och derför ansett henne såsom någonting
underordnadt, dels derigenom att man förbisett,
att för utrönandet af hvad i erfarenheten verkligen
är objektivt erfarenheten sjelf icke är tillräcklig,
utan att dertill äfven behöfves en undersökning af
den menskliga kunskapsförmågan samt dennas natur
och lagar. – Empirism, den filosofiska riktning,
som anser erfarenheten ensam tillräcklig för att
(så vidt det är för menniskan möjligt) komma till
en sann uppfattning af verkligheten. (Dess motsats
är rationalism, i filosofisk mening.) – Empiriker,
Empirist,
anhängare af empirismen. – Empirisk, grundad
på erfarenhet. A. F. Å.

Empis [angpi], Adolphe Dominique Florent Joseph
Simonis,
fransk teaterdiktare, f. 1795, d. 1868,
blef 1847 medlem af Franska akademien och var 1856–59
direktör för Théâtre français. Ett urval af hans
arbeten offentliggjordes 1840 under titeln Théâtre
de m:r E.
Hans bästa arbete är Les six femmes de
Henri VIII
(1854; 2:dra uppl. 1856).

Emplacement [angplasömang], befästningsk., hastigt
uppkastad förskansning (kanongropar eller batteri)
för fältartilleri. G. U.

Emplastrum, Lat., plåster.

Empleurum. Se Bucco-blad.

Emploi [angplåa], Fr., Emploj, användning;
anställning, syssla. – Employera [angplåajera],
Fr. employer, använda, sysselsätta, anställa.

Empoli, stad i italienska provinsen Florens
på en bördig slätt nära Arnofloden, vid Florens–
Pisa-jernvägen. Utgångspunkt för jernvägen söderut
till Siena. 17,000 innev. (1877). Biskopssäte
och gymnasium; vacker kyrka från slutet af 11:te
årh. Tillverkning af halm- och filthattar samt
lergods. Liflig handel med frukt och grönsaker.

Emporagrius, Erik, teolog, f. 1606 i Torsåkers socken
i Gefleborgs län, blef 1632 magister primus i Upsala,
der han 1637 utnämndes till fysices professor och
1641 till teologie professor. 1645 blef han förste
hofpredikant, 1648 teologie doktor, 1649 pastor
primarius i Stockholm och 1664 biskop i Strengnäs,
hvarest han dog d. 14 Mars 1674. – E. var en nitisk,
lärd och vältalig man samt ansågs hysa strängt
ortodoxa åsigter. I början af 1660-talet låg han
i häftig fejd med dåvarande biskopen i Strengnäs,
Johannes Matthiae, hvilken angripit de symboliska
böckerna och misstänktes vilja åvägabringa den
lutherska kyrkans förening med den reformerta. Striden
slutade så, att Matthiae (1664

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:23:23 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfad/0242.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free