- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 4. Duplikator - Folkvandringen /
483-484

(1881) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Enbär, Fructus juniperi, bot. farmak. - Enbärs-dricka. Se Enbär - Enbärs-olja. Se Enbär - Enbärs-syrup. Se Enbär - En camarade, Fr., "som en kamrat" - En canaille, Fr., pöbelaktigt, gement; föraktfullt - Encartaciones, Las, ett litet område i norra Spanien - Enceinte, Fr., inhägnad, befästningsk. - Enceladus, en af Giganterna - Enchâssure, Fr., infattning - En chef, Fr., såsom l. i egenskap af högre ledare. (Jfr Chef) - Enchiridion, Lat., handbok, öfversigt, hjelpreda - Enchondroma. Se Brosksvulst - Encina (Enzina), Juan de la - Encke, Johann Franz - Encke, Erdmann - Enclos, Ninon de l'. Se Ninon de l'Enclos - Encomium, Lat., urspr. den lofsång, med hvilken det festliga tåget vid de stora grekiska täflingsspelen ledsagade segraren - En corps, Fr., i sin helhet, samt och synnerligen, samfäldt - Encouragera, Fr. encourager, ingifva mod, uppmuntra. Motsats: Decouragera - En creux, Fr., egentl. i fördjupning, i urhålkning - Encrinurus, paleont., trilobitslägte med granuleradt eller knöligt skal - Encrinus - Encyklika l. Literæ encyclicæ

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

bryggas enbärs-dricka, som anses kraftigt verka
på urinafsöndringen. O. T. S.

Enbärs-dricka. Se Enbär.

Enbärs-olja. Se Enbär.

Enbärs-syrup. Se Enbär.

En camarade [ang kamara’d], Fr. (jfr
Kamrat), "som en kamrat",
brukas i åtskilliga talesätt, t. ex. vara "en
camarade" med någon o. s. v.

En canaille [ang kanaj], Fr., pöbelaktigt,
gement; föraktfullt (t. ex. behandla någon
"en c.").

Encartaciones, Las, ett litet område i
norra Spanien, deladt mellan provinserna Biscaya och
Santander. Längden utgör omkr. 45 km. (6 mil), bredden
16–20 km. (2–3 mil). Landet är synnerligen rikt på
metaller (jern, bly och koppar), hvilka hufvudsakligen
exporteras till England och Tyskland. Innebyggarna,
encartados, omkr. 15,000, äro af baskisk härkomst,
men tala endast spanska.

Enceinte [angsängt], Fr., inhägnad; befästningsk., en
fästnings hufvudvall med framför liggande graf, hvilka
tillsammans likasom en gördel på alla sidor omsluta
den befästa platsen. G. U.

Enceladus (Grek. Enkelados), en af Giganterna.

Enchâssure [angsjassyr], Fr. (af châssis, ram),
infattning (i synnerhet af perlor och ädla stenar).

En chef [ang sjäff], Fr., såsom l. i egenskap af högste
ledare. (Jfr Chef).

Enchiridion, Lat. (Grek. encheiridion, af cheir, hand),
handbok, öfversigt, hjelpreda.

Enchondroma. Se Brosksvulst.

Encina (Enzina), Juan de la, spansk
skriftställare, f. omkr. 1469 i Salamanca,
d. derst. 1534, var först sekreterare hos hertigen
af Alba och blef sedan påflig kapellmästare i Rom
samt prior i Leon. 1496 utgaf han en samling af sina
poetiska arbeten under titeln Cancionero. Den inledes
med en prosaisk afhandling, Arte de trobar, hvilken
kan betraktas såsom ett af de första försöken till
en spansk poetik. De lyriska dikterna i samlingen
äro af andligt och verldsligt innehåll samt utmärka
sig, i synnerhet de mera folkmässiga "villancicos"
och "letrillas", genom behag och qvickhet. Vigtigast
från literaturhistorisk synpunkt äro de dramatiska
dikterna, "representaciones". Dessa skilja sig
väsentligen från de dittills endast i förening
med religiösa högtider eller folknöjen uppförda
mysterierna, moraliteterna och mirakelspelen, och
E. blef genom dem grundläggare af det egentliga
spanska dramat ("comedia"). Utom de nämnda arbetena
finnes ännu i behåll af E:s hand en tämligen torr
beskrifning af hans 1519 företagna pilgrimsresa till
Jerusalem, Trabagia ó via sagra de Hierusalem (1521,
senast tryckt 1786).

Encke, Johann Franz, tysk astronom, f. 1791 i
Hamburg, d. 1865, studerade under Gauss i Göttingen
och förestod observatoriet Seeberg vid Gotha som
vice-direktor 1817–25, hvarefter han kallades till
direktor för observatoriet i Berlin. Han utmärkte sig
i synnerhet genom sina beräkningar af komet-banor. En
komet bär hans namn. Denne är dock ej upptäckt af
honom, utan hade många gånger blifvit iakttagen,
första gången af Pons i Marseille 1818. E. beräknade
dess bana

och fann, att omloppstiden utgjorde 3,3 år. Efter att
under en lång följd af år hafva beräknat dess rörelse,
trodde sig E. finna, att iakttagelserna antydde en
förkortning af omloppstiden. Förklaringsgrunden
härtill sökte han i antagandet af eterns
motstånd. Riktigheten af hans åsigt kan ännu
ej afgöras, alldenstund sjelfva företeelsen af
omloppstidens förkortning ännu ej blifvit till
fullo styrkt. – 1830 öfvertog E. redaktionen af
"Berliner astronomische jahrbücher". Dessutom utgaf
han Astronomische beobachtungen auf der sternwarte
in Berlin
(1840–60).

Encke, Erdmann, tysk bildhuggare, f. 1843, lärjunge
af A. Wolff, har förvärfvat sig en framstående
plats inom den berlinska bildhuggare-skolan med
åtskilliga arbeten på porträttskulpturens område,
utmärkta genom en högt utbildad teknik och en kraftig,
af poetisk uppfattning adlad karakteristik. Bland hans
förnämsta verk må nämnas en porträttbyst af tyska
kronprinsessan Victoria, Fredrik I af Brandenburg

(bronsstaty i Berlin) och i synnerhet Drottning
Luises
1880 aftäckta marmorstod, som i Berlins
Thiergarten bildar en värdig pendant till Drakes
berömda staty af hennes gemål, Fredrik Vilhelm III.
R-n.

Enclos [angklå], Ninon de l’. Se Ninon de
l’Enclos.


Encomium, Lat. (Grek. enkomion), urspr. den lofsång,
med hvilken det festliga tåget (komos) vid de stora
grekiska täflingsspelen ledsagade segraren. (Jfr
Epinikion.) Senare fick ordet encomium betydelse af
loftal, dikt till någons ära, stundom med komisk eller
satirisk tendens (t. ex. Erasmi berömda "Encomium
moriae" ("dårskapens lof"; 1509).

En corps [ang kår], Fr. (Lat. in corpore), i sin
helhet, samt och synnerligen, samfäldt.

Encouragera [ang-sjera], Fr. encourager (af courage,
mod), ingifva mod, uppmuntra. Motsats: Decouragera.

En creux [ang krö], Fr., egentl. i fördjupning,
i urhålkning. Reliefs e. c., fördjupade, urhålkade
reliefer (koilanaglyfer), ett slags fornegyptiska
reliefer. Se Bildhuggarekonst, sp. 518.

Encrinurus, paleont., trilobitslägte med granuleradt
eller knöligt skal, framtill vidgad pannar uppstående
ögon, elfva-ledad bål och spetsig stjert med många
leder. Förekommer ymnigt i de öfversiluriska lagren
på Gotland, som derför af Angelin fått namnet regio
encrinurorum.
G. L.

Encrinus, paleont., ett i triasformationen
förekommande slägte af fossila krinoidéer. En art af
slägtet, E. liliiformis, hvilken ymnigt uppträder i
Tysklands "musselkalk", ådrog sig genom sin vackra
liljelika kalk tidigt uppmärksamhet och gaf anledning
till att de fossila krinoidéerna fingo benämningen
enkriniter. G. L.

Encyklika (Lat. encyclica, af Grek. kyklos, cirkel)
l. Literae encyclicae, bref eller rundskrifvelse,
utfärdad af påfven till presterskapet och de
troende. Pius IX använde ofta denna form för sina
kungörelser. Mest känd är encyklikan af d. 8
Dec. 1864, hvilken genom den till henne fogade
syllabus (se d. o.) – som fördömer alla den borgerliga
och politiska

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:23:23 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfad/0248.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free