- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 4. Duplikator - Folkvandringen /
491-492

(1881) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Endermatiska medel - Endermatiska metoden. Se Endermatiska medel. - En détail - Endiometer - Endlicher, Stephan Ladislaus, tysk botaniker - Endocardium - Endolympha - Endor - Endoskop - Endosmos - Endossement - Endre - Endymion - Eneby

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

läkemedel i organismen kallas den endermatiska
metoden,
hvilken användes, då magens eller
tarmkanalens tillstånd eller andra orsaker
förbjuda ett medels intagande genom munnen. De
vanligast begagnade endermatiska medlen äro morfin,
stryknin och atropin eller lättlösta salter af
dessa medel. Dosis af dessa medel bör i allmänhet
vid endermatisk användning icke vara större än
den, som kan gifvas invärtes. Den endermatiska
metoden har på senare tider undanträngts af den
vigare och mindre plågsamma hypodermatiska metoden
eller insprutningen i cellväfven under huden af mer
eller mindre koncentrerade lösningar af läkemedel.
O. T. S.

Endermatiska metoden. Se Endermatiska medel.

En détail [ang detaj], Fr. (jfr Detalj), i enskildhet,
utförligt, omständligt; handelst., styckevis, i
minut. Motsats: En gros.

Endiometer (af Grek. endios, middags-, och metrein,
mäta), astron., instrument till bestämmande af
middagslinien.

Endlicher, Stephan Ladislaus, tysk botaniker, f. 1804,
d. 1849 som professor i botanik vid universitetet
i Wien. E:s största förtjenst består i det af
honom uppgjorda naturliga växtsystem, som finnes
framstäldt i hans arbete Genera plantarum secundum
ordines naturales disposita
(1836–50). Detta system
utmärker sig för stor reda och klarhet samt har vunnit
ett vidsträckt erkännande.

Endocardium (af Grek. endon, invärtes, och
kardia, hjerta), anat., den elastiska, på fria ytan
cellbelagda bindväfshinna, som kläder hjertats hålor
i ett på olika ställen olika tjockt lager.

Endolympha (af Grek. endon, invärtes, och
Lat. lympha, vätska), anat., den klara ägghvitehaltiga
vätska, som fullständigt fyller de membranösa
bildningarna i örats labyrint.

Endor, stad i det forna Palestina, i Issaskars stam,
men tillhörig Manasse, s. v. om sjön Tiberias. Bekant
genom den kanaanitiske fältherren Siseras nederlag
(Dom. 4, 6) och genom den af Saul kort före hans
blodiga slut rådfrågade spåqvinnan ("hexan i E.", 1
Sam. 28). E. är nu en eländig muhammedansk by, Endur.

Endoskop (af Grek. endon, invärtes, och skopein,
se), med., ett instrument, hvarmed man upplyser
och kan se in i trånga kanaler i menniskokroppen,
oftast urinröret och blåsan.

Endosmos och Exosmos, fys., vätskors egenskap
att med olika lätthet under inverkan af kapillära
krafter genomtränga såväl organiska ämnen som vissa,
företrädesvis porösa, oorganiska kroppar. Skiljer
man kopparvitriollösning och vatten, eller alkohol
och vatten, eller olivolja och terpentinolja medelst
en uppmjukad blåsa, så genomtränges denna af båda
vätskorna i motsatta riktningar, men med olika
lätthet. Vattnet och terpentinoljan gå igenom i
större mängd än de andra ämnena. Om de båda vätskorna
från början ligga i samma nivå på hvardera sidan
om skiljeväggen, så inträder dock snart en skilnad,
som bibehåller sig ända tills omsättningen blifvit
fullständig, så att samma slags vätska på båda sidorna
omgifver skiljeväggen. Nivåskilnaden har sin grund
deruti att

strömmen är i den ena riktningen starkare än i den
andra. Benämningarna endosmos och exosmos användes
först om vätskornas rörelse i riktning in emot och
ut ifrån den lefvande cellen. Den förra betecknade
den öfvervägande impulsen inåt och den senare ut
ifrån cellen. Sedan man utrönt, att samma företeelse
framträder vid oorganiska skiljeväggar, betecknar
man med endosmos i allmänhet den öfverskjutande eller
starkare strömmen. Äfven hos gaserna förekommer ett
analogt fenomen, hvilket dock torde böra anses som
verkan af diffusionen. (Se d. o.) L. A. F.

Endossement [angdåssömang], Fr. (af en, på, och
dos, rygg), handelst., påteckning å baksidan af
en vexel, hvarigenom denne öfverlåtes på annan
person. Då öfverlåtarens namn dervid är det
vigtigaste, är detta också ensamt tillräckligt,
och påteckningen kallas i detta fall e. in blanco.
Stundom gäller öfverlåtelsen icke eganderätten
till vexeln, utan endast ett uppdrag, vanligen dess
inkassering, hvilket angifves med orden "in procura"
eller "till inkassering"; påteckningen kallas då
procura-endossement.Endossat, den på hvilken en
vexel transporteras. – Endossent, den som påtecknar
transporten eller öfverlåtelsen af en vexel. –
Endossera, transportera en vexel på annan person
genom påteckning å vexelns baksida.

Endre, socken i Gotlands län, Gotlands norra härad,
Endre ting. Arealen 2,402,6 har (4,867 tnld). 364
innev. (1879). E. utgör tillsammans med Hejdeby ett
prebendepastorat af 2:dra kl.. Visby stifts norra
kontrakt.

Endymion, grek. mytol., betecknas i sagorna
såsom en son antingen af Zeus eller af Aethlios,
och såsom hans fädernesland uppgifves dels Elis,
dels Karien. Egendomlig för honom var en evig sömn,
under hvilken hans kropp i oförminskad grad behöll
sin friskhet och ungdomliga fägring. Anledningen
till denna dvala framställes mycket olika. Enligt
den mest gängse sagan älskades han af mångudinnan
Selene (Diana, Luna), hvilken för att ostörd kunna
kyssa honom försänkte honom i en evig slummer. Äfven
säges han med henne hafva haft femtio döttrar, hvari
man velat se en allegorisk anspelning på månadernas
antal i hvarje olympiad. Grekernas bildande konst
älskade att framställa E. såsom en underskön sofvande
yngling, hvilken Selene med hänförelse betraktar. Den
berömda liggande marmorstod af Den sofvande E., som
numera utgör den vackraste prydnaden i Stockholms
Nationalmusei antiksamling, har måhända också
ursprungligen bildat grupp med en Selene-staty. Detta
sköna konstverk upptäcktes 1783 i ruinerna af kejsar
Hadriani villa vid Tivoli, ej långt från Rom, och
restaurerades af bildhuggaren G. Grossi. På Sergels
inrådan köptes det 1785 af Gustaf III för ett pris af
ungefär 16,800 kr, och anlände till Stockholm 1786.
A. M. A.

Eneby. 1. Vestra E., socken i Östergötlands län,
Kinda härad. Arealen 13,538 har (27,424 tnld). 1,837
innev. (1879). Utgör med Kisa ett konsistorielt
pastorat af 1:sta kl., Linköpings stift, Kinds
kontrakt. – 2. Östra E., socken i Östergötlands län,
Bråbo härad. Arealen 8,229 har (16,670 tnld). 3,796
innev. (1879).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:40:18 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfad/0252.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free