Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Enfantin, Barthélemy Prosner, en af saintsimonismens förnämste apostlar - Enfants de France - Enfants de caveau. Se Socitété du caveau. - Enfants perdus - Enfants sans souci - Enfield - Enfilade - Enfin - Enfärgadt ljus - Engadin - Engageanter - Engagera - En-gallmyggan - Engaño - En garde - En-gedi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
var han trogen in i döden, men han hade uppgifvit
hoppet att få se dem realiserade i denna verlden. –
Hans förnämsta skrifter äro: Traité d’économie
politique (1830) och La religion saint-simonienne
(1831). E. A.
Enfants de France [angfang dö frangs], "Frankrikes
barn", kallades de franske konungarnas barn, barnbarn,
brors- och syster-barn.
Enfants du caveau. Se Société du caveau.
Enfants perdus l. Compagnons perdus [angfang
l. kompanjång perdy], Fr., egentl. "till spillo
gifna barn l. kamrater"; milit., under senare
delen af medeltiden ett slags lätt infanteri,
som efter eldvapnens införande väpnades med
dylika och i spridd ordning gick framför de
slutna härhoparna liksom romarnas eliter och
en senare tids tiraljörer. De förekommo mycket
allmänt ännu under 16:de århundradets krig, i
synnerhet i Frankrike, men uppgingo efter denna tid
småningom i de nybildade grenadierafdelningarna.
C. O. N.
Enfants sans souci, Les [läs angfang sang sousi], Fr.,
egentl. "de bekymmerslöse", namnet på ett i Paris
under Karl VI (1380–1422) stiftadt sällskap, hvars
förnämsta uppgift var att uppföra s. k. "sotties"
(ett slags lustspel). Sällskapets ledare bar den
bisarra titeln prince des sots ("narrarnas furste"),
hvilken titel bekräftades genom ett af nyssnämnde
konung utfärdadt patent. Teatern låg i närheten af
Cimetière des innocents (de oskyldiges kyrkogård). De
sceniska framställningarna voro i hög grad uppsluppna
och burleska samt urartade, under de borgerliga
oroligheterna, allt mer. Truppen rekryterades bland
tygellöst folk och förlorade derigenom den aktning,
som den i början åtnjöt. Omkr. 1659 upphörde "de
bekymmerslöses" skrå, undertryckt af den italienska
skådespelaretrupp, som af Mazarin inkallats till
Paris. Jfr Basoche och Confrérie de la passion.
Enfield [änfild]. 1. Stad i engelska grefskapet
Middlesex, 15 km. (2 mil) n. om London. 16,054
innev. (1871). I närheten har regeringen en stor
gevärsfabrik. – 2. Stad i nordamerikanska staten
Connecticut, vid floden af samma namn. Stora matt-
och krut-fabriker. 6,322 innev. (1870).
Enfilade [angfilad], Fr., rad, sträcka; milit.,
sådan eldgifning, i hvilken kulorna ej träffa målet
vinkelrätt utan långs efter. Det artilleri, som
använder sådan eld, säges enfilera. W. G. B.
Enfin [angfäng], Fr., ändtligen, omsider;
korteligen, med ett ord.
Enfärgadt ljus, fys., kallas det, hos hvilket en
viss färg är så öfvervägande, att ögat förnimmer
endast denna. För att åstadkomma enfärgadt
ljus låter man ljuset vanligen gå genom starkt
färgade glas. I sträng mening är dock sådant
ljus icke enfärgadt, om ock strålar af en viss
brytbarhet äro i detsamma förherskande. Motsatsen
till enfärgadt ljus är hvitt eller naturligt
ljus. (Se Dispersion, Ljus och Spektrum.)
L. A. F.
Engadin (Raetorom. Engiadina, Ital. Engadina), en
omkr. 95 km. (12,8 mil) lång, för sin storartade
natur berömd dal i schweiziska kantonen
Graubünden. Den genomflytes af floden Inn och sträcker
sig från dennas källor vid Maloggia, 1,817 m. (6,120
f.), mot n. ö. till Finstermünz, vid Tyrolens gräns,
912 m. (3,072 f.) öfver hafvet. Åt n. v. leda genom
Albula- och Silvretta-alperna de till en del farbara
Septimer-, Jülier-, Albula- och Fluela-passen in i
Graubünden; åt s. ö. skiljes E. från Veltlin-dalen
och Tyrolen genom en väldig bergstock, som krönes
af Bernina, 4,052 m. (13,647 f.). Dalen delas i
öfre och nedre E. Det förra, som ligger 1,800–1,600
m. (6,000–5,400 f.) öfver hafvet, har ett strängt
klimat – "nio månader vinter och tre månader kallt" –,
hvarför åkerbruk förekommer högst obetydligt. Största
delen af den yngre befolkningen utvandrar till
Europas större städer, der de såsom sockerbagare
och kafévärdar ofta förvärfva sig en förmögenhet,
hvarmed de på ålderdomen återvända till sin kära
dal. Välmågan är också allmän derstädes. Nedre
E. drifver mer åkerbruk, har präktiga ängar och vackra
skogar. Innevånarna, hvilkas antal 1870 var 9,756,
äro af romaniskt ursprung och tala en egen dialekt,
ladin, samt tillhöra till största delen den reformerta
kyrkan.
Engageanter (anggasjangter, Fr. engageante,
intagande, inbjudande), ett slags förr brukliga vida
fruntimmersmanchetter, som nämnas hos Bellman.
Engagera (anggasjera; Fr. engager, förpanta,
af gage, pant), förbinda, nödga; inveckla;
anställa i tjenst. – Engagement [anggasjsmang],
Fr., öfverenskommelse, förbindelse, anställning;
skärmytsling, handgemäng.
En-gallmyggan, Cecidomyia juniperina, hörande till
gallmyggornas slägte (Cecidomyia), är till färgen
brunröd, med svarta ögon och håriga vingar samt en
längd af 2,7 mm. Hon framkommer i Skandinavien i Maj
månad, då hon lägger sina ägg på enbuskarnas ännu ej
utvecklade årsbarr, hvilka derigenom blifva betydligt
bredare än de öfriga barren och sammanväxa, tre och
tre, till bägarelika s. k. kikbär, i hvilka larverna
lefva och öfvervintra. Stundom förekomma dylika kikbär
i stor mängd på enbuskarna. Särskildt må nämnas,
att man träffar dem företrädesvis på sådana enbuskar,
som hafva en utspärrad grenbildning, men mera sparsamt
på buskar, som växa pyramidaliskt. J. G. T.
Engaño [-ganjo], ö uti Indiska oceanen, s. v. om
Sumatra, omkr. 60 km. (8 mil) i omkrets. Kusten
är jämn, utan hamnar; det inre lågbergigt och
skogigt. Innevånarna, omkr. 1,500 till antalet,
äro malajer, hvilka stå på låg bildningsgrad och
tala en särskild dialekt. Holländarna räkna ön bland
sina besittningar.
En garde [ang gard], Fr., fäktk., ett kommandoord,
hvarvid de fäktande intaga en sådan kroppsställning,
att de äro beredda både till försvar och utfall.
En-gedi (Hebr., "get-källan", motsvarande det
nuvarande arabiska namnet Ajn-djedi), en i bibeln
omnämnd källa och stad vid midten af Döda hafvets
vestra kust. Det äldre amoritiska namnet var Haseson
Tamar (1 Mos. 14: 7). Ehuru det heter: "Si David är
i Engedis öcken" (1 Sam. 24: 2), funnos likväl der
på Josefus’ tid sköna palmlundar. Källans vatten är sött,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
