Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Enskede - Enskifte. Se Egoskifte. - Enskilda banker. Se Bank. - Enskildt utskott - Enslöf - Ensomheden - Enspännare - En suite - Ensädesbruk - Emtablement - Entada - Entasis - Entelechi - Entente - Entêté - Enthymem - En-titan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
egendomen finnes bränneri, med en tillverkning
(1879–80) af 3,010 hl. (115,000 knr).
Enskifte. Se Egoskifte.
Enskilda banker. Se Bank.
Enskildt utskott benämnes ett tillfälligt utskott,
tillsatt af någondera af riksdagens kamrar för
behandling af fråga, som rörer kammaren enskildt.
Enslöf, socken i Hallands län, Tönnersjö och Halmstads
härad. Arealen 19,296,3 har (39,088 tnld), hvaraf
16,716,6 har (33,862 tnld) i Tönnersjö härad och
2,579,7 har (5,226 tnld) i Halmstads härad. 2,571
innev. (1879). E. utgör ett regalt pastorat af 3:dje
kl., Göteborgs stift, Laholms kontrakt.
Ensomheden kallade norske kaptenen E. H. Johansen
från Tromsö en af honom d. 16 Aug. 1878 upptäckt ö
i Norra Ishafvet, n. v. om kap Taimur, under 86°
ö. lgd samt mellan 77° 31’ och 77° 42’ n. br. Den
är 18 km. lång i n. och s., har en areal af 202
qvkm. (3,7 qv.-mil) och är ända till 157 m. (528,8
f.) hög. Vestra sidan är brant, östra deremot låg och
täckt af drifved. Sannolikt besöktes ön redan i Juni
1741 af von Laptow.
Enspännare, kamer., en till landtstatsbetjeningen
hörande, af staten aflönad person, som förr skötte
uppassning i länsstyrelsens lokal och budskickning på
platsen samt dessutom ofta användes till express för
uppdrag å landsbygden, i synnerhet för uppbådande af
kungs- och kronoskjuts. Genom postverkets utveckling
m. fl. samverkande orsaker blef behofvet af sådana
expresser efter hand mindre kännbart, och vid 1856 års
reglering af landtstaten kunde enspännare-befattningen
slutligen ombildas till en vanlig vaktmästarcsyssla.
Kbg.
En suite [ang svit]. Fr., i följd, i rad.
Ensädesbruk l. Ettskiftes bruk, landtbr., kallas det
sätt att bruka åkerjorden, hvilket utmärkes deraf att
odlaren, utan att någonsin träda sina fält, årligen
besår dem med säd, hvilken stundom till någon mindre
del utbytes mot potates och lin. Stora olägenheter
vidlåda detta brukningssätt: jorden kan ej hållas
fri från ogräs, sädesodlingen måste inskränkas till
vårsädesslagen, och mera gödsel kräfves än hvad som
kan produceras. Det är endast längst uppe i Norrland
– der intet annat sädesslag än korn kan med fördel
odlas samt der boskapsskötsel är hufvudnäring
och tillgången på gödsel således riklig –, som
ensädesbruket kan sägas vara lämpligt. Också är
detta brukningssätt – det äldsta af alla – numera
öfvergifvet i de flesta andra trakter af Sverige.
Entablement [angtablömang], Fr., antik byggnadsk.,
bjelklag, taklistverk, den omedelbart på kolonnernas
kapitäl hvilande byggnadsdelen, som uppbär taket och
består af tre hufvuddelar: den närmast på kapitälen
hvilande arkitraven, den ofvanpå denna lagda
frisen och den utöfver frisen starkt framskjutande
kransgesimsen. Se Pelareordning.
Entada Adans., bot., ett tropiskt växtslägte
af ärtväxternas familj (Leguminosae,
underfam. Mimoseae), kl. Decandria L.,
ordn. Monogynia. Dit hör E. gigalobium DC, en
vestindisk buske med
slingrande stam af, såsom det uppgifves, flere hundra
fots längd. Frukterna äro baljor, ända till tre fot
långa och inneslutande platta hårdskaliga frön af
vexlande storlek och form, ofta dock rundadt njurlika
och mer än 5 cm. (1,7 t.) i diameter. Dessa frön
föras ofta af golfströmmen till kusterna af
nordvestra Europa (t. ex. Norge och Spetsbergen). För
Norges fiskare äro de välbekanta under namn af
"sönödder". Äfven till Sveriges kuster synas de fordom
hafva blifvit förda. På ön Tjörn i Bohuslän har man
funnit ett sådant frö (nu förvaradt i Riksmuseum i
Stockholm) i en torfmosse trettio fot öfver hafvet. –
Under tertiärtiden funnos representanter af detta
slägte äfven i södra Europa. Ldt. A. G. N.
Entasis (Grek., af enteinein, svälla ut),
byggnadsk., det grekiska kolonnskaftets ytterst
lindriga utsvällning vid midten. Denna svällning
tjenar att upphäfva den optiska villa, till följd
af hvilken en stående cylinder tyckes afsmalna mot
midten och åter tilltaga i tjocklek mot höjden. Ofta
är entasis endast skenbar. Detta är fallet, när
kolonnen till en tredjedel af sin längd uppstiger med
oförändrad diameter och derefter lindrigt afsmalnar
mot kapitälet.
Entelechi (Grek. entelecheia), Aristoteles’ namn på
idén med afseende derpå att hon, enligt honom, är
att fatta såsom den i sin aktualitet framträdande
kraften. Framhållandet af denna sida hos idén
utgör företrädesvis det positiva uttrycket för
Aristoteles’ afvikelse från Plato i uppfattningen
af idéerna. Kraften, framhöll Aristoteles vidare,
måste hafva ett ämne eller en materia, på hvilken
den verkar, och idén måste således alltjämt tänkas i
förhållande till en materia. Entelechi blir derför,
enligt Aristoteles, materiens lifgifvande själ. Han
lärde t. ex., att menniskans själ är hennes kropps
entelechi. L. H. Å.
Entente [angtangt], Fr., förstånd, hemligt
förstånd, godt förhållande. – E. cordiale [dial-],
Fr., hjertligt förhållande (i synnerhet mellan tvänne
statschefer), ett uttryck, som, enligt några, första
gången användes af Ludvig Filip (i hans trontal 1843)
om det politiska förhållandet mellan Frankrike och
England, enligt andra deremot förskrifver sig från
den franska deputerade kammarens adress 1840–41.
Entêté (ang-; Fr., af tête, hufvud), egensinnig,
halsstarrig.
Enthymem (Grek. enthymema, af en, i, och thymos,
sinne), log., en enkel slutledning, hvari endera eller
båda premisserna äro i den meningen utelemnade, att
de ej med uttryckliga ord utsägas, utan underförstås
(äro blott en thymo, d. v. s. i medvetandet) eller
på sin höjd antydas. Ex.: hästen är ett djur, alltså
är hästen en organisk varelse; eller: hästen är i sin
egenskap af djur en organisk varelse. Det är gifvet,
att då den person, som drager en sådan slutledning,
måste tänka sig den eller de utelemnade premisserna,
så är enthymem i sjelfva verket endast ett sätt
att uttrycka en vanlig slutledning. Strängt taget,
tillhör sålunda detta begrepp ej logiken, utan
en del af grammatiken, den s. k. betydelseläran.
L. H. Å.
En-titan l. kärrmesen (Parus palustris), zool.,
hörande till mes-slägtet (Parus) bland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
