- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 4. Duplikator - Folkvandringen /
577-578

(1881) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Entomospheces - Entomostraca - Entomostracites - Entopisk - Entopiska fenomen - En-tout-cas - Entoxism - Entozoa - Entrata - Entre-akt - Entrechat - Entre-côtes - Entre-deux - Entre deux Mers - Entre Douro e Minho. Se Minho. - Entrée - Entremes - Entremets - Entremont

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

med att de omnämnda skadliga insekterna börjat
utveckla sig i större mängd, inställa sig äfven
parasitsteklar af flere slag. Dessa steklar visa sig
under första årets härjning icke till något ovanligt
stort antal, men redan under andra året finner man
flere bland de skadliga larverna angripna af dem,
och under det tredje året påträffas knappast en
enda larv, som är fri från dessa snyltgäster,
hvilka lifnära sig på deras bekostnad. Det kan
visserligen tyckas som om den tallösa skara af
parasitsteklar, som utvecklat sig, skulle helt och
hållet utrota de ifrågavarande skogssköflarna. Detta
hindras emellertid derigenom att bland de ofantliga
massor parasitsteklar, som framkläckas efter tredje
härjningsåret, finnes endast ett ringa antal honor.
Parasitsteklarna kunna således icke sedermera
föröka sig i samma grad som förut, enär de, efter
att hafva tillbörligen minskat skogsförödarnas antal,
sjelfva inskränkas på nämnda sätt, hvarigenom allt
åter försättes i sitt normala skick. Enligt en annan
åsigt, som också sökt göra sig gällande, skulle
parasitsteklarna hafva ingen eller ringa del i de
härjande skogsinsekternas plötsliga försvinnande. De
härjande insektlarverna skulle nämligen, till följd af
sin utomordentliga talrikhet, blifva underkastade en
sjukdom, som allt mer griper omkring sig, tills den
slutligen bringar dem alla om lifvet, och det skulle
vara denna sjukdom, som lockar parasitsteklarna,
hvilka antagas vara företrädesvis benägna att lägga
sina ägg i sjuka larver. På sådant sätt tror man sig
också hafva funnit förklaringen icke blott till de
härjande larvernas, utan äfven till parasitsteklarnas
försvinnande, hvilket, hvad de senare angår, skulle
härröra deraf att de slutligen sakna lämpliga föremål
för sin äggläggning. J. G. T.

Entomostraca (af Grek. entomon, insekt, och ostrakon,
skal, kräfta), insektlika kräftdjur l. klyffotingar,
zool., en ordning, som hör till kräftdjurens klass
(Crustacea) och igenkännes genom de tvågrenade fötterna
på bakkroppen (abdominalfötterna), det utvecklade
hufvudbröstet (med hvarandra sammansmälta hufvud-
och bröstdelar), det enda käkparet, de tre paren
käkfötter o. s. v. Dithörande kräftdjur bebo såväl de
söta som de salta vattnen på alla trakter af jorden. I
ungdomen simma de alla fritt omkring, men sedermera
sätter sig flertalet fast vid andra djur och lefva
af dessas blod. Mest utsatta för dem äro fiskarna, på
hvilkas gälar, fenor o. d. de suga sig fast, eller i
hvilkas kött de borra sig in. Ordningen sönderfaller
i tvänne afdelningar, Copepoda, loppkräftor,
hvilkas medlemmar hafva bitande mundelar och under
hela lifvet simma fritt omkring, samt Siphonostoma,
parasitkräftor, hvilka hafva sugande mundelar och i
fullvuxet tillstånd föra ett parasitiskt lefnadssätt.
J. G. T.

Entomostracites, paleont., ett slägtnamn, som af
Wahlenberg gafs åt alla trilobiter.

Entopisk (Grek. entopios, af topos, ort), inhemsk,
inländsk, bunden vid en viss ort. Jfr Endemisk.

Entoptiska fenomen, fys., kallades af Seebeck de
af honom upptäckta polarisationsfenomen, som visa
sig i härdadt glas och andra smälta samt hastigt
afkylda ämnen. L. A. F.

En-tout-cas [angtouka], Fr., egentl. "för hvarje
fall", ett slags större parasoll, som kan tjena både
som regn- och solskärm.

Entoxism (af Grek. toxikon, näml. farmakon,
pilgift), förgiftning.

Entozoa (af Grek. entos, inuti, och zoon, djur),
zool., med., inelfsdjur, det generella namnet på alla
sådana djur (af lägre ordningar), hvilka utvecklas och
lefva i andra djurs organ. Antalet sådana snyltgäster
är ofantligt stort. Hos menniskan har man hittills,
så vidt kändt är, i olika organ (äfven i blodet)
påträffat 31 olika slag af entozoer, hvilka tillhöra
ordn. Trematodes, Cestodes och Nematodes bland
maskarna. Många af dessa inelfsdjur hafva emellertid
endast högst sällan blifvit funna i menniskans inre
organ. O. T. S.

Entrata l. Intrada, Ital., musikt., förspel. Se
Introduktion.

Entre-akt [angter-], Fr. entr’acte, mellanakt. Musikt.,
tonstycke eller ballett, hvarmed man fyller
mellantiden mellan två akter af en dramatisk
föreställning.

Entrechat [angtörsja], Fr. (af Ital. intrecciato
näml. salto, ett med sammanslingade fötter gjordt
språng), dansk., korssprång; ett konstigt luftsprång,
under hvilket den dansande batterar, d. v. s. hastigt
flere gånger slår fötterna mot hvarandra.

Entre-côtes [angtörkåt], Fr. (af entre, emellan,
och côte, refben), köttet mellan refbenen å ett
slagtadt djur.

Entre-deux [angtördö], Fr., egentl. emellan två;
mellanrum, mellanbalk, skiljevägg.

Entre deux Mers [angtör dö mär], fruktbar landsträcka
i franska depart. Gironde, i vinkeln mellan floderna
Dordogne och Garonne. Stora vinplanteringar.

Entre Douro e Minho. Se Minho.

Entrée [angtre], Fr. (af entrer, inträda), inträde;
ingång; för-rätt (vid en måltid); inledning (till ett
musikstycke); en skådespelares inträdande på scenen
i en rol (jfr Sortie); inträdesafgift (entrée-afgift,
entrée-biljett
).

Entremes, Sp. (Ital. intermezzo, Fr. intermède,
af Lat. intermedium, mellantid), mellanspel,
ursprungligen bestående i mimiska upptåg vid
festliga tillfällen. Redan i början af 13:de
årh. förekommo detta slags spel vid torneringar och
hoffester, t. o. m. vid kyrkliga processioner, men de
förvandlades småningom till burleska farser. Namnet
öfvergick efter hand till de ur folklifvet hemtade
mellan- och efterspel (pasos), som uppfördes i
samband med de s. k. comedias. Flere bland Spaniens
mest framstående dramaturger, såsom Lope de Vega,
Calderon m. fl., författade entremeser till sina
större stycken. Luis Guiñones de Benavente, hvilken
gjort sig ett namn såsom författare af efterspel,
införde för dessa benämningen sainéte, hvilken
alltsedan bibehållits.

Entremets [angtörme], Fr. (af entre, emellan,
och mets, maträtt), mellanrätt (mellan steken och
desserten).

Entremont, Val d’E. [val dangtörmång], en sidodal
till Val de Bagne i schweiziska kantonen Valais
(Wallis). Genom denna dal, som genomflytes af en
biflod till Drance, går vägen upp till Stora S:t
Bernhard.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:23:23 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfad/0295.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free