- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 4. Duplikator - Folkvandringen /
639-640

(1881) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Erethizon, borstsvin-slägtet, zool. - Eretism, med., förhöjd retlighet - Eretria, en genom sjöfart och handel i forntiden blomstrande stad - Eretriska skolan, namn på den eliska skolan - Erfelden, by i storhertigdömet Hessen - Erfurt. 1. Regeringsområde i preussiska prov. Sachsen - Erfurt. 2. Hufvudstad i nämnda regeringsområde - Erg, ett blågrönt öfverdrag af basiskt kopparkarbonat - Ergane, binamn på Athene (Minerva) - Ergeri. Se Argyro-Kastro - Ergo, Lat., följaktligen, således - Ergotin, kem., med.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

fötterna, af hvilka de främre bära fyra, de bakre
fem tår o. s. v. Den hithörande arten, det
vanliga borstsvinet eller urson, E. dorsatum,
är omkring 0,8 m. (2,7 f.) långt och har bruna
och hvita, 9 cm. (3 t.) långa taggar mellan
de mjuka, svartbruna ullhåren och de talrika
borsthåren. Urson bebor Nord-Amerikas skogar
från 67° n. br. till Virginia och Kentucky och
från Labrador till Klippbergen. Det tröga
djuret, hvilket har ett svagt klagande läte, liknande
ett barns qvidande, klättrar förträffligt i träden, i
hvilka det tillbringar största delen af sitt lif, och
lefver af blad, bark, frukt m. m. Sittande på bakbenen
för det med framtassarna födan till munnen. Till
bostad utväljer det jordhålor under trädrötter,
klipphålor, ihåliga träd o. s. v. Nord-Amerikas
infödingar äta köttet, använda taggarna till sylar och
nålar samt bereda skinnet till foder i kläder. Genom
den förföljelse, för hvilken urson till följd af sin
nytta är utsatt, har han år efter år blifvit ett
allt mer och mer sällsynt djur.
J. G. T.

Eretism (af Grek. erethizein, reta), med.,
förhöjd retlighet, vanligen, hos kroppens organ i
allmänhet – allmän nervsvaghet – eller hos
vissa organ, såsom hjertat eller hjernan. E.
beror ofta på blodbrist, dålig föda,
öfveransträngning eller sjukdomar och botas vanligen genom
frisk luft, bad samt närande och sund diet. F. B.

Eretria, en genom sjöfart och handel i
forntiden blomstrande stad på sydvestra kusten af
ön Eubea. Den förstördes 490 f. Kr. af
perserna, men uppbyggdes åter. Filosofen
Menedemos (352–278 f. Kr.) grundade der en
filosofisk skola, kallad den eretriska, hvilken dock
egentligen endast var en fortsättning af den eliska.

Eretriska skolan, namn på den eliska skolan, sedan
denna genom Menedemos blifvit förflyttad till
Eretria. Jfr Eliska skolan. L. H. Å.

Erfelden, by i storhertigdömet Hessen,
prov. Starkenburg, på högra Rhenstranden. Omkr. 900
innev. D. 17 Dec. (n. st.) 1631 gick Gustaf II Adolf
öfver Rhen vid E. Till minne af sin öfvergång lät
han nära invid flodbrädden uppresa en vård. Denna
vård flyttades 1707, på svenska statens bekostnad,
inåt landet (omkr. 100 m. från floden) och ännu en
gång, enligt tysk uppgift, 1776. Minnesvården, den
s. k. Schwedensäule, står nu ett litet stycke v.
om E. på en från högra flodstranden utskjutande
halfö. Schwedensäule består af en hög fotställning,
en obelisk af rödaktig sandsten och ett derofvanpå
sittande marmorlejon med sluten
hjelm, krona på hufvudet och ett förgyldt
svärd i högra tassen. (Jfr "Die Schwedensäule och
Gustafsburg", af V. Granlund, i Hist. Bibi. 1880.)

Erfurt. 1. Regeringsområde i preussiska
prov. Sachsen. Arealen 3,530,26 qvkm. (64,12
qv.-mil). 385,499 innev. (1875). – 2. Hufvudstad
i nämnda regeringsområde, vid Gera, en biflod
till Unstrut. 48,025 innev. (1875). Det var ifrån
1814 till nyaste tid en vigtig fästning, men sedan
1873 hafva fästningsverken jämte de båda citadellen
Petersberg och Cyriaksburg slopats. Den märkligaste
bland stadens byggnader

är den i 15:de årh. fullbordade, 1852 restaurerade
domkyrkan Beatae Mariae virginis, med en 13,750
kg. (323,5 ctr) tung klocka ("Maria gloriosa",
vanligen kallad "Stora Susanna"), en af de största
i Tyskland. Det forna Augustinklostret, i hvilket
Luther bodde 1505–08, och hvarest hans cell fanns
qvar till 1872, då den förstördes genom en eldsvåda,
är nu, under namnet Martinsstift, en vårdanstalt
för fattiga föräldralösa barn. Det 1378 stiftade
universitetet upphäfdes 1816, men minnen deraf äro den
botaniska trädgården, det astronomiska observatoriet
och den 1758 stiftade vetenskapsakademien. Dessutom
har E. ett stort antal undervisningsanstalter:
gymnasium, seminarium, krigsskola, handelsskola
m. fl. Industrien är mycket utvecklad, i synnerhet
i läder, linne-, bomulls- och ylletyger. Af stor
betydenhet är trädgårdsodlingen. – E., som lär
vara anlagdt i 5:te årh. och från 741 för en tid
var biskopsdöme, gjordes af Karl den store till en
handelsplats för slaverna, trädde i 12:te årh. in i
hanseförbundet och kom under medeltiden i så stort
välstånd, att det i början af 15:de årh. räknade
60–80,000 innebyggare. 1664–1803 tillhörde staden
Kur-Mainz, kom 1803 till Preussen och hörde 1806
–13 till Frankrike. Den 27 Sept.–14 Okt. 1808 hade
Napoleon der en sammankomst (Erfurtkongressen)
med ryske kejsaren Alexander I, i hvilken äfven
konungarna af Bajern, Sachsen, Westfalen och
Würtemberg m. fl. furstar deltogo. I Nov. 1848
var staden skådeplats för ett stort folktumult, och
Mars–April 1850 hölls der det s. k. Erfurtparlamentet
af de med Preussen förbundna unionsstaterna.

Erg (af Lat. aerguo, af aes, koppar), ett
blågrönt öfverdrag af basiskt kopparkarbonat
(kolsyrad kopparoxid), som i fuktig luft
uppstår på koppar, mässing, brons och
andra kopparhaltiga metall-legeringar.
P. T. C.

Ergane, binamn på Athene (Minerva) såsom
beskyddarinna af handaslöjden, särskildt af det
qvinliga handarbetet.

Ergeri. Se Argyro-Kastro.

Ergo, Lat., följaktligen, således, ett vid logiska
slutledningar vanligt uttryck.

Ergotin (af Fr. ergot, mjöldryga), kem., med.,
gemensamt namn för olika slag af produkter erhållna
ur mjöldryga. Wenzells ergotin uppgifves vara en
alkaloid, som numera anses möjligen vara detsamma som
det af samme kemist framställda ecbolinet. Bonjeans
och Wiggers’ ergotin är vattenextrakt af mjöldryga,
innehållande flere beståndsdelar. Ett sådant
vattenextrakt är äfven Svenska farmakopéns Extractum
secalis cornuti,
som ofta nog, ehuru oriktigt, kallas
ergotin. Enligt nu gällande åsigter löser vatten
ur färsk pulveriserad mjöldryga drogens verksamma
beståndsdelar, sklerotinsyra och skleromucin, men
genom vattenextraktets behandling med sprit (enligt
Farmakopéns föreskrift) utfälles sannolikt större
delen af skleromucinet. De beståndsdelar i mjöldrygan,
som icke utdragas af vattnet, äro ansedda såsom
overksamma. För medicinskt ändamål nyttjas vanligen
det med sprit behandlade vattenextraktet (Farmakopéns
preparat) i dos af 10, 30, 50 cg. (ibland ett gram pro

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:41:14 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfad/0326.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free