Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Ettingshausen, Konstantin von, friherre - Ettlingen - Ettmüller, Ernst Moritz Ludwig, tysk språkforskare - Ettrick - Ettskiftesbruk. Se Ensädesbruk. - Ettstrukna oktaven - Etty, William, engelsk historiemålare - Ettårsfrivillig - Etude. Se Etyd. - Etui - Etyd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
att variera visserligen icke kunna ersätta det
herbarium, som fytopaleontologen alltid måste hafva
till jämförelse. Störst af dessa arbeten är det i
förening med A. Pokorny utgifna Physiotypia plantarum
austriacarum (1856; med 500 taflor, som innefatta
nära 600 arter i natursjelftryck). Vigtigast
torde emellertid vara Die farnkräuter der jetzwelt
(1865; med 180 taflor i natursjelftryck). Arbeten
af samma slag äro vidare Die blatt-skelete
der dikotyledonen (1861; med 95 taflor och 276
fysiotyper i texten) och Beiträge zur kenntniss
der flächen-skelete der farnkräuter (1864; med
52 taflor). Flertalet af hans fytopaleontologiska
arbeten finnas intagna i de serier, som utgifvas
dels af "Akademie der wissenschaften", dels af
"Geologische reichsanstalt" i Wien. För närvarande
är E., i förening med J. S. Gardner, sysselsatt med
utgifvandet af Englands eocena flora (i "Memoirs of
the palaeontographical society"), af hvilken tvänne
häften, omfattande en del af ormbunkarna, hittills
utkommit. – Man har stundom, och icke utan skäl,
förebrått E. brist på grundlighet i flere af hans
paleontologiska arbeten samt med rätta påstått, att
han i fråga om ormbunkarna lagt allt för stor vigt
vid nerveringen, i det han velat hänföra flere utdöda
typer till nu lefvande slägten blott på grund af en
tillfällig öfverensstämmelse i denna äfven hos de
lefvande ormbunkarna mycket variabla karakter. Äfven
har man klandrat, att hans arbeten öfver kastanjernas
och vissa barrträds fylogenetiska utveckling –
Ueber Castanea vesca und ihre vorweltliche stammart
(1872) och Beiträge zur erforschung der phylogenie der
pflanzenarten (1877) – ej ådagalägga den grundlighet
och försigtighet, som framförallt vid sådana arbeten
är af nöden. Också hafva hans slutsatser ej utan
protest blifvit mottagna. A. G. N.
Ettlingen, stad i Baden, kretsen Karlsruhe, s. om
staden Karlsruhe. 5,286 innev. (1875). Pappers-
och krutfabrikation, bomullsspinneri. Der utkämpades
d. 9 och 10 Juli 1796 ett slag mellan fransmän, under
general Moreau, och österrikare, under ärkehertig
Karl, efter hvilket slag den senare drog sig tillbaka.
Ettmüller, Ernst Moritz Ludvig, tysk språkforskare,
född d. 5 Okt. 1802 i Gersdorf (i sachsiska
Oberlausitz), död 1877, blef 1830 docent i Jena
och föreläste der öfver medelhögtyska skalder
till 1833, då han flyttade till Zürich såsom
professor i tyska språket och literaturen vid
denna stads gymnasium. 1863 blef han professor vid
universitetet i sistnämnda stad. E. utgaf en mängd
fornnordiska, medelhögtyska och nedertyska skrifter,
bl. a. "Vauluspâ" (1830) och "Die lieder der edda von
den Nibelungen" (1837), det senare en öfversättning
på allitererad vers. Samma versform använde han äfven
i sin öfversättning af "Beowulf" (1840) och i tvänne
sjelfständiga dikter Deutsche stammkönige (1844) och
Das verhängnissvolle zahnweh, oder Karl der grosse
und der heilige Goar (1852). E. utgaf dessutom ett
värdefullt Lexicon anglo-saxonicum (1851) äfvensom
Handbuch der deutschen literaturgeschichte (1847)
och sökte i Herbstabende und winternächte, gespräche
über deutsche dichtungen und dichter (1865–67)
att skildra den
tyska poesien i novellistisk omklädnad. Tillsammans
med Lüning utgaf han "Altnordisches lesebuch"
(1861), och ända till sin död var han ifrigt
sysselsatt med eddasångernas kritik och
exeges. Resultaten af sina forskningar inom
sistnämnda område nedlade han i Pfeiffers "Germania".
R. G.
Ettrick, by i syd-skotska grefskapet Selkirk, i
en floddal af samma namn, hvilken besjungits af den
skotske skalden James Hogg ("Ettrick shepherd").
Ettskiftesbruk. Se Ensädesbruk.
Ettstrukna oktaven, musikt., den tredje oktaven i nuvarande
tonsystem, kontratonerna oräknade. Dess toner
betecknas med bokstäfver ur lilla alfabetet,
öfverskrifna med ett streck eller åtföljda
af siffran 1, t. ex. c d eller c1 d1 etc.
A. L.
Etty, William, engelsk historiemålare, f. 1787,
d. 1849, utbildade sig i Venezia och Florens
genom studium af de äldre mästerverken och
förvärfvade sig hastigt ett stort rykte efter sin
återkomst till London, af hvars kongl. akademi
han blef medlem. E. målade med förkärlek den
qvinliga skönheten. En kraftig färg och en retande,
ofta effektfull framställning utmärka hans taflor,
bland hvilka må nämnas Kleopatra på Sicilien (1821),
Judith och Holofernes (en trilogi, 1827–31) samt
Ulysses och Sirenerna.
Ettårsfrivillig, milit., kallas i alla de arméer, som
rekryteras på grund af allmän krigstjenstskyldighet
med längre än ett års tjenstetid, den soldat, som
inträdt i tjenst såsom frivillig, och hvilkens
tjenstetid under fanan blifvit minskad till ett
år. För att antagas till ettårsfrivillig fordras i
allmänhet ådagaläggandet af vissa kunskapsprof. Man
väntar, att de, som uppfyllt dessa, skola på kortare
tid än de öfrige inhemta den nödiga kännedomen i
krigareyrket, så att de endast under jämförelsevis
kort tid behöfva skiljas från sina studier eller sina
borgerliga sysselsättningar. Dessutom afser man att
af de ettårsfrivilliga erhålla reservofficerare och
reservunderofficerare. Ettårsfrivillig-inrättningen
uppstod och utvecklades först i Preussen, men har
derifrån banat sig väg till de öfriga tyska staterna,
till Österrike, Frankrike och Italien samt i viss
mån äfven till Ryssland, ehuru tjenstetiden i detta
land icke är ett år. De ettårsfrivilliga måste i
allmänhet underhålla sig sjelfva (t. ex. i Tyskland
och Österrike) eller till statskassan inbetala
en viss afgift (t. ex. i Frankrike och Italien).
C. O. N.
Etude [etyd]. Se Etyd.
Etui, Fr. (härledes af somliga från Ital.
stuccio, fodral, af Med. Lat. estugium, Fornt.
stûcha, ärm), bestick, fodral för allahanda småsaker.
Etyd (Fr. étude), studium, studie, öfningsstycke;
musikt., musikstycke, afsedt att utbilda färdigheten
att spela ett instrument. Vanligen genomföres i ett
sådant stycke en figur eller passage i möjligast olika
vändningar, för att lära spelaren att fullt beherska
densamma. Man skiljer mellan etyder för den blott
mekaniska färdigheten och sådana för ett smakfullt
föredrag. De senare kunna ofta ega sjelfständigt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
