Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Etzel - Etzels hofhaltung - Eu, stad i franska deparat. Seine-inférieure - Eu, Louis, grefve af E., prins af Orléans, brasiliansk fältmarskalk - Euagrius. Se Evagrius. - Eubea - Eubiotik - Eubulides - Eubulos
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Erdkunde (1817–22), Terrainlehre (4:de uppl. 1862)
och Karten und pläne zur allgemeinen erdkunde
(tillsammans med K. Ritter, 1825–43) m. fl. – 2. Anton
von E., tysk geograf, den förres son, f. 1821,
d. 1870, gjorde flere resor i Orienten, Italien och
Skandinavien, öfversatte danska, svenska och andra
geografiska arbeten till tyska (bl. a. "Erdumsegelung
der königl. schwed. fregatte Eugenie", 1856) samt
författade Die Ostsee und ihre küstenländer (1859),
Grönland (1860) och Vagabondenthum und wanderleben
in Norwegen (1870).
Etzels hofhaltung, T., "Etzels hof", en forntysk,
till Didriks-sagans krets hörande dikt, hvilken numera
finnes endast i en jämförelsevis sen bearbetning, den
af Kaspar von der Röhn skrifna Dresden-handskriften af
"Heldenbuch". Dikten finnes aftryckt i v. d. Hagens
och Primissers "Deutsche gedichte des mittelalters"
(1820).
Eu [ö], stad i franska depart. Seine-inférieure,
nära floden Bresles utlopp i Kanalen. Omkr. 4,000
innev. Gammalt praktfullt slott, bygdt 1578 af
Henrik af Guise och nu tillhörigt grefven af
Paris. Hertigens af Nemours äldste son, Louis, bär
titeln grefve af Eu.
Eu [ö], Louis, grefve af E., prins af Orléans,
brasiliansk fältmarskalk, äldste son till Louis,
hertig af Nemours, och sonson till Ludvig Filip,
fransmännens konung, föddes på slottet Neuilly
(dep. Seine) d. 29 April 1842. Helt ung inträdde
han i brasilianska armén och avancerade snabbt. I
Maj 1869 lemnades åt honom befälet öfver Brasiliens,
Uruguays och Argentinska republikens förbundna arméer,
som sedan fyra år tillbaka utan framgång kämpat mot
Paraguay och dess diktator, Solano Lopez. E. intog
efter en förbittrad strid d. 12 Aug. 1869 Lopez’
befästa ställning vid Piritibu, förföljde honom och
slog honom på nytt vid Caraguatay samt slutade hela
kriget på tio månader. E. trädde d. 15 Okt. 1864 i
äktenskap med kejsar Pedro II:s dotter, Isabella,
är medlem af brasilianska statsrådet och har
fört riksstyrelsen under kejsarens resor i Europa
m. fl. land.
Euagrius. Se Evagrius.
Eubea (Lat. Euboea, Grek. Evboia, Nygrek. Evvia,
Evripo l. Egripo, Ital. Negroponte), grekisk ö
i Egeiska hafvet, tätt invid östra kusten af det
grekiska fastlandet (Livadia), hvarifrån den skiljes
genom kanalerna Talanti och Egripo. Arealen 3,681
qvkm. (66,85 qv.-mil). 81,742 innev. (1879). Ön
sträcker sig i n. och s.; dess största längd från
udden Lithada, i n. v., till udden Mandelo, i s. ö.,
är omkr. 195 km. (26 mil); största bredden, vid
Chalcis, 52 km. (7 mil), minsta endast 5 km. (0,7
mil). Ön genomskäres i olika riktningar af höga
berg, hvilka under en del af året äro snötäckta. I
midten, nära östra kusten, reser sig Delphi-berget,
1,746 m. (5,880 f.), i s. ligger Hagios Elias, 1,475
m. (4,968 f.). Östra kusten är brant och klippig,
den vestra mera långsluttande med vackra skogar och
fruktbara slätter, hvilka i forntiden gjorde E. till
Athens kornbod och ännu i dag frambringa säd, vin,
olja, citroner och fikon i ymnighet. Åkerbruk
och boskapsskötsel (särskildt fårafvel) äro
hufvudnäringar. Äfven högt värderad honing
kommer från E. Bergen innehålla jern och koppar; vid
östra kusten, i närheten af Kumi, finnes brunkol
och i södra delen af ön hvit, grönstrimmig marmor
(cipollin), som var mycket eftersökt af romarna under
kejsareperioden. – Tillsammans med några närliggande
öar, de s. k. Norra Sporaderna (Skyro, Skopelo,
Chilidromi m. fl.), bildar E. en nomarki, E. Denna,
som omfattar fyra eparkier, har en areal af 4,076
qvkm. (74,02 qv.-mil) och 95,136 innev. (1879). –
E. var i forntiden deladt i flere smärre, oberoende
stater, bland hvilka de rika handelsstäderna Eretria
och Chalcis voro de förnämsta. Dessa grundlade,
i synnerhet under det 8:de årh. f. Kr.7 kolonier
i Macedonien, i Italien och på Sicilien. Men 506
f. Kr. intogs Chalcis af athenarna, och 490 förstördes
Eretria af perserna, till hämnd för den hjelp det
lemnat jonerna, i deras uppror. Efter perserkrigen
bemäktigade sig Athen hela E. samt behöll sin
eröfring, trots flere upprorsförsök (446 och 411) och
en kort ockupation af spartanerna, till omkr. midten
af 4:de årh., då "tyranner" ryckte till sig flere af
öns städer. Efter slaget vid Chaeronea (338) kom E.,
jämte det öfriga Grekland, under det macedoniska
väldet och förlorade sitt förra välstånd. Ön hade gått
genom många egares händer, innan hon under det fjerde
korståget (1204) eröfrades af venezianerna. 1473
intogs E. af turkarna och tillhörde dem till 1821, då
det under Mavrogenias ledning slöt sig till de öfrige
grekerna i deras frihetsstrid mot turkarna. Sedan
dess har det varit en del af konungariket Grekland.
Eubiotik l. Evb- (af Grek. ev-, väl, och biun, lefva),
konsten att lefva väl, helsolära, dietetik.
Eubulides, grekisk filosof i 4:de årh. f. Kr., bördig
från Miletus, anhängare af den megariska skolan,
var berömd såsom eristisk dialektiker. Särskildt
bekanta äro hans bevis för rörelsens otänkbarhet,
hvilkas hufvudsakliga innehåll dock synes vara lånadt
från eleaten Zeno. L. H. Å.
Eubulos. 1. Inflytelserik talare och folkledare
i Athen i fjerde årh. f. Kr., samtida med och
motståndare till Demosthenes. E. åtnjöt i hög grad
folkets förtroende och ynnest, hufvudsakligen på
grund af några lyckade finansoperationer, hvilka
skaffade staten ökade inkomster. Denna sin popularitet
begagnade han emellertid på ett högst egennyttigt och
samvetslöst sätt. Obotlig skada tillfogade han Athens
statsväsende i synnerhet genom det af honom införda
bruket att till den för bekostande af skådespelen och
öfriga folkförlustelser afsedda kassan (theorikon)
öfverlemna allt af statsinkomsterna uppkommande
öfverskott. Han skall till och med hafva genomdrifvit
en lag, som stadgade dödsstraff för hvarje förslag
till ändring i detta hufvudlösa förfaringssätt. Den
naturliga följden var, att, medan skådespel och
andra fester firades med slösande prakt, penningar
saknades vid uppkommande krig eller andra oförutsedda
behof, samt att i Athens hela statslif gjorde sig
gällande en slapphet, som inom kort medförde den
politiska sjelfständighetens undergång. E. dog år
330 f. Kr. och fick sålunda sjelf upplefva följderna
af sin förderfliga finanspolitik. Sin folkgunst
synes han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
