Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Exagerera - Exakt - Exaltados - Exaltera - Examen - Examen artium. Se Artium. - Examensbetyg - Examens-censor - Examenskommission - Examenstillägg - Examensvittne - Examinand - Ex analogia - Ex animo - Exantem - Exark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Exagerera [-sje-] (Fr. exagérer, af Lat. agger,
damm, jordvall), egentl. uppdämma, förstora,
öfverdrifva. – Exageration, öfverdrift, en
s. k. retorisk figur, vid hvilken öfverdrifna uttryck
användas för att kraftigt framhålla det ifrågavarande
föremålet, hyperbol.
Exakt (Lat. exactus, af exigere, pröfva,
undersöka), noggran, tillförlitlig, punktlig,
riktig. – Exakta vetenskaper, de vetenskaper, som
söka att med matematisk noggranhet lösa de till dem
hörande problemen, hvilket är möjligt hufvudsakligen
på de kunskapsområden, hvilkas objekt utgöras af
storhetsförhållanden, således, utom matematiken,
fysiken, kemien, astronomien och mekaniken. Bland
de nyare filosofiska systemen är det egentligen det
Herbartska, som, för sin användning af matematiken
på psykologien, gjort anspråk på benämningen exakt.
Exaltados, Sp., egentl. "exalterade", en 1820
uppkommen benämning på det radikala partiet i Spanien,
i motsats till moderados.
Exaltera (Lat. exaltare, af altus, hög), upphöja,
upplyfta; hänrycka, göra öfverspänd. – Exaltation,
upplyftning, själslyftning, hänförelse, entusiasm,
öfverspändhet.
Examen, Lat. (egentl. exagmen, af exagere, exigere,
utdrifva, fordra, pröfva, undersöka), pröfning,
undersökning, offentligt förhör (vid ett läroverk,
universitet o. d.). Benämningen examen begagnas
äfven om hvad som egentligen endast är en offentlig
uppvisning. Sådant är t. ex. förhållandet med den
s. k. årsexamen (förr kallad E. anniversarium)
vid allmänna läroverken . – Examen rigidum
(Lat. rigidus, stel, styf, hård, sträng) l. rigorosum
(ett icke-klassiskt latinskt ord, bildadt af rigor,
stelhet, styfhet, hårdhet, stränghet), tvänne numera
obrukliga benämningar på filosofie-kandidat-examen. De
hafva fordom måhända äfven brukats om andra
fakultetsexamina vid universiteten samt om
examina vid gymnasier och s. k. lärda skolor.
S. N.
Examen artium. Se Artium.
Examensbetyg, betyg öfver insigter och färdigheter,
ådagalagda vid en examen. De i Sverige brukliga
hufvudgraderna af betyg äro, om man nyttjar de
gamla latinska benämningarna, Laudatur, Cum laude
approbatur (äfven kortligen Cum laude) och Approbatur
(jfr dessa ord). De motsvaras af de nu företrädesvis
använda svenska uttrycken Berömlig, Med beröm
godkänd och Godkänd. Om dessa betyg uppskattas i
s. k. betygsenheter, erhålla de värdena 3, 2 och 1. En
lägre betygsgrad (räknad som 0) utgöres af Admittitur
(Försvarlig, ordagrant: "han framsläppes"), samt en
ännu lägre af Improbatur (Otillräcklig, egentl., "han
godkännes icke"). Utom de nämnda hufvudgraderna kunna
äfven mellangrader förekomma. Värdet 2 1/2 motsvaras af
Cum insigniore laude approbatur (Med utmärkt beröm
godkänd) och värdet 1 1/2 af Non sine laude approbotur
(Icke utan beröm godkänd). Betyget Admittitur kan
förbättras genom ett föregående Facile (Ganska,
egentl. "lätteligen"), Facillime (superlativus af
facile) eller Cum approbatione
(Nästan godkänd, egentl. "han framsläppes med
godkännande"), samt försämras genom Non sine dubio
(Knappt, egentl. "icke utan tvekan"). Äfven förekomma
stegringar af Laudatur och Improbatur (se dessa ord).
S. N.
Examens-censor. Se Censor 3. – För censorerna
vid afgångsexamen från Sveriges allmänna läroverk
utfärdades ny instruktion af K. M:t den 28 Febr. 1879.
Examenskommission. Under denna numera ej använda
benämning sammanfattades de personer, åt hvilka
en examens förrättande eller öfvervakande var
uppdraget (företrädesvis eller kanske endast då
examenskommissionens medlemmar voro andra än
de, som undervisat dem, hvilka skulle undergå
examen). – Benämningen har måhända nyttjats med
afseende på många slags examina samt officielt
åtminstone med afseende på officersexamina. Numera
är den föråldrad äfven i fråga om dessa, ty
d. 14 Nov. 1865 stadgade K. M:t, att "de inom
militärdistrikten och på Gotland, äfvensom de
vid Artilleri-regementena och Ingeniör-corpsen,
särskildt inrättade examenskommissioner för dem,
som önska vinna kompetens till officersbefordran,
skola upphöra d. 1 Maj 1867, samt officersexamen,
efter denna tid, endast vid Krigsskolan afläggas".
S. N.
Examenstillägg, det aflöningstillägg, som tillkommer
dem af manskapet vid de svenska värfvade trupperna,
hvilka genomgått underbefälsskola eller någon
för särskildt ändamål afsedd utbildningskurs.
C. O. N.
Examensvittne, en person, som särskildt tillkallats
att närvara vid en examen; ofta är åt denne äfven
ledningen af examen i större eller mindre grad
uppdragen. Examensvittnen kallas af eforus
att närvara vid de allmänna läroverkens
års- och afgångsexamina, men ledningen,
af de senare tillkommer examens-censorerna.
S. N.
Examinand (Lat. examinandus, af
examinare, undersöka, pröfva), en som skall
undergå examen. Medan ännu den s. k. studentexamen
aflades vid universiteten, d. v. s. före införandet af
den nu gällande afgångsexamen (k. stadgan af den 11
April 1862), nyttjades benämningen examinand särskildt
om den, som erhållit afgångsbetyg från offentligt
högre läroverk och, för studenfexamens afläggande,
inskrifvits vid universitetet i någon dervarande
nationsförening. Den deremot, som utan dylikt
betyg sålunda inskrifvits, kallades preliminarist
(af Lat. prae, före, och limen, tröskel, gräns). –
Examinator, Lat., en som anställer pröfning eller
förhör. – Examinera, anställa pröfning eller förhör.
S. N.
Ex analogia, Lat. (jfr Analogi), i öfverensstämmelse
med (hvad som anförts, bevisats o. s. v.).
Ex animo, Lat., af hjertat, med full föresats,
Exantem (af Grek. anthos, blomma), med., blomstrande
utslag på huden, efflorescens. Se Hudutslag. –
Exantematisk tyfus. Se Fläcktyfus.
Exark (Grek. exarchos, anförare). 1. Titel på de
bysantinske ståthållarna i aflägsna provinser,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
