Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Exkrement - Exkret - Exkretion - Exkurs - Exlex - Ex-libris - Ex mandato - Exmoor forest - Exmouth, stad och badort - Exmouth, Edward Pellew, viscount, engelsk amiral - Exner, Franzm tysk filosof - Exner, Johan Julius, dansk målare af böhmisk härkomst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sjukdomar kan man ofta hemta vigtiga upplysningar för
bedömande af sjukdomens natur och utveckling. Så
kan man t. ex. i exkrementen återfinna åtskilliga
parasiter (maskar, infusorier m. fl.), som oroa
tarmkanalen. – Genom sin rikedom på sådana ämnen, som
med begärlighet upptagas af växterna, t. ex. qväfve,
fosforsyrade salter m. m., lemna exkrementen vigtiga
gödningsämnen för jorden. – En osmaklig vantro har
i förflutna tider föranledt deras användande äfven
som medel mot sjukdomar; särskildt gäller detta
om hundars exkrement, under namn af Graecum album.
F. B.
Exkret (af Lat. excernere, afsöndra), fysiol., kallas
i vidsträckt mening hvarje ämne, som afsöndras
ur en lefvande mennisko- eller djurorganism och
bortföres från densamma, till skilnad från sekret,
med hvilket namn man betecknar afsöndringen, så länge
den stannar inom organismen. Alla exkret hafva i ett
tidigare stadium varit sekret, men icke alla sekret
blifva exkret. De vanligaste exkret äro de, som
afgå från tarmkanalen (se Exkrement), från njurarna
(se Urin), från lungorna (se Respiration),
från huden (se Hudrespiration, Svett) från
mjölk-körtlarna (se Mjölk) och från tårkörtlarna
(se Tår, Öga). Det gifves sålunda både fasta,
flytande och gasformiga exkret. Alla dessa bilda en
vigtig faktor i organismens allmänna ämnesomsättning,
och deras hämmande medför ofta svåra rubbningar och
sjukdomar. Åtskilliga exkret hafva stort värde för
det praktiska lifvet, industrien m. m. Så utgör
t. ex. mjölken ett af våra vigtigaste födoämnen;
urinen har flerfaldig användning i industrien;
tarmexkrement lemna våra förnämsta gödningsämnen
o. s. v. Andra exkret äro deremot för menniskan
skadliga, t. ex. den utandade lungluften,
hvilken dock växterna kunna tillgodogöra sig.
F. B.
Exkretion, bildande af exkret (se d. o.).
Exkurs (Lat. excursus, af excurrere, löpa ut,
göra en utflykt), utflykt, ströftåg; afvikelse;
(från det föresätta ämnet); bibliogr., en till ett
arbete fogad utförlig undersökning af någon särskild
detalj, upplysande afhandling öfver enskilda
ord och ställen. – Exkursion, utflykt, ströftåg
(t. ex. botanisk exkursion).
Exlex, Lat. (af ex, utom, och lex, lag), en som
står utom lagarna eller ej aktar lagarna, fogelfri.
Ex-libris, Lat., en först i Frankrike använd
benämning på bokmärken, hvilka bibliofiler
pläga infästa på bokpermarna, och hemtad från
begynnelseorden i en under sådana märken vanlig
latinsk inskrift, angifvande bokens egare: Ex libris
N. N., "ur N. N:s boksamling". Märkena innehålla
egarens vapen eller initialer eller allahanda
sinnebilder, små landskapsbilder o. s. v. samt
äro utförda i kopparstick, litografi, träsnitt
o. d. I Tyskland och Italien begagnades ex-libris
redan under förra hälften af 1500-talet, i Frankrike
något senare. Det, så vidt man känner, af svensk man
begagnade äldsta bokmärke bär årtalet 1595, namnet
Thure Bielke (halshuggen 1600) och bokstäfverna
C. M. S. (Conjux Margaretha Sture?). Framstående
gravörer, såsom Floding,
Reen, Gillberg, Snack, hafva förfärdigat vackra
svenska ex-libris, af hvilka en ganska betydlig
samling förvaras i k. Biblioteket. Böcker,
försedda med sådana äldre märken, stå i högt
pris bland boksamlare, i synnerhet i Frankrike.
C. S-e.
Ex mandato, Lat. (se Mandat), efter uppdrag,
på befallning.
Exmoor forest [-mur fårräst], bergstrakt på
gränsen mellan syd-engelska grefskapen Devon och
Somerset. Högsta toppen är Dunkerry, 520 m. (1,750
f.).
Exmouth (-möth), stad och badort i engelska grefskapet
Devon, vid Exes mynning. 5,614 innev. (1871).
Exmouth, [-möth], Edward Pellew, viscount, engelsk
amiral, f. 1757, d. 1833, gjorde sig redan under
nord-amerikanska frihetskriget (1775–83) bemärkt för
raskhet och beslutsamhet. Till följd af en ryktbar
affär med franska fregatten "La Cléopatre",
som togs efter en hårdnackad strid, blef han 1793
adlad. 1799 och 1802 utförde han flere djerfva och
lyckade företag på de franska kusterna. Befordrad
till konteramiral 1804, sändes han s. å. såsom högste
befälhafvare till Indien, blef 1808 viceamiral,
kommenderade 1810 en engelsk flotta i Nordsjön
samt blockerade 1811 franska medelhafsflottan i
Toulon. 1814 blef han peer och 1816 utnämndes han till
befälhafvare för en af engelska och holländska fartyg
bestående expedition, hvilken afsändes att tukta dejen
i Alger för det våld denne utöfvade mot de kristne,
som råkat i hans händer. E. fullgjorde sitt uppdrag
med ett sådant eftertryck, att dejens hela flotta
och arsenalen med förrådshus blefvo uppbrända samt
batterierna och en stor del af staden förstörda,
hvarjämte 1,200 kristna slafvar blefvo befriade. För
denna med kraft och skicklighet utförda expedition,
som kostade de allierade mellan 800 och 900 man i döde
och sårade, fick E. mottaga ett tacksägelsevotum af
parlamentet och blef derjämte upphöjd till viscount.
O. E. G. N.
Exner, Franz, tysk filosof, f. 1802, d. 1853, utöfvade
1832–45 stort inflytande som professor i filosofi i
Prag, var sedermera ministerialråd i det österrikiska
undervisningsministeriet och afböjde tvänne gånger
anbudet att blifva undervisningsminister. 1848 blef
han medlem af den kejserliga akademien i Wien. E. var
en framstående anhängare af den herbartska filosofien
och bidrog mycket till störtandet af den hegelska
skolans anseende. Skrifter: Ueber nominalismus und
realismus (1841) och Die psychologie der hegelschen
schule (1842–44) m. fl.
Exner, Johan Julius, dansk målare af böhmisk
härkomst, född d. 30 Nov. 1825 i Köpenhamn,
var handtverksmålare, innan han blef lärjunge af
J. L. Lund och konstakademien. Hans försök att
utbilda sig i det historiska facket voro mindre
tillfredsställande, och hans talang nådde sin fulla
utveckling först då, när han fann sitt rätta område
som genremålare. Till en början sökte han ämnen
för sina framställningar på Amager, och hans milda,
skälmskt humoristiska skildringar af amagerbondens lif
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
