Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Exorcism - Exordium - Exosmos. Se Endosmos. - Exostemma - Exostos - Exoterisk - Exotisk - Ex pacto et convento - Expansibel - Expansion - Ex parte - Expatriera - Expediera - Expedition
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nordafrikanska kyrkan i 3:dje århundradet. Hit hörde 1)
djefvulsafsägelsen (renunciatio l. abrenunciatio
diaboli; se Abrenuntiation); 2)
sjelfva besvärjelsen (exorcismus), i hvilken
den döpande bjöd djefvulen gå ut ur den, som
skulle döpas. För dem, som under påsken skulle
mottaga dopet, var 3:dje söndagen i fastan bestämd
till denna förberedande ceremoni. Derför äro
evangelierna för de tre första söndagarna i fastan
valda med särskild hänsyn dertill; de handla om
Kristi seger öfver djefvulen. Med 4:de århundradet
kom exorcism i bruk äfven vid barndopet. Detta
bruk blef allmänt från 5:te årh., sedan läran om
arfsynden vunnit kyrklig sanktion, och de odöpta
barnen derför ansågos tillhöra djefvulen, "denna
verldens furste". Den reformerta kyrkan afskaffade
från början exorcism vid dopet; inom den lutherska
deremot bibehölls densamma såsom ett vittnesbörd
om arfsynden och djefvulens makt. Den ansågs länge
såsom ett vigtigt kännetecken på äkta lutheranism,
gent emot calvinismen. Men äfven inom den lutherska
kyrkan undanträngdes den småningom under inflytelsen
af en nyare tids åsigter; endast abrenunciationen har
på vissa ställen bibehållits. I Sverige afskaffades
både djefvulsafsägelsen och djefvulsbesvärjelsen vid
dopet genom den nya kyrkohandboken af 1809 (utgifven
och införd i bruk 1811).
Exordium, Lat. (af exordiri, börja), början;
inledning (till en afhandling, ett tal e. d.).
Exosmos. Se Endosmos.
Exestemma Rich., bot. farm., ett slägte hörande
till kinaträdens grupp i nat. fam. Rubiaceae Juss.,
kl. Pentandria L., hvilket står mycket nära slägtet
Cinchona, men skiljes från detta förnämligast
genom fruktkapslarnas öppnande från spetsen. Detta
slägtes arter innehålla visserligen icke samma
slags alkaloider, som tillhöra Cinchona-slägtet,
men flere E.-arter äro äfvenledes kraftiga febermedel
genom halten af alkaloider, hvilka i sina verkningar
likna Kina-alkaloiderna. Många arters bark hafva i
droghandeln namnet "China", i. ex. China caribaea
l. Cortex caribaeus af E. caribaeum W., China
S:tae Luciae l. Cort. chinae Piton l. martinicensis
l. montana af E. floribundum Roem & Schult m. fl. De
flesta arterna tillhöra Vestindiens öar samt de
lägre trakterna af Syd-Amerika. Deras barkar
höra alla till de s. k. falska kinabarkarna.
O. T. S.
Exostos (Grek. exostosis, af ostéon, ben), en
svulstformad nybildning af ben utanpå det normala
benet, hvilken beror på hvarjehanda orsaker. En
sådan tumör kan vara medfödd och förblifver då ej
sällan stillastående hela lifvet igenom. I andra
fall vållas den af inflammationer i benhinnan,
är godartad och kan, åtminstone i sin början,
gifva vika för icke-operativ behandling. Lyckas ej
en sådan, utan svulstbildningen alltjämt fortgår,
måste den genom operation aflägsnas, der sådant är
möjligt. Ofta nog förekomma emellertid sådana svulster
på ställen, der en operation ej låter utföra sig,
såsom på insidan af hufvudskålen o. s. v. Genom det
tryck, som dessa nybildningar utöfva på de organ, med
hvilka de äro i beröring (t. ex. hjernan), kunna de
lätt medföra döden. I sig sjelf elakartade svulster,
som utgå från benen, benämnas vanligen ej exostoser.
Rsr.
Exoterisk (af Grek. exoteros, yttre), yttre, utanför
stående, ämnad för de oinvigde, allmänfattlig,
populär. Motsats: Esoterisk. Se Akroamatisk.
Exotisk (Grek. exotikos, af exo, ute), utländsk,
främmande. – Exotiska växter, sådana växter,
som härstamma från främmande (vanl. aflägsna)
land och hos oss endast kunna odlas i växthus.
Ldt.
Ex pacto et convento, Lat., på grund af fördrag
och öfverenskommelse.
Expansibel (af Lat. expandere, uttänja), uttänjbar. –
Expansibilitet, uttänjbarhet.
Expansion (af Lat. expandere, uttänja), fys.,
utvidgning i allmänhet, synnerligast om gasformiga
kroppar. (Se Dilatation.) – I mera speciel bemärkelse
nyttjas ordet expansion i ångmaskinläran och betecknar
då den utvidgning, som den i cylindern insläppta
ångan undergår, sedan ångtilloppet afstängts. För
att draga största möjliga nytta af ångan samt för
att undvika häftiga stötar och stark spänning inom
maskinen afspärras den i cylindern ingående ångan,
innan kolfven tillryggalagt hela sin väg, ja redan
på hälften eller tredjedelen af vägen. Ångan verkar
under det återstående stycket med aftagande kraft,
och kolfven närmar sig sålunda, till följd af det
motstånd den har att öfvervinna, cylinderns ände med
jämnt aftagande hastighet. Maskinen säges då gå med
expansion. – Expansionskraft, den kraft, som utvecklas
af en gasmassa, när hon vidgar sin volym. L. A. F.
Ex parte, Lat., delvis, till en del.
Expatriera (af Lat. patria, fädernesland),
landsförvisa; expatriera sig, gå i (frivillig)
landsflykt, utvandra, emigrera. – Expatriation,
landsförvisning, utvandring ur fäderneslandet.
Expediera (Lat. expedire, egentl. lösgöra foten, af
pes, fot), affärda, uträtta; befordra, utfärda, låta
afgå, afsända; göra ände på, skaffa ur verlden. –
Expedit (Lat. expeditus, rask, flink, öfvad),
handelsbetjent, handelsombud, som för en köpmans
räkning gör resor för att utbjuda, försälja
eller uppköpa varor, verkställa inkasseringar
o. s. v. – Expeditör, en som expedierar något,
t. ex. post-expeditör. – Jfr Speditör.
Expedition (se Expediera). 1. Affärdande,
afsändande, befordrande, utfärdande; rummet, der något
expedieras. – 2. Krigsv., ett krigsföretag till sjös
i förening med landstigning, eller ett sjelfständigt
krigsföretag till lands, som föres utom den egentliga
krigsskådeplatsen, fullföljer sitt eget mål och
kräfver någorlunda lång tid, samt till hvilket
jämförelsevis små styrkor nyttjas. – 3. Förv.,
enl. svenskt officielt språkbruk: a) den verksamhet,
genom hvilken offentlig myndighets beslut medelst
skriftliga handlingar bringas till vederbörandes
kännedom (i denna bemärkelse tages ordet vid
tal om snabb eller långsam E. o. dyl.); b) sådan
skriftlig handling sjelf (man säger således "utfärda
en expedition", "utgående expeditioner" o. s. v.); c)
det för den under a) nämnda verksamhetens utöfvande
inrättade ämbetsverk eller afdelning af ämbetsverk
(t. ex. expeditionerna i Kongl. Maj:ts kansli
efter 1840
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
