Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Expropriera - Expulsion - Exsecratio - Exseqvier. Se Exeqvier. - Exsickat - Exsickator - Ex speciali gratia - Exspectation casuum similium - Exspektans. Se Expektans. - Exspiratorisk accent
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Expropriera (af Lat. ex, af, från, och proprius,
egen), jur., enligt lag tvinga någon att för
allmänt behof mot ersättning afstå jord eller
lägenhet. Redan i äldre tider erkändes i särskilda
fall, att enskild eganderätt mot ersättning måste
vika för det allmännas behof, men det är först under
innevarande århundrade, som, i följd af utvecklingen
utaf nutidens kommunikationsanstalter – hvilka utan
användning af en dylik grundsats omöjligen skulle
kunna hafva åvägabringats –, expropriationsrätten
blifvit i lagstiftningen närmare utvecklad. I den
"förklaring af menniskans rättigheter", som upptogs
i den franska konstitutionen af d. 3 Sept. 1791
uttalades, att äganderätten var helig och okränkbar
och att ingen kunde beröfvas densamma, utom då allmänt
behof tydligen kräfde det och i sådant fall under
vilkor af full ersättning. Ett dylikt förklarande har
sedermera intagits i de flesta nyare författningar,
t. ex. i Norges grundlov 105 §, och Danmarks grundlov
(1866) 82 §. De svenska grundlagarna innehålla icke
något motsvarande stadgande. Expropriationsrätten
var i 1734 års lag erkänd i fråga om landsvägar. I
25 kap. 1 § Byggningabalken stadgades nämligen:
Landsväg skall läggas i länet, ther then tarfwas,
och låte Konungens Befallningshafvande vid Tinget
ransaka, hvar den jemnåst och genast göras
kan. Warde ock de egor thertill tagne, som möta
och föreligga, utan att någon thet wägra må; och
njute by, som mister i åker eller äng, therföre sin
fyllnad af kronan". Först genom förordningen af
d. 20 Nov. 1845 erhöll man i Sverige en fullständig
expropriationslag, och denna förordning, ändrad år
1854 i vissa delar, efterträddes af nu gällande
expropriationslag: Förordningen om jords eller
lägenhets afstående för allmänt behof den 14
April 1866. Enligt sistnämnda förordning skall –
der konungen pröfvar nödigt, att jord eller lägenhet,
som enskild man, menighet eller inrättning tillhörer,
skall användas till rikets försvar, till allmän väg,
bro, hamn eller lastningsplats, till torg eller gata
i stad, till uttappning eller sänkning af sjö, till
strömrensning, farled eller annan vattenledning,
till allmän byggnad eller dylikt allmänt behof – egaren
vara pligtig att afstå hvad för ändamålet erfordras,
dock mot ersättning derför. Likaledes eger konungen
fordra, att egare af flygsandsfält, som försummat att
derom taga föreskrifven vård, skall mot ersättning
afstå sådant fält. – Ersättningen skall, der ej
öfverenskommelse derom träffas, bestämmas af särskild
nämnd af nio personer, utsedde tre af den, som sökt
expropriationen, tre af jordegaren samt tre af
domstolen. – Vid ersättningens bestämmande af nämnden
skall jorden eller lägenheten uppskattas i penningar
efter hvad jord eller lägenhet af lika beskaffenhet
eller godhet i orten högst gäller; och skall derjämte
särskildt uppskattas till högsta skäliga belopp den
skada annan än jordegaren genom expropriationen lider,
för hvilken skada jämväl ersättning af sökanden skall
utgifvas. – Lösen för jord eller lägenhet, som skall
afstås, är expropriationssökanden skyldig
utgifva inom den för jordens eller lägenhetens
afstående stadgade tid, eller, om ersättningsbeloppet
derförinnan ej hunnit bestämmas, inom tre månader
efter det beloppet blifvit bestämdt.
– Från regeln att det är eganderätten till jord eller
lägenhet, som utgör föremålet för expropriationen
göres i 1866 års förordning det undantag
att der det är fråga om jords eller lägenhets
begagnande för utläggning af elektriska
ledningstrådar, utan att egaren genom dylik
anläggning tillskyndas något synnnerligt men,
endast ersättning för intrånget gifves,
utan att jorden eller lägenheten behöfver lösas.
– Användes ej jord eller lägenhet, som
blifvit exproprierad till uppgifvet
ändamål, kan förre egaren återlösa
jorden eller lägenheten. (Förordningen
af d. 14 April 1866). Jfr Nämnd.
L. A.
Expulsion (Lat. expulsio), utdrifning,
bortdrifning. – Expulsiv, bortdrifvande;
afförande.
Exsecratio, Lat. (af exsecrari, af sacer, helig),
hos romarna en ed, vid hvilken den svärjande
nedkallade öfver sig eller någon annan de gräsligaste
förbannelser för den händelse att något, som utlofvats
ej uppfylldes.
Exseqvier. Se Exeqvier.
Exsickat (Lat. exsiccatum, af exsiccare, uttorka),
återstoden af en vätska e. d., som man låtit
afdunsta; för botaniskt ändamål (genom pressning)
torkad växt. – Exsickatsamling samling af pressade
växter, herbarium.
Exsickator (af Lat. exsiccare, uttorka),
kem., torkapparat, i allmänhet en glasklocka,
i hvilken smärre mängder af åtskilliga ämnen
torkas derigenom att luften i klockan hålles torr
medelst vattenuppsugande ämnen (t. ex. koncentrerad
svafvelsyra, klorkalcium o. d.).
Ex speciali gratia, Lat, af synnerlig nåd, af gunst
och nåd. – Ex speciali mandato. Lat., på grund af
särskildt uppdrag.
Exspectatio casuum similium, Lat., väntan på lika
fall, benämnes en yttring af idéassociation hos
djuren, motsvarande den psykiska företeelse hos
menniskan, som kallas "förutseende reproduktion". Den
förutseende reproduktionen grundar sig på en
idéassociation enligt successionslagen. När nämligen
en viss succession af företeelser flere gånger
varseblifvits, uppstår mellan delarna i denna
varseblifningsföljd ett associationsförhållande,
hvilket betyder, att sedan några delar af denna
serie ånyo blifvit varseblifna, inbillningskraften
sjelfverksamt reproducerar de återstående och
sålunda anteciperar de följande sinnesförnimmelserna
(varseblifningarna). Denna anteciperande reproduktion
blir hos den sjelfmedvetna menniskan, der den
ledes af förståndet, ett verkligt förutseende. Hos
djuret deremot blir den ingenting annat än en
mer eller mindre dunkel (och osäker) förkänsla af
det kommande. Det är denna anteciperande instinkt
hos djuren, som inom den komparativa psykologien
betecknats med termen "exspectatio casuum similium".
L. W.
Exspektans. Se Expektans.
Exspiratorisk accent (se Exspirera), ,tonvigt,
ljudstyrka, den större eller mindre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
