Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Extrakt - Extraktbok - Extration - Extraktionspress - Extraktivämne - Extraktor - Extramundan - Extra muros - Extra nådår. Se Nådår. - Extraordinarie - Extra ordinarie afkortning. Se Afkortning. - Extra ordinarie anslag - Extra ordinarie räntan - Extra ordinarie statsinkomster - Extra ordinarie utlagor - Extraordinarii - Extra ordinem - Extraordinär - Extra posten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
pulver och i mos, men oftast i pillerform. Några
mindre kraftigt verkande extrakt nyttjas
vanligen till att af pulver eller
dylika ämnen bereda s. k. pillermassa.
O. T. S.
Extraktbok (af Lat. extrahere, utdraga), handelst.,
en bok, som innehåller utdrag ur handelsböckerna. –
Extraktpress. Se Extraktionspress.
Extraktion (af Lat. extrahere, utdraga),
utdragning; härkomst, 1. Farmak. Se Extrakt.
– 2. Kir., ett mer eller mindre våldsamt
uttagande af främmande kroppar, antingen sådana,
som visserligen tillhöra den normala organismen,
men af en eller annan orsak blifvit emot densamma
fientliga, t. ex. sjuka tänder, en fördunklad
lins (katarakt, grå starr) m. m., eller sådana,
som utifrån införts i organismen. Äfven inuti
kroppen bildade fasta kroppar, t. ex. konkrement
(stenbildningar) i kanaler eller hålor, måste
extraheras, då de vålla olägenheter. Utifrån i
kroppen införda främmande ämnen kräfva äfvenledes
oftast uttagande, t. ex. bitar och splittror af mer
eller mindre fasta ämnen, eller hela sådana. Dessa
vexla ofantligt till beskaffenheten, ifrån ärter
och knappar, som barn instoppa i näsa eller öron,
köttbitar, ben och andra saker, som inkomma i strupar,
magsäck, ändtarm, urinblåsa o. s. v., till nålar,
knifspetsar, kulor och stycken af kläder, som
intränga och fastna i sår. Så otaliga, som dessa
främmande kroppar kunna vara, lika mångfaldiga äro
också de utvägar, som för deras extraktion kunna komma
i fråga att anlitas, ifrån de enklaste åtgärder till
de mest genomgripande och lifsfarliga operationer.
Rsr.
Extraktionspress, l. Extraktpress (af Lat. extrahere,
utdraga), mek., en press, som medelst vätska drager
ut substans ur de pressade ämnena, t. ex. den
aërostatiska och den hydrostatiska pressen. Se
Aërostat och Press. L. A. F.
Extraktivämne, kem., kallades ursprungligen den
verksamma beståndsdel, som man antog skulle finnas i
hvarje växt, och hvilken kunde genom lösningsmedel
utdragas (extraheras) och sedan afdunstas till en
viss konsistens. Sedermera har detta namn varit ett
slags kollektivbenämning för de mer eller mindre
sammansatta, i det hela okända ämnen, som vid en
kemisk analys af ett organiskt ämne erhållits
såsom återstod, sedan man åtskilt och bestämt
öfriga bestämbara beståndsdelar. I de flesta
fall är namnet extraktivämne sålunda ett slags
skräpkammare, inom hvilken inrymmas hvarjehanda
okända eller föga utredda beståndsdelar, erhållna
vid extraktion af något (vanligen organiskt) ämne.
O. T. S.
Extraktor (af Lat. extrahere, utdraga),
Utdragare, krigsv., den låsdel på
ett bakladdningseldhandvapen, som vid
låsets öppnande utdrager den tomma hylsan.
W. G. B.
Extramundan (af Lat. extra, utom, och mundus,
verld), utom verlden befintlig. Jfr Transscendental.
Extra muros, Lat., utom murarna, utom staden.
Extra nådar. Se Nådar.
Extraordinarie (Lat. extraordinarius, af extra
ordinem, utom ordningen), utom den
ursprungligen fastställda ordningen, lagen, summan, utom
det bestämda antalet. – Extraordinarie tjensteman
l. endast Extraordinarie, en icke på ordinarie stat
uppförd tjensteman.
Extra ordinarie afkortning. Se Afkortning.
Extra ordinarie anslag (Extra anslag), statsr.,
de å riksstatens utgiftsstat uppförda, under
dess hufvudtitlar specialiserade anslagssummor,
som afse bestridande af statens utgifter under
ett statsregleringsår för uppgifna, för handen
varande behof, hvilka anses vara af tillfällig
och öfvergående natur. Jfr Riksstat, Statsanslag,
Statsreglering, Statsutgifter. H. L. R.
Extra ordinarie räntan, kamer., en benämning,
som stundom blifvit använd på de i den svenska
grundräntan ingående yngre skattetitlar, hvilka
eljest bära det gemensamma namnet mantalsräntan. I
motsats till denna betecknas då jordeboksräntan (de
äldre räntetitlarna) såsom den ordinarie räntan. Jfr
Grundränta. A. Th. S.
Extra ordinarie statsinkomster, statsr., sådana
statsinkomster, som utgöras dels af de skatter
och afgifter, som hvarje riksdag har att sig
åtaga såsom bevillningar till fyllande af hvad
staten tarfvar utöfver de ordinarie inkomsterna,
dels af inkomster, som tillfälligtvis beredas
eller inflyta till statskassan, utan att vara för
densamma påräknade. Jfr. Bevillning, Statsinkomster.
H. L. R.
Extra ordinarie utlagor, statsr., omförmälas i
R. F. § 64 och utgöra blott ett annat namn för de
till bevillning hänförliga skatter. H. L. R.
Extraordinarii, Lat. (af extra ordinem, utom
ordningen), kallades i den romerska hären den
utvalda del af bundsförvandtslegionerna (840 man
till fots och 200 till häst), som stod till högste
befälhafvarens, konsulns, omedelbara förfogande och
vanligen nyttjades såsom en sista reserv. Se Castra.
C. O. N.
Extra ordinem, Lat., utom ordningen.
Extraordinär (Fr. extraordinaire, Lat. extraordinarius;
jfr Extraordinarie), utomordentlig, ovanlig. –
Envoyé extraordinaire. Se Envoyé. – Extraordinär
ljusstråle, fys. Se Dubbelbrytning och Polarisation.
Extra posten, i Stockholm utkommande daglig tidning,
som uppsattes af boktryckaren J. C. Holmberg,
och hvars första nummer utgafs d. 1 Okt. 1792. För
sin framgång och den plats hon intager i svenska
literaturens och pressens historia hade tidningen
hufvudsakligen att tacka Leopolds bidrag och den
polemik, som han och andra i densamma förde rörande
Thorild, Philipson, Enbom m. fl. Utom Leopold
medverkade i tidningen I. R. Blom, J. C. G. Barfod
m. fl. D. 10 Dec. 1792 offentliggjordes,
antagligen för första gången i Sverige, i Extra
posten revolutionsqvädet Marseljäsen, och d. 12
s. m. innehöll tidningen en öfversättning af nämnda
qväde. D. 8 Sept. 1795 blef hon indragen till följd
af ett dagen förut infördt citat ur Luthers skrifter,
hvars meddelande af regeringen ansågs utgöra ett
brottsligt angrepp på lutherska läran. Det beslöts,
att utgifvaren skulle åtalas, men Leopold anmälde
sig då som den brottslige, och förbrytelsen lärer
försonats
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
