- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 4. Duplikator - Folkvandringen /
939-940

(1881) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Facit - Facit indignatio versum - Fack - Fackelblmoster. Se Lythrum. - Fackeldans - Facklor - Fackläraresystem - Façon - Facsimile - Factor. Se Faktor. - Factotum - Factum - Fadaise, Fr. Se Fadäs. - Fadder. Se Dopvittne. - Fadejev, Rastislav Andrejevitj, rysk general och skriftställare - Faden - Faderlig myndighet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Facit, Lat. (af facere, göra), "det utgör" eller
"det gifver till resultat", inom aritmetiken svaret
å en framställd räknefråga. Så är t. ex. 132 facit
till frågan: Hvad är produkten af 11 och 12? –
Facitbok, det bihang till en lärobok i aritmetiken,
hvilket innehåller facituppgifterna. Dessa
äro nämligen icke afsedda för lärjungarna
och tryckas derför vanligen såsom en särskild
bok. Denna bok kallas stundom äfven facittabell.
G. E.

Facit indignatio versum, Lat., "harmen skapar
versen"; harmen gör en till poet, förtrytelsen
gör en vältalig. Uttrycket förekommer i Juvenalis’
första satir.

Fack (T. fach), en begränsad del af ett helt;
afdelning af en hylla, en låda o. s. v.;
kunskapsområde, yrke, vetenskapsgren. (Jfr Branche
och Specialitet.) – Fack-kunskaper, en fackmans
kunskaper, special-kunskaper.Fackman, en, som
särskildt studerat ett visst yrke eller en viss
vetenskapsgren, specialist.

Fackelblomster. Se Lythrum.

Fackeldans, en dans, i hvilken deltagarna bära
facklor i händerna. Den tillhörde sannolikt
först grekernas bröllopshögtidligheter, infördes
sedermera af Konstantin den store (i 4:de årh.) i
hofceremonielet och utgjorde slutligen ett af de
festliga upptåg, med hvilka konungarnas biläger
brukade firas. Dansen förekommer ännu vid bröllop
inom den preussiska konungafamiljen. – I Sverige
lär vid Erik XIV:s kröning (1561) hafva på hofvet
dansats en fackeldans, hvars melodi Bellman sedan
begagnat i "Fredmans Epistel n:o 62 angående balen
på Gröna Lund".

Facklor, astron., sådana partier på solen, som utmärka
sig genom ett starkare ljus än den öfriga ytan. De
förekomma i solfläckarnas närhet och identifieras
af några med ett visst slag af protuberanser. Jfr
Fotosfer. A. L-n.

Faekläraresystem, pedag., är motsatsen till
klassläraresystem. Klassläraren undervisar blott inom
en enda klass, men läser der alla eller de flesta
ämnen. Facklärarens uppgift är deremot inskränkt
till ett enda eller helt få läroämnen, för hvilka
han förvärfvat särskild duglighet, och i hvilka han
merendels leder undervisningen inom flere klasser. För
yngre och mindre försigkomna lärjungar använder
man hälst klasslärare. På ett högre stadium, der
undervisningen ställer större fordringar på lärarens
kunskaper, måste deremot facklärare användas. I
de allmänna läroverkens första klass bör, enligt
gällande stadga, undervisningen hälst bestridas af en
enda lärare; i andra, tredje och fjerde klassen får
antalet undervisande lärare icke öfverskrida fyra; men
inom de högre klasserna må undervisningen i allmänhet
vara efter läroämnena fördelad mellan lärarna. G. S.

Façon [-sång], Fr., l. Fason (af Ital. fazione,
Lat. factiö), form, snitt, art, slag, sätt; figur,
mönster (på tyger, tapeter o. s. v.); pl. fasoner,
åtbörder, sätt att vara. – Façon de parler [dö
parle], talesätt, tomt prat. – Sans façons [sang
fasång], utan omständigheter, utan krus. – Façonnera
l. fasonera (Fr. façonner), gifva en viss form åt en
sak;

fasonerad (om tyger, tapeter o. s. v.), väfd eller
tryckt med blom-mönster, figurer o. s. v.

Facsimile, Lat. (eg. fac simile, "gör lika!"),
en urskriften eller originalteckningen i hvarje dess
minsta drag fullkomligt liknande efterbildning,
t. ex. af gamla manuskript, berömda personers
handstilar, miniatyrer, handteckningar
O. s. v. Facsimilen åstadkommos förr
hufvudsakligen genom kopparstick, stentryck och
träsnitt. I nyaste tider har man börjat för
ändamålet anlita fotografien och ljustrycket samt
derigenom uppnått de allra vackraste resultat. –
Facsimilera (en skrift o. s. v.), göra ett facsimile
(af densamma); efterbilda.

Factor. Se Faktor.

Factotum, Lat. (eg. fac totum, "gör allt!"),
en, "som skall allting bestyra", "allt i allom",
"högra hand", oumbärlig hjelpreda.

Factum, Lat. (af facere, göra), l. Faktum
(pl. -ta), eg. något som skett; hvad som är gifvet
i erfarenheten, verklig tilldragelse; sakförhållande,
erkändt rön. – Facta loquuntur
l. f. docent, Lat., "fakta tala". – Factum
infectum fieri non potest,
Lat., hvad som är gjordt
kan ej göras ogjordt, hvad som är skedt är
skedt. – De facto, Lat., enligt hvad erfarenheten
visar, i verkligheten, i sjelfva verket, på grund
af sakförhållande (mots. de jure, på grund af
lag). – Faktisk, i erfarenheten gifven, verklig.
Jfr Assertorisk.

Fadaise [-äs], Fr. Se Fadäs.

Fadder. Se Dopvittne.

Fadejev, Rastislav Andrejevitj, rysk general och
skriftställare, f. 1826 i S:t Petersburg, fick sin
militära uppfostran vid artilleriskolan derstädes och
tjenstgjorde sedermera femton år i Kaukasien samt
befordrades 1864 till generalmajor, men tog, sedan
han genom sin författareverksamhet väckt regeringens
misshag, afsked från krigstjensten och bosatte
sig i hufvudstaden. Han har utgifvit åtskilliga
arbeten, i hvilka han dels sysselsätter sig med de
föreslagna reformerna i det ryska arméväsendet, dels
från panslavistisk ståndpunkt med stor fientlighet
uttalar sig mot Österrike och Tyskland.

Faden, T., famn, tyskt längdmått = 6 fuss (fot) =
1,8828 m., såled*es af samma storlek som den danska
favnen. Jfr Famn.

Faderlig myndighet, Lat. patria potestas, jur.,
sammanfattningen af de rättigheter och pligter, hvilka
tillkomma föräldrar i förhållande till deras barn. Då
i äldsta tider dessa rättigheter och pligter ansågos
uteslutande tillkomma fadern, har benämningen faderlig
myndighet
å dem användts. – Grunden till föräldrarnas
myndighet öfver barnen ligger i familjen och i dennas
nödvändighet för hvarje utveckling ej mindre af
individen än af samhället. Denna myndighets omfattning
bestämmes af dess ändamål, barnens uppfostran till
sjelfständighet såväl i andligt hänseende som ock
med afseende på deras rättsförhållanden. Sålunda äro
föräldrarnas pligter mot barnen att uppfostra och
uppföda dem, att lemna dem erforderligt skydd, att vid
behof företräda deras ställe m. m.; deras rättigheter
åter äro att fordra lydnad af barnen, bestämma sättet
för deras uppfostran, förfoga öfver deras

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Apr 24 21:43:44 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfad/0476.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free